Med Gudrun Brunegård får Kristdemokraterna sin första renodlade biståndspolitiska talesperson.

Med Gudrun Brunegård får Kristdemokraterna sin första renodlade biståndspolitiska talesperson.

”Kvinnor är nyckeln till framgång inom biståndet”

Kristdemokraterna vill lyfta biståndsfrågorna inför nästa års val och utser en ny talesperson för biståndsfrågor, Gudrun Brunegård. Hon har inspirerats av eget biståndsarbete i Tanzania, men också av lokalpolitiken i Kalmar län. ”Det handlar om att sprida goda förebilder”, säger hon.

Publicerad:

För Kristdemokraterna är inte biståndet något man kompromissar om. När den tidigare regeringspartnern, Moderaterna, pratar om nedskärningar av biståndet och Sverigedemokraterna föreslår en halvering av biståndsbudgeten väljer därför Kristdemokraterna att lyfta frågorna inför valrörelsen.

Lyftet görs genom att flytta ut biståndsfrågorna ur partiets utrikespolitiska talespersons uppdrag. Det gjordes i mars i år och valet på ny biståndspolitiska talesperson föll på sjuksköterskan och tidigare biståndsarbetaren Gudrun Brunegård.

Hon har tidigare jobbat som sjuksköterska på ett sjukhus i Tanzania i fyra år, vid två olika tillfällen för den kristna biståndsorganisationen PMU. Tillsammans med sin man är hon fortsatt engagerad i utvecklingen i landet, genom framför allt Rotary.

– Min man åker ner ibland med Läkarbanken och genom Rotaryklubbar håller vi just på med planering av ett solenergiprojekt för att minska sjukhusets fossilberoende och kunna trygga en jämn och hållbar energiförsörjning, säger Gudrun Brunegård på telefon från hemstaden Vimmerby.

Stor lokalpolitisk erfarenhet

Engagemanget i politiken kom efter biståndsarbetet på 1980- och 1990-talen. Hon valdes in i kommunfullmäktige i Vimmerby 1998, senare även i landstinget och under tio år på 2000-talet var hon landstings- respektive regionråd i Kalmar län.

I april 2019 kom Gudrun Brunegård hastigt in i riksdagen, som ersättare för Jimmy Loord som valt att hoppa av. Istället tog han Gudrun Brunegårds plats som regionråd i Kalmar.

Hon å sin sida blev riksdagsledamot i utbildningsutskottet. I början av mars i år blev hon arbetande ersättare i utrikesutskottet.

Sedan valet 2018 har biståndsfrågorna legat hos Lars Adaktusson, partiets representant i utrikesutskottet och talesperson i utrikesfrågor, men från och med mars i år, är det Gudrun Brunegård som för partiets talan när det gäller bistånd.

– Biståndsfrågan är något som engagerar krisdemokraternas väljare väldigt mycket och vi ville ta chansen att lyfta dessa frågor inför valet, och visa att det är något som är viktigt för oss. Jag fick förtroendet, vilket jag är väldigt glad för.

Hon säger solidaritet är en av partiets grundprinciper.

– Det är vår medmänskliga skyldighet att hjälpa medmänniskor som har en svår situation att leva i. Det handlar också om att sprida goda förebilder när det gäller demokrati och hälsovård, människors möjligheter att få utbildning och få fatta sina egna självständiga beslut och kunna förverkliga sina drömmar. Det är något som vi i Sverige, som haft demokrati så länge, kan dela med oss av, säger hon.

Försvarar svenskt bistånd till Tanzania

Tanzania är ett av Sveriges äldsta och största biståndsländer, men på senare år har landets demokratiska utveckling gått bakåt. Under den nyligen bortgångne presidenten John Magufulis styre vanns val med fusk och opposition och journalister tystades med brutala metoder.

Gudrun Brunegård försvarar ändå Sveriges bistånd till Tanzania. Hon säger att pengarna inte går till den tanzaniska regimen, utan till sjukvård och lokala organisationer, som kyrkor, fackföreningar och ideella organisationer.

– Det är viktigt att vi fortsätter att ge stöd till civilsamhället och till hälsovården och sjukhussystemet. Skulle vi rycka bort biståndet helt är det de enskilda människorna som drabbas. Genom vårt stöd till civilsamhället bidrar vi också med demokratisk skolning som kan ta landet i rätt riktning, säger hon.

Som OmVärlden tidigare skrivit stödjer Sverige trots all den tanzaniska staten genom FN-organ. Liknande utmaningar finns även i Uganda, och fram till nyligen i Myanmar, där svenska biståndspengar slussas genom multilaterala samarbeten till statliga institutioner som leds av auktoritära ledare.

