Svenska Afghanistanskommittén (SAK) nya ordförande Azadeh Rojhan Gustafsson är även riksdagsledamot för socialdemokraterna.

Svenska Afghanistanskommittén (SAK) nya ordförande Azadeh Rojhan Gustafsson är även riksdagsledamot för socialdemokraterna.

SAK:s nya ordförande: ”Vi ska driva opinion mot avräkningarna”

Den socialdemokratiska riksdagsledamoten Azadeh Rojhan Gustafsson har valts till ny ordförande för Svenska Afghanistanskommittén (SAK). OmVärlden frågade henne bland annat hur hon tänker kring att företräda en förening som ska vara partipolitiskt obunden. 

Det talibanska styret blir allt hårdare. Kvinnor tvingas bära heltäckande slöja i offentliga miljöer och rätten för kvinnor och flickor att gå i skolan. Nästan 25 miljoner, av landets knappt 40 miljoner invånare, är i behov av stöd för att klara sitt uppehåll, enligt FN:s organisation för humanitär samordning OCHA.

Svenska Afghanistankommittén är en av de få som fortsätter sitt arbete i landet där mänskliga rättigheter och ekonomin är i fritt fall. De driver skolor, driver skolor, hälsokliniker och landsbygdsutveckling. 

I slutet av maj valdes Azadeh Rojhan Gustafsson till ny ordförande för föreningens styrelse. I riksdagen sitter hon bland annat som ledamot i kulturutskottet och i Europarådets svenska delegation för Socialdemokraterna. OmVärlden frågade henne hur hon ser på att samtidigt företräda Svenska Afghanistankommittén i en tid då den Socialdemokratiska regeringen fått massiv kritik från biståndsorganisationer som är kritiska mot minskat bistånd.

Vad tänker du om regeringens avräkningar av biståndet?

– De drabbar vår verksamhet och många andras. I den värld vi befinner oss i just nu, med en pågående pandemi och kriget i Ukraina, så är biståndet viktigare än någonsin. Vi riskerar att se en stagnation i områden där det varit stora framgångar, som till exempel att trycka tillbaka svälten och hungersnöden. I många länder är en humanitär kris nästan ett faktum. Biståndet är därför viktigt. Vi ska fortsätta att bilda opinion om att biståndet ska vara som tidigare och att regeringen ska tänka om kring avräkningarna. 

Du är socialdemokratisk riksdagsledamot och ska leda en förening som ska vara partipolitiskt obunden. Ser du någon konflikt här?

– Nej, jag gör faktiskt inte det. Jag är inte hela organisationen. Vi har ett årsmöte och en styrelse som ska fatta beslut om riktning och målsättning och organisationens verksamhet. Jag är en del av det som ordförande, men jag måste förhålla mig till dessa beslut. Jag gör det här med den övriga organisationen och jag brinner för de här frågorna och det som SAK står för. 

Ledde din politiska koppling till intern kritik före eller efter valet av dig som ordförande?

– Nej, ingen kritik som nått mig i alla fall. I så fall är det valberedningen som kan ha nåtts av det. Men det var inget som diskuterades på årsmötet. 

Finns det en risk att Afghanistankommittén för utomstående nu kan uppfattas som den svenska statens förlängda arm i Afghanistan?

– De avvägningarna bör redan valberedningen, men även årsmötet, ha gjort. Men vi har även tidigare haft personer som har haft en politisk bakgrund. Det går och gäller att tydligt särskilja dessa roller ifrån varandra. 

Vilka är fallgroparna du måste hålla koll på som både politiker och ordförande?

– Som riksdagsledamot är det inte ovanligt att man har olika uppdrag utanför riksdagen. Vi är alla föreningsmänniskor och har olika intressen. Det här är en del av det. Jag har velat engagera mig i frågor som rör Afghanistan och tycker att SAK gör ett fantastiskt arbete. Jag ser inte det som konstigt så jag skulle inte säga att det finns fallgropar. Det handlar om att förstå vem man företräder. 

