Owana Madera är på besök i Sverige för att uppmärksamma kampen för mänskliga rättigheter och politiska fångar i Chile.

Owana Madera är på besök i Sverige för att uppmärksamma kampen för mänskliga rättigheter och politiska fångar i Chile.

Hon kräver att politiska fångar i Chile ska friges

Inte en dag till i fängelse, eller Ni un día más en la cárcel, är namnet på den chilenska organisation som jobbar för att politiska fångar ska friges. OmVärlden träffade dess ledare då hon var på besök i Sverige.

Det är soligt och krispigt i luften när OmVärlden träffar Owana Madera som är på besök från Chile. Vi möts vid Teaterbaren i Stockholm där vi slår oss ner för en klassisk fika.

– Det är femte gången jag är på besök i Sverige. Efter Augusto Pinochets tid var det många i min familj som kom till Sverige och stannade kvar, säger Owana Madera.

Hon driver den chilenska paraplyorganisationen Ni un día más en la cárcel (Inte en dag till i fängelse) och är inbjuden till Sverige av Latinamerikagrupperna för att prata om mänskliga rättigheter och situationen för politiska fångar i Chile.

I flera år har hon arbetat för de politiska fångarna i Chile som sitter hemma i väntan på rättegång, häktade och fängslade, på vad de anser vara godtyckliga grunder. Hon vill att dessa fångar ska erkänns av staten och släppas.

– Vi driver nätverket eftersom det fanns ett stort behov av stöd hos släktingar till landets politiska fångar efter protesterna 2019. Vi märkte att kampen började avta så vi kontaktade flera organisationer och personer som varit engagerade i frågan och sa att vi fortsatt driver kampen framåt, även för politiska fångar från Pinochets regeringstid och ursprungsbefolkningen, säger Owana Madera. 

Polisen grep demonstranter

Den 18 november 2019 var startskottet för vad som kom att bli månader av protester i Chile. Befolkningen demonstrerade mot ekonomisk och social ojämlikhet. Enligt justitieministeriet ska 1 700 illegala anhållanden ägt rum mellan 20 oktober och 9 december 2019. Ett flertal fall ska ha varit från ursprungsbefolkningen Mapuche som protesterade för utökade landrättigheter.

– Mapuche ursprungsbefolkning har fallit offer i många år. Staten har tagit, privatiserat och sålt mycket av ursprungsbefolkningens mark. Hector LLaitul i Temuca är en av de som kämpar för ursprungsbefolkningens rättigheter. Staten använder en lag mot honom – statens inre säkerhetslag – som tillämpas för att förfölja och åtala den politiska oppositionen. Människor häktas på godtyckliga grunder och de får hårdare straff. 

Enligt Latinamerikagrupperna sitter närmare 400 personer i landet häktade för att ha protesterat för sina mänskliga och grundläggande rättigheter, främst ungdomar. Många av dessa har, enligt organisationen, inte fått en rättvis rättegång.

– Vi på Ni un día más en la cárcel vill uppmärksamma frågan globalt i hopp om att påtryckningar ska leda till att den chilenska staten erkänner tillfångatagandet av politiska fångar på godtyckliga grunder.

Ett nytt styre

Chile har sedan länge präglats av ett missnöje mot staten. Under diktatorn Pinochets tid vid makten, 1973-1990, rapporterades tiotusentals fall av kränkningar mot mänskliga rättigheter, inklusive tortyr, fängslanden, död och försvinnanden.

Under protesterna 2019 har de chilenska säkerhetsstyrkorna, primärt militären och den nationella polisen Carabineros, under dåvarande president Sebastian Piñeras befäl, utfört omfattande attacker med övervåld i syfte att skada och straffa demonstranterna. Metoder som tortyr och sexuellt våld användes för att avskräcka demonstranterna i stället för att vidta åtgärder för att främja mänskliga rättigheter.

Missnöjet mot staten är en anledning till att befolkningen 2021 röstade fram en progressiv regering och landets yngste president, Gabriel Boric. 

– Vi har inga förhoppningar att en förändring kommer att ske under det nya styret. Inga signaler från staten tyder på en vilja att hjälpa de politiska fångarna. Snarare tvärtom. Under valkampanjen lovade Gabriel Boric amnesti för de politiska fångarna där staten var inblandad häktningen. Propositionen togs till diskussion men ingenting har hänt. 

Röstade nej till ny konstitution

Befolkningens har även uttryckt ett stort missnöje över landets konstitution som togs fram under diktator Augusto Pinochet. Resultatet var att befolkningen 2020 röstade för att en ny konstitution ska upprättas som den chilenska befolkningen ska vara med och utforma.

Ett första utkast till en ny konstitution togs fram under Gabriel Boric ledning och den 5 september 2022 röstade folket om den nya konstitutionens antagande. En stor majoritet röstade dock ner förslaget på en ny konstitution. Det innebär att ett nytt förslag ska utformas som befolkningen ska rösta om igen.

Chile

Chile har drygt 18 miljoner invånare och är en av världens största kopparproducent och landet är ett av de rikaste i Sydamerika. Fram till 1973 var Chile en demokrati men sedan genomförde generalen Augusto Pinochet en militärkupp och tog över makten. Han avsattes 1990 och därefter utvecklades Chile återigen till en demokrati. De senaste åren har det skett en process med att ta fram en ny konstitution. Denna månad röstade 62 procent nej till ett förslag om hur en sådan skulle se ut. Ett nytt förslag ska nu tas fram.

Källor: CIA och BBC 

Mer läsning