– Stora organisationer som FN och EU är trots allt viktiga, men vi behöver också verka inom dessa för det handlar om skattebetalarnas pengar och vi vill inte att förtroendet för biståndet urholkas mer. Vi står upp för ett effektivt bistånd och då måste vi se till att allmänheten ser det. Samtidigt behöver vi kunna påverka länder att respektera mänskliga rättigheter och politisk opposition.

Det gäller även svenska biståndsländer som Kuba och Palestina, säger hon. Liksom tidigare talespersoner för biståndsfrågor inom Kristdemokraterna är hon skarpt kritisk till det svenska stödet till de två länderna, som hon anser leds av auktoritära och korrupta regimer, som Sverige borde ställa tuffare krav på.

Hon passar även på att förtydliga sina partikamraters utspel från i september förra året då den rättspolitiska talespersonen, Andreas Carlsson, föreslog att bistånd skulle kunna finansiera fängelsebyggen i andra länder. Lars Adaktusson valde då att inte svara på OmVärldens frågor.

– Det har funnits en del missförstånd kring det där förslaget. Vi vill att Kriminalvården ska kunna hyra fängelseplatser utomlands och kunna sluta avtal med de intagnas hemländer. Det ska finansieras av extra anslag till Kriminalvården, utan att påverka biståndet. Sen vill vi att en större del av biståndet ska gå till att stödja och utveckla andra länders fängelser och främja en välfungerande kimrinalvård med humanitära villkor, säger Gudrun Brunegård.

Som exempel nämner hon att biståndet redan idag har bidragit till att svensk kriminalvård gjort insatser för att förbättra villkoren i Kenya.

Undervisa en kvinna och lär hela samhället

Centralt för Gudrun Brunegård är kvinnorna. Hon säger sig leva enligt talesättet: ”Ge en man en fisk och du ger honom mat för dagen, lär honom fiska så ger du honom mat för resten av livet. Undervisa en kvinna och du lär upp hela samhället.”

Hon säger att biståndsmyndigheten Sida gör mycket bra, men skulle vilja se ett större fokus på civilsamhälle och enskilda organisationer som kan bistå med hjälp till självhjälp på plats. Därför tycker hon att Sida borde använda civilsamhällesorganisationernas nätverk och skapa bättre förutsättningar för organisationerna att verka.

Som en del av hjälp till självhjälp föreslår Gudrun Brunegård frihandel och marknadsekonomiska insatser som kan hjälpa människor att komma ut ur fattigdom. Genom att satsa på kvinnligt företagande och mikrolån till kvinnor når man även barnen, som får gå i skolan, och ökar möjligheterna för hela familjer att få tillgång till hälsovård.

– Vi har under pandemin sett hur kvinnors och barns situation har försämrats och det är viktigt att stärka upp där. Vi lär också få behöva öka det humanitära biståndet.

För Kristdemokraterna ligger enprocentmålet fast, det vill säga det riksdagsbundna målet att en procent av Sveriges bruttonationalinkomst (BNI) ska gå till biståndet. Enligt Gudrun Brunegård var det tack vare Kristdemokraterna som målet behölls i den budget som Moderaterna och Kristdemokraterna lade fram gemensamt 2018, och som sedan gick igenom med Sverigedemokraternas stöd.

I en kommande budgetförhandling kommer Kristdemokraterna fortsätta slåss för enprocentmålet, oavsett vad de andra partierna de förhandlar med tycker, enligt Gudrun Brunegård. Till vilket pris vill hon inte säga i dagsläget, men sedan den där budgeten 2018 har både Moderaterna och Sverigedemokraterna tydligt signalerat att för dem är enprocentmålet en saga all.

Erik Halkjaer

Mer läsning

EU-kommissionärerna Stella Kyriakides och Jutta Urpilainen

”Vaccinrättvisa är en geopolitisk nödvändighet”

Som Team Europe måste vi infria löftet om att stödja låg- och medelinkomstländer genom att dela med oss av över 250 miljoner doser före årets slut. Så här långt har EU-länderna endast delat med sig av ungefär 50 miljoner doser. Nu är det dags att fullgöra detta åtagande, skriver EU-kommissionärerna Stella Kyriakides och Jutta Urpilainen.

Hana Al-Khamri, journalist och nu författare av en bok om hennes tid på en kvinnoredaktion i Saudiarabien.

”Det råder total könsapartheid i Saudiarabien”

Hana Al-Khamri, är en 34 årig journalist som bor i Sverige och växte upp i Saudiarabien där hon arbetade på en kvinnoredaktion. Om detta och om kampen som kvinnliga saudiska journalister för skriver hon om i boken ”Väluppfostrade kvinnor skriver sällan historia” som släpps den 15 oktober. OmVärlden träffade henne för ett samtal.