Jagan Chapagain är generalsekreterare för Internationella Rödakors- och Rödahalvmånefederation (IFRC), som är världens största humanitära organisation med 14 miljoner volontärer i 192 länder.

Jagan Chapagain är generalsekreterare för Internationella Rödakors- och Rödahalvmånefederation (IFRC), som är världens största humanitära organisation med 14 miljoner volontärer i 192 länder.

"Nu är det tid för global solidaritet”

Samtidigt som kriget rasar i Ukraina står världen inför flera allvarliga katatstrofer. Nu är det tid för global solidaritet, säger Internationella Röda Korsets generalsekreterare Jagan Chapagain i en intervju med OmVärlden.

– Jag minns fortfarande datumet när den första Röda Korsetarbetaren dog i covid-19. Det var den 18 februari 2020. Det var en ung man i Italien. Han blev bara 38 år. 

Jagan Chapagain har ofta nära till skratt, men när han talar om pandemin stelnar ansiktet. Tystnaden sänker sig över konferensrummet i svenska Röda Korsets lokaler på Hornsgatan i Stockholm. Det kan inte ha kommit som någon överraskning. Volontärer och anställda på Röda Korset tar ofta risker för att hjälpa andra, men när pandemin tog fart var det något nytt och okänt som världen stod inför. Hur skulle personalen drabbas, undrade Jagan Chapagain som samma månad tillträtt sin nya tjänst som generalsekreterare Internationella rödakors- och rödahalvmånefederation (IFRC), vars huvudkontor ligger i Genève, Schweiz.

Kriserna har avlöst varandra

Under pandemin var han tvungen att bygga ett nytt team runt sig. Men han kände sin organisation väl efter många års jobb inom Röda Korset. Under den korta tid han nu lett organisationen så har kriserna avlöst varandra. Coronapandemin, en ekonomi i fritt fall i Afghanistan efter talibanernas maktövertagande, en svältkatastrof i Afrikas horn och de senaste två månaderna den humanitära katastrof som uppstått efter kriget i Ukraina. Det är bara några exempel på eskalerande kriser just nu.

Det finns onekligen saker att ta tag i för hjälporganisationer, konstaterar Jagan Chapagain under sitt Sverigebesök. Han förklarar att han besöker Sverige eftersom vi i många år varit en av de största givarna till Internationella Röda Korset. Han informerade bland annat Utrikesdepartementet om hur de jobbar i Ukraina just nu.

– Men vi ville också ta upp att vi inte får inte glömma de andra kriserna som just nu pågår i världen, säger han.

Har nämner problemen i krigsdrabbade Syrien, den hotande svältkatastrofen i Afrikas horn, Afghanistan och flera andra kriser.

Avräkningar – laddad fråga

Jagan Chapagains besök skedde endast två dagar efter att regeringen förra veckan deklarerade att de skulle göra stora avräkningar på biståndet. Kring tio miljarder kan komma att tas från budgeten. Pengarna ska användas för att finansiera mottagande av ukrainska flyktingar. Sverige är inte ensamt om att göra sådana avräkningar, vilket är tillåtet enligt reglerna för hur bistånd får användas som har satts upp av OECD-DAC. Han vill inte kommentera hur enskilda regeringar agerar då det kommer till avräkningar inom biståndet. 

– Det blir snabbt en väldigt politisk fråga och jag kan inte fullt ut förstå den politiska situationen i respektive land, men generellt kan jag dock säga att det är mycket viktigt att världen agerar då det pågår flera olika kriser samtidigt. Nyligen var den största krisen vi pratade om Afghanistan. Efter den 24 februari så pratar man knappt om läget där alls. Men den krisen pågår fortfarande. 

Jagan Chapagain säger att hans budskap till Utrikesdepartementet var att Sveriges agerande är viktigt. 

– Jag uppmanade Sverige att fortsätta visa globalt ledarskap, säger han. Sverige ses nämligen som ledande inom detta område och vad Sverige gör påverkar hur andra regeringar kommer att agera.  

Kriserna hänger ihop

De globala kriserna hänger, enligt honom, ihop. Han tar förra årets stora översvämningar i Thailands huvudstad Bangkok som ett exempel. Där ledde till stigande vattenmassor till att en miljon människor drabbades. Men det fick även allvarliga konsekvenser för industrier över hela världen eftersom produktionen i regionen och de globala leverantörskedjorna stördes. 

– Vi kan inte hantera kriser som om att de bara rör någon annan, för i slutändan så påverkar dem oss alla, säger han. Nu är det tid för global solidaritet.

Röda Korset har stora insatser i Ukraina och det har varit förhållandevis lätt att få länder att ställa upp med att finansiera insatserna där. Men i många andra kriser har det varit mycket svårare att hitta finansieringen. Jagan Chapagain säger att han tror att en förklaring är att när kriserna inträffar nära så tenderar man att påverkas mer, att vilja ge mer.

I i konflikten med Ukraina kan det, enligt honom, även finns geopolitiska avgörande. En växande spänning mellan EU, USA och Ryssland gör att stödet till Ukraina kan bli större än till andra krishärdar.

– Vi måste lyckas i Ukrania för att lyckas i resten av världen. När vi står inför svåra tider måste det politiska ledarskapet steppa upp. De som kan måste stödja de som behöver, säger han.

Jagan Chapagain

Jagan Chapagain växte upp i Nepal och började jobba som volontär för Röda Korset redan som 14-åring. Efter studierna så arbetade han några år som ingenjör inom gruvbranschen, men slutade och började åter igen att arbeta för Röda Korset och har under många år jobbat med ledarskapsfrågor. Under 1990-talet så drev Röda Korset i Sverige på för att Internationella röda korset skulle förändras. Det var då för många ledare från rika länder och det startades därför ett program för att rekrytera från hela världen och Jagan Chapagain var ett kort tag representat för Svenska Röda Korset. 

I februari 2020 tillträdde han som generalsekreterare för Internationella rödakors- och rödahalvmånefederation (IFRC), som är  världens största humanitära organisation med 14 miljoner volontärer i 192 länder.

 

Mer läsning