Hans namn, Bulent Kenes, står på den listan med namn som beskrivs som terrormisstänkta och som Turkiet kräver ska lämnas ut från Sverige och Finland.

Hans namn, Bulent Kenes, står på den listan med namn som beskrivs som terrormisstänkta och som Turkiet kräver ska lämnas ut från Sverige och Finland.

”Jag är brickan på Erdogans spelbord”

Journalisten Bulent Kenes står på Turkiets lista över personer som de vill att Sverige utlämnar för att säga ja till ett Natomedlemskap. ”Jag tror fortfarande på den svenska rättsstaten men jag är oroligare nu efter valet.”

Han visar runt i sin förort norr om Stockholm innan han slår sig ned på en parkbänk och tar ett djupt andetag. 

– Jag känner mig som en bricka på Erdogans spelbord.

Han biter ihop och säger att hans dotter sagt att hon funderar på att byta efternamn, för att slippa allt besvär. 

– Det känns…inte bra. Men jag förstår. Det blir lättare för henne så.

Hans namn, Bulent Kenes, står på den lista med namn på terrormisstänkta och som Turkiet kräver ska lämnas ut från Sverige och Finland. Utlämningen är en förutsättning för att säga ja till ett svenskt Natomedlemskap.

– Om jag utlämnas skulle det i bästa fall innebära att jag aldrig mer skulle se solen igen.

Bulent Kenes säger att kravet på utlämning inte är förvånande. Han är van. Som tidigare chefredaktör för den stora turkiska tidningen Todays Zaman var han en ständig nagel i ögat för den turkiska presidenten. Det har varit ett liv av gripanden, rättsprocesser och hot.

Men den senaste tiden har läget gått från dåligt till sämre. 

Anklagas för att vara terrorist

OmVärlden träffar honom strax innan valet. På det lilla torget i hans förort har valstugor smällts upp och kampen om väljarna pågår. På Sverigedemokraternas valstuga finns en affisch med kravet att utländska kriminella ska utvisas. Bulent Kenes säger att hans brott är att han jobbat som journalist. 

Jag tror på det svenska rättsväsendet och att jag inte kommer att bli utlämnad, men jag har blivit lite mer osäker, säger Bulent Kenes efter valet i Sverige.

Den turkiska statens version är en annan. De anklagar honom för att vara en anhängare av den så kallade Gülenrörelsen, ett religiöst och politiskt nätverk som driver flera skolor och förespråkar icke våld men anklagas av den turkiska regimen för att ligga bakom kuppförsöket den 15 juli 2016.

Det var då jaktplan bombade parlamentet i Ankara. Det var då pansarvagnar stängde av centrala Istanbul och militärer trängde in på tv-stationer. En del av de höga militärerna som försökte avsätta Recep Tayyip Erdogan hade en koppling till Gülenrörelsen. Men kuppförsöket misslyckades.

Massiva utrensningar

Presidentens svar blev massiva utrensningar. Hundratusentals lärare och tjänstemän fick sparken. Många fängslades på lösa grunder och en mängd journalister flydde landet. Bulent Kenes var en av dem. Han hamnade i Sverige 2016 och säger att han inte tillhör Gülenrörelsen men att han, precis som flera miljoner andra i Turkiet, har stått rörelsen nära. Han tillägger att han inte hade något med kuppförsöket att göra. 

Anklagelser står emot varandra, men klart är i alla fall att Bulent Kenes journalistik retat upp ledande företrädare för det turkiska maktpartiet AKP. Med sina kontakter och 200 000 följare på Twitter samt jobbet på en Brysselbaserad tankesmedja som skriver rapporter om mänskliga rättigheter är han fortfarande ett problem för regeringspartiet i Turkiet. De anklagar honom, och flera regimkritiska journalister och författare, för att vara terrorister.

En av hans bekanta, den undersökande journalisten Ahmet Dönmez, blev i mars i år svårt misshandlad utanför sitt hem i Tullinge i Stocholm. Hans sexåriga dotter blev vittne till hur okända gärningsmän slog honom medvetslös. Enligt Ahmet Dönmez själv hade han fått motta flera hot på grund sina artiklar om kopplingen mellan maffian och den turkiska regeringen. Det finns även andra rapporter om hur turkiska exiljournalister hotats och misshandlats. Trots det säger Bulent Kenes att han inte är rädd.

– Det är ingen idé. De vet var jag bor. Jag kan inte fly. Om någon bestämmer sig för att göra något mot mig så finns det inget jag kan göra, säger han.

Oron växer

Trots att Bulent Kenes bott i Sverige i sex år har han inte något permanent uppehållstillstånd som kan skydda honom från att bli utlämnad. En ansökan är inlämnad, men något besked har han ännu inte fått. Han har dock haft samtal med både rättsvårdande myndigheter och politiska företrädare i Sverige och säger att han inte tror att Sverige skulle lämna ut en journalist på vad han anser vara lösa grunder.

Trots det växer oron. 

– Det sker just nu ett paradigmskifte. Sverige är ett land som varit alliansfritt i 200 år och nu görs en ansökan om ett medlemskap i Nato. Det är storpolitik. Då kan mycket hända, säger han.

Enligt honom har Turkiets krav om utlämningar inneburit att Sverige står inför ett test. Provet handlar, enligt honom, om Sverige ska klara av att stå upp för sina demokratiska värderingar eller vika sig för Turkiets krav.

En vecka efter valet ringer vi upp honom igen. Ulf Kristersson förhandlar fortfarande med Sverigedemokrater, Liberaler och Kristdemokrater om hur en framtida regering ska se ut. Det är mycket som är ovisst. En ny regering innebär att politiken kommer att stöpas om. Bulent Kenes, som riskerar att lämnas ut, följer spänt utveckligen.

– Jag tror på det svenska rättsväsendet, säger han. Jag tror att det kommer att gå bra och att jag inte blir utlämnad. Men jag känner mig lite mer osäker nu än vad jag gjorde tidigare.

Gülenrörelsen

Rörelsen är ett löst socialt, religiöst nätverk som grundades i början av 1970-talet i Turkiet och leds Fethullah Gülen som bor i USA. I början av 2000-talet stod rörelsen nära Erdogans parti AKP, som idag har makten.  Det var från Gülenrörelsen som Erdogan och den turkiska statsapparaten rekryterade tjänstemän.

Det lösa nätverket drev också kring 1 000 skolor som hade 30 000 lärare.  Med stipendier och kulturella verksamheter formade också arbetslivet i landet. Men snart uppstod vad som kan beskrivas som en maktkamp mellan presidenten och rörelsen. Efter kuppförsöket 2016, där några av militärerna hade kopplingar till rörelsen, gjordes stora utrensningar. Hundratusentals som ansågs ha kopplingar till rörelsen fick sparken och många fängslades. 

Källor: SVT, Amnesty, Wikipedia

Mer läsning