Swedfund investerar i klimatet – men inte i kärnkraft

Hos Swedfund på Drottninggatan i Stockholm förvaltas en annan form av bistånd. I stället för att ge stöd i form av mat, tält eller utbildning så är det statliga bolagets uppgift att gå in med investeringar i biståndets tjänst. Kapital ska rulla till förmån för Agenda 2030.

Bolagets vd Maria Håkansson tar emot i ett avskalat konferensrum. För några veckor sedan satt hon i en riksdagshearing och berättade om uppdraget som är att minska fattigdomen genom att investera i fattiga länder. Alla detaljer är inte klara ännu men den nya regeringen har varit tydlig med att biståndet ska kopplas närmare till handel.

Det blir även ett ökat tillskott för Swedfund. Den tidigare socialdemokratiska regeringen aviserade att de ville ge ett kapitaltillskott på 1,2 miljarder kronor för år 2023. Den nya regeringen ökade detta till 1,46 miljarder. En miljard ska gå till fattigdomsbekämpning och 460 miljoner är öronmärkta för klimatsatsningar.

Ska ni nyanställa?

– Ja, det ska vi. Swedfunds verksamhet har växt de senaste åren och det fortsätter den att göra. Vi har inte kommunicerat det ännu men enligt den budget vi lagt så innebär det att vi kommer att växa med ungefär tio personer. Vi har verksamhet i Stockholm och Nairobi i Kenya och tittar nu på att etablera ytterligare ett regionkontor för Västafrika i Elfenbenskustens största stad Abidjan.

Hur många anställda är ni i dag?

– 70 personer. 

Är vindkraft ett bra sätt att ställa om till grön energi?

– Det beror naturligtvis på vilka förutsättningar som råder i den specifika situationen. Men vi har sedan 2014 bara gjort förnybara energisatsningar. Vi har satsat på vind, sol och vatten. Vi tycker att alla tre är bra för att bidra till förnybar energi.

Har ni fått några signaler från den nya regeringen om hur ni ska hantera investeringar i förnybar energi?

– Swedfund är ett statligt bolag. Det innebär att vi har en annan styrning än en myndighet. Vi styrs av ett ägardirektiv som styr vår verksamhet. I det står det tydligt att vi bara ska investera i förnybar energi. Vi har inte fått några nya direktiv från den nyss tillträdda regeringen. Däremot har de öronmärkt 460 miljoner för ökade klimatinvesteringar, av det totala kapitaltillskottet på 1 460 miljoner.

Skulle ni kunna investera i kärnkraft?

– Det har inte varit aktuellt att ta ställning till investeringspropåer kring kärnkraft. Enligt vår ägaranvisning ska vi fokusera på investeringar i förnyelsebar energi, det vill säga sol, vind och vatten och utesluta investeringar i fossil energi. Kärnkraft är fossilfri, men inte förnybar. Det innebär att vi inte skulle genomföra en investering i kärnkraft.

När ni blickar ut i världen mot 2023. Vad är det för behov ni, som Sveriges utvecklingsfinansiär, ser?

– Vi ser att vi har ytterligare ett oroligt år framför oss, i spåren av alla dessa sammanlänkade kriser. Pandemin, kriget i Ukraina och effekterna av klimatförändringarna. Rysslands krig har, förutom att orsaka ett stort humanitärt lidande även fått andra stora effekter i utvecklingsländer. Ökade priser på mat, gödsel, drivmedel. Det har slagit hårdast mot de allra fattigaste och i kombination med torkan på Afrikas horn har det skapat hunger och matosäkerhet.

Något mer?

– Vi har en stigande inflation och ökande räntekostnader. Många utvecklingsländer är skuldsatta och har därför ett begränsat reformutrymme. Under pandemin fanns det inte utrymme till stöd till mindre privata företag på samma sätt som det fanns i Sverige och andra länder i Västvärlden. Det största hindret för företagen i utvecklingsländer är tillgång på kapital. Där har vi en otroligt viktig roll att spela. Vi ser även att klimatförändringarnas effekter slår jättehårt. Här handlar det om att både investera för minskade utsläpp och ökad tillgång till förnybar elektricitet. 

Det är ju ett svårt jobb att skapa fler arbeten under en tid då inflationen stiger och ekonomier backar. Var, rent konkret, får man flest jobb för pengarna. Inom vilka branscher?

– Man får titta på de sektorer som sysselsätter flest. Jordbruks- och matsektorn sysselsätter många. Det gör även servicesektorn, medan industrin inte sysselsätter riktigt lika många i Afrika. Vi jobbar med att rikta kapital till mikro-, små- och medelstora företag för jobbskapande. Sedan gör vi specifika och tematiska investeringar i matsektorn. Det är för att både öka tillgången på mat, men också för att matproduktion är en viktig sysselsättningssektor. Vi jobbar även jättemycket med investeringar i digitalisering som vi ser som en stor möjlighet. Sen gör vi även investeringar i hälsovård. 

Hur många nya jobb hoppas ni att era satsningar ska skapa 2023?

– Vi sätter inte våra mål på det viset. Vi mäter i stället hur många jobb vi faktiskt bidragit till att ha skapat. Vi vill att minst hälften av de bolag vi investerar i ska ha en tillväxt av antalet anställda. Vi har en eftersläpning av data men tittar vi på bakåt på 2020 så skapades 250 000 nya jobb. Jag vet att det skapats ännu fler jobb 2021, men den uppgiften är inte granskad av revisorerna och är därför inte officiell. Jag kan dock säga att det varit en positiv utveckling.

Ni verkar i ungefär 25 länder och korruptionen är utbredd i flera av dessa. Hur hanterar ni det?

– Swedfund har hållit på med sitt uppdrag i 40 år och med det kommer en ödmjukhet om svårigheterna som finns. Det är viktigt att lägga ned mycket tid på att förstå landet och den sektor man verkar i. Det är också viktigt att investeringarna görs med rätt partner.  Det är ganska väl belagt att risken för korruption varierar mellan olika sektorer men att det i många fall är samma sektorer oavsett land som har liknande utmaningar. Det som är viktigast för oss är motpartens förmåga att mitigera korruptionsrisker. Det måste finnas ett ledningssystem som hanterar korruptionsfrågor. Det måste finnas ansvariga personer, en systematisk uppföljning, en policy och ett system för visselblåsare. 

En sak som gör er lite ovanliga i biståndssammanhang är att ni drar in mer pengar än ni gör av med. Vad tänker du om det?

– Vår affärsmodell vilar på tre pelare, det vill säga att investeringen ska bidra till samhällsutveckling, hållbarhet och vara finansiellt bärkraftig. Det sistnämnda innebär ju att företaget vi investerar i ska gå med överskott. Om ett företag går bra så kan företaget växa och utvecklas och anställa fler. Jag ser den privata sektorn som otroligt viktig för att öka jobbskapande. Om vi gör en vinst när vi avslutar en investering, använder vi överskottet till nya investeringar.  Vi ska också vara additionella, vi ska möjliggöra investeringar som annars inte hade ägt rum. Vi ska inte konkurrera med det privata kapitalet. Tittar man på Agenda 2030 så räcker inte biståndet till, även om man skulle lägga ihop alla biståndsbudgetar. Då är frågan hur man ska använda biståndet för att få med sig det privata kapitalet och där har vi en viktig roll för att mobilisera privat kapital till våra investeringar.