Kommer du att argumentera om frågor som rör Afghanistan i riksdagen?

– Jag har tidigare skrivit motioner som rör utvecklingen i Afghanistan men jag jobbar inte med dessa frågor i mitt riksdagsuppdrag utan har för närvarande helt andra frågor som jag är ansvarig för. 

Vilka är de största problemen i Afghanistan just nu?

– I och med talibanstyret så vet vi att mänskliga rättigheter, särskilt kvinnor och flickors, är helt satta ur spel. Vi vet även att det är en stor debatt om flickor plats i skolan och kvinnor roll i offentliga arbetsplatser. Det är självklart att det påverkar vår verksamhet. För oss är det viktigt att se till att unga kvinnor och flickor har tillgång till utbildning.

En parlamentarisk kommitté har precis tillsats för utreda de svenska insatserna i Afghanistan. De ska utvärdera de svenska insatserna i landet där Sverige har satsat 15 miljarder kronor mellan 2002 och 2020. Hur har dessa satsningar, enligt dig, förändrat Afghanistan?

– Allt arbete som har gjorts de senaste tjugo åren har varit av stor vikt för att få till en utveckling i landet. Problemet i dag är att det finns en risk att de framgångar som gjorts nu ska gå förlorad. Det skapar en stor oro.

Men kan man prata om en framgång när talibanerna agerar som de gör just nu?

– Med tanke på att antalet kvinnor och flickor i utbildning har ökat så ser vi det som en framgång. Vi kan inte bortse från detta. Även om det nu har satts ur spel av talibanerna. Risken nu är att detta går förlorat. Människor i Afghanistan är trots allt medvetna om de framgångar som har gjorts och att det är viktigt att slå vakt om dessa. Det är något som talibanregimen måste förhålla sig till. Det är därför viktigt att vi fortsätter att ta kampen för kvinnor och flickors rättigheter till utbildning och deras möjlighet att få tillträde till den offentliga miljön.

Vissa hävdar att ett av problemen har varit att biståndet – nu pratar jag inte specifikt om det svenska biståndet – utan det internationella har använt på ett felaktigt sätt och närt lokala krigsherrar. Hur tänker du kring det?

– Det kan jag inte kommentera. För mig är det viktigt att svenskt bistånd används på rätt sätt och att det arbete som vi gör inom SAK utgår från de mål som vi har satt upp. Sen vänder jag mig emot om biståndspengar används på ett felaktigt sätt. Så ska det inte vara. 

Du är född i Iran men flyttade till Sverige redan som barn. Hur tänker du att den resan har påverkat din syn på utvecklingsfrågor?

– Självklart har den det. Jag har följt situationen i Iran också. Och Afghanistan är ett grannland till Iran. Vi delar till viss del samma språk. Jag kan både tala och läsa persiska och kan därmed förstå dari. Det har gett mig en förståelse för hur svårt läget är just nu, särskilt för kvinnor och flickor.

Svenska Afghanistankommittén (SAK)

 Föreningen är en medlemsorganisation som grundades 1980 som en reaktion mot Sovjetunionens invasion av Afghanistan.   

Arbetet sker på den afghanska landsbygden och inriktas särskild till målgrupperna kvinnor, barn och personer funktionsnedsättning och internflyktingar. 

I Afghanistan arbetar de med sjuk- och hälsovård, utbildning, rehabilitering av personer med funktionsnedsättningar samt försörjning och inflytande. Övergripande är arbetet med mänskliga rättigheter. SAK har över 7 000 anställda, av dem är över 99 procent är afghaner.

Organisationen finansieras bland annat av Sida, EU, Världsbanken, Postkodlotteriet samt tusentals privatpersoner 1982 inleddes biståndsarbetet på plats i Afghanistan och har nu pågått i 40 år.

Mer läsning