Tobias Tobé omvaldes till ordförande för Europaparalamentets utvecklingsutskott (Deva).

Tobias Tobé omvaldes till ordförande för Europaparalamentets utvecklingsutskott (Deva).

M-politiker vill att EU-länder ska satsa mer på bistånd

Biståndspolitiken har blivit mer politisk, hävdar Tomas Tobé efter att han återvaldes till ordförande för EU-parlamentets utvecklingsutskott. Ett av hans mål är att få fler EU-länder att höja sitt bistånd. Samtidigt vill hans parti här hemma i Sverige minska det.

– Jag tycker absolut att fler länder i EU borde satsa mer. Det är viktigt att få in mer pengar, säger Tomas Tobé i en intervju med OmVärlden.

Det kommande sju åren ska EU satsa motsvarande 800 miljarder kronor i bistånd, enligt unionens senaste långtidsbudget. Hur miljarderna ska användas ska bland annat hanteras av Europaparlamentets utvecklingsutskott där Tomas Tobé (M) är ordförande.

Han tillträdde som ordförande redan 2019 men efter halva mandatperioden sker omval i utskotten och förra veckan blev det klart att Tomas Tobé ska fortsätta fram tills nästa Europaparlamentsval 2024. Så vilka är de viktigaste frågorna han tycker att EU ska satsa på fram till nästa EU-val?

Han skrattar till lite i telefonen. Det är begripligt. Var ska man börja? Klimatet, pandemin, FN:s globala utvecklingsmål, freden, migrationen, ekonomin? 

– Det är så oerhört många frågor och vi har så stora behov. Men vi behöver se till att arbeta mycket tydligare med hållbarhetsmålen. Pandemin har gjort att utvecklingen har gått bakåt. Jag tycker att Agenda 2030 ska vara styråran, säger han.

Stora skillnader i biståndsbudgetar

Men vägen till att nå FN:s mål för en bättre värld är lång och svår, särskilt eftersom många länder inte lever upp till EU:s rekommendation om att avsätta 0,7 procent av bruttonationalinkomsten (BNI) till bistånd. 

I dag avsätter EU-länderna i genomsnitt 0,5 procent. Det är endast Sverige, Luxemburg, Tyskland och Danmark som nådde målet på 0,7 procent, enligt en rapport från Concord. Flera EU-länder som Cypern, Lettland, Litauen och Rumänien, för att nämna några, avsätter endast kring 0,1 procent. 

Sverige och Luxembourg är de som sticker ut mest och avsätter 1 procent av BNI. Enligt Moderaterna är det för högt och partiet vill se en minskning till EU:s mål på 0,7 procent.

– Jag tycker att det är på den nivån man bör ligga. Men från mitt perspektiv på EU-nivå så ligger fokus på att fler länder ska nå upp till det. 

Biståndspolitiken har förändrats

Under sina år som ordförande i utskottet tycker sig Tomas Tobé se en förändring. 

– Biståndspolitiken har blivit allt mer integrerad i andra politiska områden. Den har i någon mening blivit mer politisk. EU är världens största biståndsgivare och vi har tagit ett steg mot att den har blivit en del av utrikespolitiken, säger han.

Han säger att den nu mer används för att möta klimaförändringar, hantera mänskliga rättigheter och demokrati, migrantionsfrågor och de geopolitiska utmaningar som finns, till exempel i EU:s relation med Kina och Ryssland.

– Då är det en poäng med att EU gör det ännu starkare ett mer värderelataterat bistånd. Det är viktigt. Men vi kan inte heller släppa frågor som till exempel fattigdomsbekämpning. Det är den balansen vi hela tiden måste jobba med. Men det är inte helt lätt. 

Migrationen viktig fråga

Strax innan nyår gick den svenska regeringen ut med att de ville att biståndet skulle användas för att öka återvändandet för asylsökande som fått avslag. Det handlar om att sätta press på länder att ta emot sina egna medborgare.

Kritiker ansåg att om biståndet allt mer används i politiska syften finns det en risk att stödet blir mindre effektivt, att man skapar ett lapptäcke av åtgärder som drar åt olika håll.

– Jag förstår den oron, men vi behöver hantera migrationsfrågan inom biståndspolitiken. Vi måste också kunna ställa krav.

– Det går dock inte att huvudlöst att ställa upp villkor utan det handlar hela tiden om att hitta ett samspel och att hela tiden utvärdera. För EU:s biståndspolitik har vi satt ett tak för att ungefär 10 procent av vår samlade budget kan användas till migrationsrelaterade frågor. Det kan det handla om återvändande, men jag tror att det mer blir att hantera de grundorsaker som gör att människor väljer att migrera. Ofta handlar det om unga människor i Afrika som behöver ett jobb och en bättre framtid och inte egentlige behöver ta sig till Europa och troligtvis få nej på en asylansökan, fortsätter Tomas Tobé.

I Sverige så har valfebern redan börjat stiga och Tomas Tobé säger att biståndsfrågan blivit allt hetare.

– Jag förstår att nivån på bistånd är något som ska diskuteras men jag hoppas även att innehållet kommer att tas upp. Det vill säga hur vi ska använda den svenska biståndspolitiken för att få så stor effekt som möjligt.

Mer läsning