Gebre Selassie Araya, tigrean som bor i Malmö har inte längre någon kontakt med sin familj i Tigray.

Gebre Selassie Araya, tigrean som bor i Malmö har inte längre någon kontakt med sin familj i Tigray.

“Det är inget annat än ett folkmord”

Förföljelse, godtyckliga gripanden och försvinnanden. Situationen för etniska tigreaner i Etiopiens huvudstad Addis Abeba blir allt svårare. ”Hatpropagandan mot tigreaner började efter att Abiy Ahmed tilldelades Nobels fredspris. Han säger öppet att tigreaner är ett ogräs som måste utrotas, säger Gebre Selassie Araya som växte upp i Tigray men nu bor i Malmö.

Publicerad:

Det sista svensk-etiopiern Gebre Selassie Araya hörde från sin familj i Tigray var ett kort telefonsamtal med sin mor i april. Sedan kriget i den etiopiska regionen Tigray bröt ut i november förra året har kontakten med omvärlden i princip skurits av. Hjälpsändningar blockeras, internet och telefonnät ligger nere och bankerna är stängda. 

– Vi kan inte ens skicka pengar. Det finns ingen mat och jag undrar hur människor överlever? Kriget har pågått i mer än tio månader och jag har ingen aning om mina släktingar ens lever, säger Gebre Selassie Araya när vi träffas på ett kafé i Malmö. 

Han har med sig en bunt papper med vittnesmål om systematiska övergrepp, våldtäkter och förföljelser i Tigray. Brittiska Channel 4 News och amerikanska CNN rapporterar om fruktansvärt våld mot civilbefolkningen i den krigsdrabbade regionen. Något som även OmVärlden rapporterat 

– Vad som sker i Tigray går inte att beskriva som något annat än ett folkmord. De har varit en medveten strategi att svälta befolkningen, säger Gebre Selassie Araya. 

Etniska motsättningar har länge präglat etiopisk politik. Enligt David Larsson Gebre-Medhin som är doktor i freds- och konfliktforskning vid Försvarshögskolan, stärktes motsättningarna när premiärminister Abiy Ahmed kom till makten 2018. 

– Det fanns ett missnöje mot att Tigray tilldelades pengar och resurser, medan andra regioner var förfördelade. Tanken med det som hände 1991 då etnisk federalism instiftades var att säkerställa att resurserna var jämnt fördelade över landet, men i praktiken fick Tigray oproportionerligt stort inflytande medan grupper som Oromo och Amhara kände sig marginaliserade, säger han. 

Det som tidigare var politiska motsättningar mellan ledarskapet i de olika regionerna har utvecklats till en större etnisk konflikt, förklarar han. 

– Redan tidigare förekom det otaliga rapporter om att tigreaner i andra delar av landet diskriminerades på etniska grunder. Sedan kriget inleddes har det skett en folklig uppslutning bakom partiet TPLF och att det nu handlar om att förvara folket och regionen. Man kan säga att de politiska motsättningarna sammanflätas med en stark etnisk konflikt, säger David Larsson Gebre-Medhin.

Han menar att de djupa etniska motsättningarna som har växt fram i Etiopien kommer att ta tid att läka. 

– Just nu måste fokus vara att hitta en lösning för att få stopp på konflikten. Först då kan man inleda en nationell dialog om en väg framåt. Den framträdande etniska aspekten av konflikten är en väldigt negativ utveckling, säger han. 

Men Gebre Selassie Araya ser ingen väg tillbaka.

– Jag tror inte att Tigray kan vara en del av Etiopien längre. Efter alla övergrepp, avskyvärda grymheter, systematiska våldtäkter som folket i Tigray har utsatts för så frågar sig många om de ens kan kalla sig etiopier längre. Det är vi inte!

Brutaliteten i attackerna mot tigreanerna har bara höjt den separatistiska känslan, menar han. 

– För två-tre år sedan hade partier som förespråkade självständighet nästan inget stöd. Det var aldrig någon fråga om att Tigray inte var en del av Etiopien. Men nu är situationen en helt annan. Om det vore val i dag skulle de vinna, säger han. 

Foto: Shutterstock

Enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch har hundratals etniska tigreaner bosatta i Addis Abeba förföljts, fängslats och till och med försvunnit. 

Restauranger, affärer och hotell som ägs av tigreaner har tvingats stänga och statliga myndigheter har avskedat personal på grund av deras etnicitet.

Diskrimineringen mot tigreaner i det etiopiska samhället har stärkt stödet för TPLF, Tigray People’s Liberation Front, som vann en jordskredsseger regionvalet i september förra året. 

– Folk såg partiet som det enda som hade en möjlighet att bekämpa den etiopiska armén. Många röstade av rädsla, inte för att de nödvändigtvis håller med TPLF:s politik, säger Gebre Selassie Araya som senast besökte Etiopien 2018. 

Skulle du ha möjlighet att resa dit i dag?

– Nej, absolut inte. De skulle gripa mig så fort jag landade på flygplatsen i Addis Abeba – trots att jag är svensk medborgare. 

Sju av hans nära släktingar har dödats av etiopiska och eritreanska trupper som tillsammans med milisgrupper från Amhara strider mot den tigreanska armén. 

– Jag känner mig fruktansvärt hjälplös. Grymheten mot civilbefolkningen är ofattbar! Byar plundras och odlingsmark förstörs, kvinnor utsätts för våldtäkt framför ögonen på sina barn. Det är ett utstuderat sätt att komma åt de ledande i regionen. För att döda fisken måste man först tömma floden på vatten

Läs även: Bistånd stoppas

Mer läsning