1. Ingen fattigdom

Efter vapenvilan inletts är det fortfarande stöd från det internationella samfundet som behövs i Jemen, enligt Ahmad Baroudi som är chef för kommunikationsarbetet för Rädda Barnens arbete i Jemen. OmVärlden frågade honom vad som egentligen händer i landet just nu.

Tre miljoner människor i Etiopien, Kenya och Somalia befinner sig i eller nära svält. Den bedömningen gör International Rescue Committee i ny rapport. ”Allvarligast är det för barn under fem år som inte får mjölk när boskapen dör”, säger Shashwat Saraf på IRC.

För en vecka sedan meddelande militären i Sudan att de drar sig tillbaka från samtalen om att införa ett civilt styre. Vissa ser det som en möjlighet till en demokratisk utveckling, andra inte och protesterna i landet fortsätter. Läget är mycket oklart.

Migrantarbetare skickar hem mer än tre gånger så mycket som världens samlade bistånd och förra året slog pengaströmmen rekord. Nästan 6900 miljarder kronor skickades till medel- och låginkomstländer. Trenden är att överföringarna ökar men kriget i Ukraina har fått en dämpande effekt. 

Läkare Utan Gränser har sett en stark ökning i antalet undernärda barn som skrivs in på klinikerna i Nigerias delstat Borno. Det är mer än 50 procent fler som behandlas i år än under samma period förra året.

Kristdemokraterna ändrar sin biståndspolitik två månader innan valet. Bland annat vill partiet att det ska bli svårare att göra avräkningar och använda biståndspengar för att finansiera flyktingmottagande.

Den 30 juni 2022 är vi halvvägs igenom arbetet med Agenda 2030. En ny studie om målens framgång visar att det är en lång väg kvar. FN:s 17 mål om en bättre värld endast haft en minimal påverkan på det politiska beslutsfattandet.

Läget är fortsatt mörkt för världens livsmedelsförsörjning då krig, torka och ökade spannmålspriser hotar tillgången till mat världen över. Närmare 193 miljoner människor har inte tillräckligt att äta, vilket är än ökning på 40 miljoner från föregående år. 

På grund av ökade priser på spannmål och fortsatt konflikt i Etiopien har regeringen beslutat att ge ytterligare 40 miljoner kronor till FN:s livsmedelsprogram WFP i landet. David Beasly, chefen för WFP, varnar att matsituationen i världen just nu är den värsta sedan andra världskriget. 

Regeringen har beslutat att minska avräkningen av biståndet med 1,3 miljarder kronor. Det är ett välkommet steg, men det räcker inte kommenterar Anna Tibblin, generalsekreterare på We Effect.