Vänsterpartiets biståndspolitiska talesperson Yasmine Posio vill se mer fokus på jämställdhet i biståndsbudgeten.

Vänsterpartiets biståndspolitiska talesperson Yasmine Posio vill se mer fokus på jämställdhet i biståndsbudgeten.

”En procent av BNI är ett golv inte ett tak”

Vänsterpartiet anser i stort att dagens svenska biståndspolitik är bra och relevant. Men Yasmine Posio, biståndspolitisk talesperson Vänsterpartiet, efterlyser mer fokus på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, och additionella klimatsatsningar. 

Publicerad:

Hur ser du på den biståndspolitik som regeringen bedrivit de senaste två mandatperioderna?

– Vi har inga större invändningar. Det är ett bra bistånd som utvecklas med hjälp av forskning av EBA, Expertgruppen för biståndsanalys och utvärderas i olika fristående undersökningar som visar att svenskt bistånd håller hög klass. Men är det något vi gärna ser mer av i biståndet är klimatsatsningar som ligger utöver enprocentsbudgeten. Det för att visa att vi är måna om Parisagendan. 

Men nivån en procent av BNI anse ni är tillräcklig?

– Ja, det är en rimlig siffra, men det ska vara ett golv, inte ett tak, och förra året blev det också lite mer (1,14 procent). Det vi saknar i redovisningen och som är viktigt för V är att se hur mycket av medlen som går till flickor och kvinnor – där anser vi att minst 50 procent av biståndet ska riktas på insatser till flickor och kvinnor. Vi efterlyser också mer satsningar på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. 

Moderaterna anser att biståndet inte ska vara en procentandel av BNI och i stället beslutas för tidsperioder. De menar att det blir mer flexibelt och mindre ryckigt.  Hur ser du på det?

– Nej BNI måttet ska vara kvar. Det blir ju sällan en dip i BNI, snarare ökar den varje år och då uppstår ingen ryckighet. Vi ser hur demokratin går bakåt i många länder, ökad brist på mat och stora insatser i klimatet, det är knappast brist på områden att satsa på. Jag tolkar mer Moderaternas förslag som ett sätt att minska på biståndet. 

Nu är det en begränsad budget, vad anser du ska prioriteras?

– Egentligen är det annat än bistånd som är viktigare, som att Sverige driver på Human rights due diligence https://globalnaps.org/issue/human-rights-due-diligence/. De stora framstegen kommer först när människor får den lön man behöver, när marken inte exploateras på ett hutlöst sätt och när folk inte tvingas bort från hem för att företag vill etablera sig. Sedan har vi skatteflykten som leder till ökade klyftor och minskar utrymmet för reformer.  Biståndet är i det sammanhanget en liten del av det som krävs för att länder ska nå Agenda 2030-målen.  

Ok, men om du måste välja något?

– Då är det jämställdhet, demokrati och klimat.

Hur ser ni på demokratibiståndet?  Det är stora satsningar men vi tycks inte gå mot en mer demokratisk värld.

– Ja, det är fruktansvärt och där tänker vi att demokratibiståndet är extra viktigt just nu. En fråga att ställa sig är hur utvecklingen sett utan dessa satsningar, det är självklart svårt att utvärdera men jag är säker på att det har haft effekt. 

Finns det lägen där du ser att det inte är någon idé att skicka pengar till stater längre?

– Jo, och där har Sverige varit snabba på att förändra biståndet så medel inte går till staten utan enbart till civilsamhälle som i Tanzania och nu senast i Belarus och Afghanistan. Sedan är det förstås en svår avvägning att göra i ett land som Afghanistan där allt stöd på ett eller annat sätt stärker talibanregimen.  Det är en komplex fråga som det inte finns något enkelt svar på, men folkets väl måste gå först. 

Bistånd till Cuba och Vietnam, bör det vara kvar ?

– Ja, eftersom människor där behöver få stöd, hjälp och solidaritet. Samma inställning bör gälla 

för bistånd till alla länder som kränker mänskliga rättigheter oavsett om de är socialistiska, kommunistiska, liberala, konservativa eller religiösa.

Det finns kritik att mycket medel till de multilaterala organisationerna slår ut gräsrotsorganisationer. Hur ser ni på det? 

– De multilaterala organisationerna är viktiga eftersom de har tillgänglighet och kan nå ut med sitt stöd, kärnstöd gör också att de kan vara mer agila och flexibla. Men vi anser också att FN behöver reformeras och se över sin effektivt så att organen samarbeta bättre. Och de måste bli bättre på att samarbeta med civilsamhällsorganisationer. 

En sista fråga. Ni tog strid mot marknadshyror, är ni redo att ta samma fajt om regeringen vill dra ner på biståndet? 

– Det kan jag inte svara på. Att hota med en regeringskris är inte ett verktyg som man kan använda för ofta, det skull betraktas som ansvarslöst. Exakt var framtida röda linjer går vet jag inte, men man måste i det större politiska spelet väga varje fråga väldigt noga. 

Mer läsning