Nu är det klart att Anna Johansson tar över som generalsekreterare för Amnesty Sverige.

Nu är det klart att Anna Johansson tar över som generalsekreterare för Amnesty Sverige.

Efter stormen på Amnesty – klart med ny generalsekreterare

Efter en stormig tid på Amnesty Sverige tog Anna Johansson tillfälligt över som generalsekreterare. Nu är det klart att det är hon som ska leda organisationen permanent i en tid då kampen för mänskliga rättigheter blivit en allt tuffare utmaning.

Hur tror du att andra människor skulle beskriva dig? När Anna Johansson får den frågan svarar hon att hon nog uppfattas som en person som får saker att hända och att hon nog ses som tydlig och kommunikativ.

– Jag tror också att de skulle säga att vi har kul ihop. Jag gillar att skratta och tycker att man måste ha roligt på jobbet, säger hon strax efter att det blev klart att hon nu permanent tar över jobbet som generalsekreterare för Amnesty Sverige.

Vägen dit har varit krokig. För drygt ett år sedan skakades organisationen av svarta rubriker om diskriminering och rasism. Anställda upplevde att de behandlats illa, vilket såväl OmVärlden, Global Bar Magazine och Amnesty Press skrev om. Det handlade om kränkande kommentarer och en stereotypisk syn och att fördomar reproducerades inom organisationen. 

Amnesty medgav brister

Amnesty Sverige medgav senare att det fanns brister i arbetet med att förbygga diskriminering. Styrelsen förklarade därefter att det fanns meningsskiljaktigheter mellan styrelsen och den dåvarande generalsekreteraren Anna Lindenfors och att de var överens om att hon skulle sluta.

Lösningen blev att Anna Johansson tillfälligt skulle ta över fram till årsskiftet 2022. Det var en turbulent tid även på andra sätt. Ekonomin var svag och åtta tjänster – i organisationen med cirka 100 anställda – sparades in.

När Anna Johnasson nu som ordinarie generalsekreterare blickar bakåt på den konflikt som varit tycker hon själv att organisationen kommit långt. Hon beskriver det som att ”vi har gjort vår hemläxa”. 

– Ett sådant här arbete blir man aldrig klar med.

Amnesty Sverige har genomfört en obligatorisk kompetensutbildning och återkommande talat om dessa frågor. Den utredning som genomfördes efter avslöjandet visar, enligt henne, inte på att det fanns några tydliga tecken på att arbetsgivaren diskriminerat.  

– Däremot är det tydligt att medarbetare har upplevt rasism på vår arbetsplats, säger hon. 

Jobbade med utsatta barn

Anna Johansson har tidigare pluggat ekonomisk historia och jobbade sedan i Storbritannien på ett skyddat boende för barn, vars föräldrar utsatts för människohandel. Hon har även jobbat inom Stadsmissionen med att värna utsatta grupper. 

– Det har lärt mig att de rättigheter som finns utfästa på ett papper inte alltid är lätta att leva upp till i realiteten. 

Ett stort problem är, enligt henne, att människor har svårt att åberopa sina rättigheter. Att kräva den behandling de har rätt till. 

I dag är världens blickar riktade mot den svåra humanitära situationen i Ukraina och Ryssland. Samtidigt hörs det allt fler röster som menar att fokuseringen på kriget gör att det blivit svårare att jobba med andra humanitära katastrofer. 

– Det finns en medial logik som tenderar att ha bara en fråga i blickfånget. Vi får se vad som händer men jag tänker på det nu när Anders Ygeman säger att det är biståndet som ska betala för flyktingmottagandet. Det innebär att man ställer dessa frågor emot varandra. Det finns en rad allvarliga konflikter i världen som pågått längre än konflikten i Ukraina. 

Hon syftar då på det utspel som migrationsminister Anders Ygeman gjorde förra veckan om att delar av biståndet kan användas för att finansiera flyktingmottagande och lett till skarpa reaktioner från en rad biståndsorganisationer.  

Drönare används för att få information

För många är Amnesty främst en organisation som skriver rapporter och uppmärksammar olika övergrepp runt om i världen. Men de senaste åren har de även jobbat alltmer med digital säkerhet.

Tillsammans med andra organisationer har Amnesty skapat ett digitalt labb för att avslöja om aktivister och journalister fått sina telefoner avlyssnade. De jobbar även med att verifiera om information de får in är korrekt genom att till exempel använda geotaggning för att kontrollera var bilder har tagits eller drönare och värmekameror för att se hur många människor som befinner sig på en särskild plats, som till exempel gränsen mellan Polen och Belarus där många flyktingar fortfarande sitter fast. 

Anna Johansson säger att det digitala arbetet blivit allt viktigare. 

– Vi ser att det offentliga rummet i dag inte bara handlar om gator och torg utan även om våra digitala miljöer. När vi ska jobba med yttrandefrihet så måste vi säkerställa det både digitalt och på gator och torg om vi ska nå framgång.

Amnesty

Amnesty International är en global rörelse med två miljoner medlemmar och givare, drygt 100 000 finns i Sverige. Huvudkontor är det  internationella sekretariatet i London där det finns  drygt 400 anställda.  Organisationens högsta beslutande organ är det internationella rådsmötet, som hålls vartannat år.  Organisationen finaniseras främst genom privata donationer.

Amnesty International arbetar för mänskliga rättigheter, vilket bland annat innebär: rätten till åsikts- och yttrandefrihet, ett avskaffande av tortyr och dödsstraff, rätten att inte bli diskriminerad, till exempel på grund av politisk eller religiös åskådning, etnisk tillhörighet, kön eller sexuell läggning, att stoppa våld mot kvinnor, flyktingars och migranters rättigheter, rätten för de mest marginaliserade att få sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter tillgodosedda.

Källa: Amnesty Sverige

 

Mer läsning