Amat Levin, journalist och författare, har nyligen släppt boken Svart historia.

Amat Levin, journalist och författare, har nyligen släppt boken Svart historia.

Amat Levin vill fylla Afrikas historiska luckor

Det började som ett instagramkonto och blev till slut en bok. OmVärlden har pratat med journalisten och författaren Amat Levin som tagit sig an uppgiften att lyfta Afrikas, och den afrikanska diasporans, historia. 

Du skriver i din bok nya bok Svart historia att de svartas historia glömts bort. Vilken betydelse har det fått för vår syn på världen? 

– Det innebär att fördomar har levt vidare. Det fanns länge en bild inom akademin om att Afrika inte har någon historia. I Afrika söder om Sahara fanns få skriftspråk, vilket bidrog till att akademin då såg det som ett tecken på att inget av historiskt värde hade hänt. Denna världsbild dominerade ända in på 1960-talet då intresset för kontinenten blev större i samband med kolonialismens slut i många länder. Nu är det stor skillnad mot tidigare men vi måste rätta till den skeva historieskildringen som fått leva så länge.

Du startade instagramkontot @svarthistoria och en sajt för att skildra den afrikanska historian. Nu har det blivit en bok. Hur gick det till?

– Det har skett helt organiskt. När jag startade instagramkontot hade jag inga planer på att det skulle bli en bok. Det började som en idé på Instagram. Men jag gillade inte att vara så beroende av en plattform där de kan ändra algoritmer precis som de önskar och att både bilderna och texterna var låsta till en specifik app. Jag ville att materialet skulle få leva vidare så jag startade en sajt och återpublicerade materialet där. När jag sedan fick möjlighet att skriva en bok tog jag tillfället i akt att fördjupa varje händelse.

– Jag har tagit ett väldigt stort grepp, men det är viktigt att påpeka att boken bara utgör ett smakprov, den gör inte anspråk på att vara den kompletta berättelsen om svarta människors historia.

Du har fått kritik för att du beskrivit svarta pantrarna — som öppet visade upp sig med vapen och propagerade för revolution – på ett allt för okritiskt sätt. Vad tänker du kring det? 

– Jag tycker själv att jag har beskrivit Svarta pantrarna på ett nyanserat sätt.

– Problemet med Svarta pantrarna är att man, beroende på vilken politisk hemkomst man har, ser dem som antingen hjältar eller klassar dem som terrorister. Jag upplever inte att jag tar ställning i texten, jag har har bara velat återge det jag stött på i mitt researcharbete – en komplicerad bild som visar många sidor av Svarta Pantrarna och där de beskrivs som både ofelbara hjältar och mordiska terrorister. Jag har försökt fånga spannet däremellan och visa på både de bra och dåliga grejerna de gjort. Allt från frukostprogram och att bredda tillgången till sjukvård till den utbredda sexismen internt och den tortyr de utsatte misstänkta informatörer för. Jag tror att sanningen ligger någonstans i mitten.

Vad är det som du själv reagerat på mest efter att du drog i gång detta jobb?

– Jag har lärt mig så himla mycket under arbetets gång och har svårt att välja en sak som jag reagerat mest på. Jag har ju skrivit om Sveriges roll och hur svart historia hänger ihop med Sverige. Något jag blev förvånad över när jag tittade igenom de svenska tidningsarkiven är att människoutställningarna även pågått i Sverige. Jag hade ju hört om de som pågått i Belgien men att vi hade människoutställningar även på Gröna Lund blev jag förvånad över. Det koloniala sättet att se på afrikaner fanns även här.

Mer läsning

Unga afrikaner oroar sig över möjligheten att få jobb, visar en ny undersökning,

Unga afrikaner är oroliga inför framtiden

Pandemin, klimat och politisk instabilitet har bidragit till en oro för framtiden för Afrikas unga. Nästan nio av tio tror att det blir svårt att hitta ett välbetalt jobb. Det finns även ett växande missnöje mot att utländska företag utvinner kontinentens råvaror, visar en ny undersökning.