I juni tillträder Stefan Löfven som ordförande i Sipri. Han oroas av upprustningen till följd av kriget i Ukraina.

I juni tillträder Stefan Löfven som ordförande i Sipri. Han oroas av upprustningen till följd av kriget i Ukraina.

Stefan Löfven:”Inget paraply skyddar mot kärnvapenkrig”

Det finns inget paraply som skyddar när ett kärnvapenkrig utbryter och ödesdigra misstag kan göras. Det säger Stefan Löfven som i juni blir ordförande för fredsforskningsinstitutet Sipri.

Redan i receptionen till Sveavägen 68, Socialdemokraternas högborg, märks att Stefan Löfven inte längre är en frekvent gäst. Partikollegor vill gärna hälsa och frågar hur läget är. Ingen livvakt syns till och efter intervjun stundar lunch med ärtsoppa och pannkaka på ett lokalt hak.

– Det kan man aldrig tröttna på, säger Stefan Löfven och ler stort.

Det är bevisligen en mindre tyngd man än för cirka sex månader sedan då han lämnade över statsministerstolen till Magdalena Andersson. 

Intervjun görs på torsdag förmiddag, någon timme efter att Finland gjort klart att man ansöker om medlemskap i Nato och det innebär med troligen att även Sverige kommer göra detsamma. Jag undrar om han är glad över att inte vara med och fatta det beslutet. Svaret kommer snabbt. 

– Nej, är man statsminister får man vara beredd att ta allahanda frågor, även de som är jobbiga, och det hade jag gjort då. 

Själv var Stefan Löfven länge skeptisk till Nato. På en fredskonferens på Åland sade han ”Jag har inte blivit överbevisad om att vi plötsligt skulle få en säkrare situation om vi lägger Natogränsen alldeles intill Ryssland i hela Europa”. Och han har likt en del andra Socialdemokrater tyckt att man inte ska ha för bråttom. 

– Visst känner jag en viss tveksamhet, och det har inte bara jag uttryckt. Flyttar Nato fram och lägger man till 130 mil av gräns mot Ryssland så är det klart en faktor att fundera kring. Nu vill jag betona att jag inte sitter med den underrättelseinformation som Magdalena gör och jag litar på att regeringen fattar ett beslut som är rätt. 

Orolig för kärnvapenkrig

Född 1957 har han vuxit upp under det kalla kriget som rådde fram till Sovjets upplösning 1991. Ser han en ny järnridå byggas upp och med den ökad upprustning med kärnvapen?

– Ja, jag är orolig för det. Ryssland talar nu om att utveckla taktiska kärnvapen med en tro om att det går att föra ett sorts begränsat kärnvapenkrig. Sådana vapen sänker tröskeln för användning av kärnvapen vilket jag ser som extremt riskfyllt, säger Stefan Löfven och tillägger att han inte förstår talet om ett kärnvapenparaply som förs i Natodebatten.

– Det finns väl inget paraply som skyddar när ett kärnvapenkrig utbryter och ödesdigra misstag kan göras.

Men Sverige har inte skrivit på FN:s konvention som förbjuder kärnvapen. Det var under din tid som statsminister. Hur resonerade ni?

– Vi hade en diskussion om den konventionen kunde skada NPT, icke spridningsavtalet, som vi tycker är det absolut viktigaste. Och vi kom fram till att den riskerade att göra det.

Om Sverige skrivit på konventionen hade det varit möjligt att gå med i Nato?

– Oj, det vet jag inte. Amerikanarna är i alla fall inte glada i den här konventionen.

Nu är inte Stefan Löfven en fredsaktivist som anser att Sverige eller Nato ska påbörja en ensidig nedrustning så länge som Ryssland och Kina inte gör ansatser till att göra likadant. Och det var även under hans tid som statsminister Sverige lade om försvarspolitiken och ökade anslagen till försvaret med 80 procent från 2014 fram till 2025. 

Han är även en vän av att Sverige ska ha en stark egen försvarsindustri, som BAE Systems Hägglunds ett företag han arbetade i som svetsare i början av 1980-talet. De tillverkar stridsvagnar och andra militära fordon.

