1. Ingen fattigdom

EU utfäster sig att betala ut sju miljarder euro, cirka 75 miljarder kronor, som stöd till Turkiet och Syrien efter de förödande jordbävningarna i februari 2023.

Donationerna till civilsamhället var förra året cirka tolv miljarder kronor, vilket är en ökning med 25 procent jämfört med föregående år. Den höga inflationen gör dock att ökningen till stor del äts upp av högre kostnader.

Det är nu ett år sedan Rysslands attack på Ukraina och länderna i väst har levererat stödpaket på stödpaket. USA är största givaren men de baltiska länderna ger mest räknat per capita. Den största delen av stödet är militärt.

Ett ökat stöd till Ukrainas ekonomiska återhämtning och framtida EU-medlemskap, parallellt med humanitärt fokus och arbete mot våld. Det är vad Sida föreslår i sin utredning till regeringen. Biståndet till Ukraina väntas öka avsevärt och på Sida har man förberett sig.

Innan jordbävningen var cirka 15 miljoner syrier beroende hjälp utifrån. Nu har situationen förvärrats ytterligare. ”Ett sämre humanitärt läge än under kriget”, säger Aron Lund, analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Handel och bistånd fortsätter att knytas allt närmare och ett starkt fokus på Nato och Ukraina. Men demokratin i Turkiet och Agenda 2030 togs inte upp i utrikesminister Tobias Billströms första utrikespolitiska deklaration i riksdagen. 

Det vanligaste skälet att man går med i en terrorgrupp är för att trygga sin försörjning. Religös utbildning kan leda till att färre blir terrorister, visar en rapport om terrorism i Afrika.