 – Jag var på den fredliga sidan och gjorde lok, påpekar han. Det är inte många länder i världen som kan bygga egna stridsflygplan och finns det ett behov av militär utrustning ser jag inget skäl till att inte Sverige ska vara på den marknaden likaväl som något annat vapenföretag. 

Militärupprustning kortsiktigt

Sipri, som Stefan Löfven blir ordförande för i juni, har räknat fram att de globala militärutgifterna ökade med 0,7 procent i reala termer under 2021 till 2 113 miljarder dollar (alltså runt 20 biljoner kronor) . Det är en ökning sjunde året i rad. Hur ser han som snart ordförande för Sipri att världens länder höjer sina militära anslag?

– Militär upprustningen är en kortsiktig åtgärd men du klan inte blunda för behovet av det, då är man naiv. Samtidigt är det enda hållbara att minska på spänningen i världen, och där hoppas jag kunna bidra både i min roll som ordförande i Sipri och i FN:s panel för att stötta generalsekreteraren med konkreta förslag hur man når ett mer effektivt multilateralt samarbete

Det Stefan Löfven återkommer till under intervjun är att fred endast kan uppnås om förutsättningarna för demokratin förbättras, att världen får en mer jämlik fördelning av resurser och att klimatkrisen inte förvärras och leder till konflikter. 

– Allt detta gör vi inte effektivt nog. Hösten 2023 ska vi i FN samlas till Summit och the Future för att lägga vägen till hur saker kan förbättras och i januari nästa år ska den gruppen jag leder ha förslag till generalskreterna på hur vi bättre kan leverera i de viktiga frågorna. 

Det finns inga parap+lyer som skyddar mot kärnvapen säger Stefan Löfven som strax tar över som ordförande för fredsforskningsinstitutet Sipri.
Totalitära stater har inte tillräckligt syre, människor vågar och vill inte tillräckligt mycket då, säger Stefan Löfven.

En fråga många ställer sig är varför polariseringen i världen ökat, pressfriheten minskat och allt fler länder blir mer eller mindre auktoritära, det samtidigt som vi haft en god tillväxt i ekonomin. Här tror Stefan Löfven att i längden det kommer visa sig att demokratin kommer att vinna. 

– Demokrati är det enda styrelseskick som bygger på likas värde och för mig är det självklart att stänger man ute grupper så påverkar det samhället och det även ekonomiskt. Titta på Kina där folk är arga över att stängas in på grund av misslyckad covidstrategi. Och Ryssland, med en armé som inte fungerar. Det är för att de byggt sina intäkter på bara olja och gas, det finns inga modena techföretag. Alla sådana totalitära stater har inte tillräckligt syre, människor vågar och vill inte tillräckligt, man ser bara till att vara makten till behag och utveckling är inte gynnsam för vare sig människor eller ekonomi.

Borde vi inte då satsa mer på demokratibistånd för att vända trenden? Regeringen du lämnat har beslutat att minska kraftigt på just det biståndet för att avräkna till flyktingmottagning. 

– Det är så oerhört mycket pengar som nu behövs till försvaret och för att säkra pensionssystemet, så även om vi har en stark ekonomi så måste vi vara försiktiga med utgifterna. Avräkningen är enligt de internationella regler som vi har och det gjorde vi även under flyktingkrisen 2015. Sedan är vi trots det en av fem länder i världen som avsätter mer än 0,7 procent av BNI, säger Stefan Löfven och låter plötsligt som om han fortfarande vore statsminister.  

Intervjutiden börjar närma sig sitt slut, ärtsoppan hägrar och nästa dag bär det av till Durban i Sydafrika och möte i organisationen Satyarthi  som arbetar med barns rättigheter. Grundaren Kailash Satyarthi fick Nobels fredspris 2014 och träffade då statsministern.  

– I världen är 160 miljoner barn i barnarbete och det har ökat på grund av pandemin. I Agenda 2030 sattes målet att barnarbetet skulle vara borta 2025. Nu måste vi få upp det agendan igen, säger Stefan Löfven.

En sista fråga. Hur är dina kontakter med regeringen?

– Jag deltar inte i några sådana samtal. Vad jag sagt till Magdalena är att vill du bolla något och prata finns jag här. 

Och en ministerpost i en kommande regering?

– Nej, det kapitlet är avslutat. 

Mer läsning