Världsbankens operativa chef Axel van Trotsenburg besökte Sverige under Stockholm+50.

Världsbankens operativa chef Axel van Trotsenburg besökte Sverige under Stockholm+50.

Världsbankschef: "Ett kolkraftverk om dagen måste stängas i Asien”

Världsbanken spelar en allt större roll i utvecklingspolitiken. Under Stockholm+50 var bankens operativa chef Axel van Trotsenburg i Sverige för att disktura klimatfrågor och finansiering. OmVärlden träffade honom.  

Den eviga frågan är hur pengarna ska räcka. Och nu när världen står inför såväl en klimatkris som krig, flyktingströmmar, matbrist och skenade priser så har frågan om finansiering blivit allt mer aktuell. 

– Vi är involverade i många brandkårsutryckningar nu, konstaterar Axel van Trotsenburg där han sitter i ett konferensrum på ett hotell i centrala Stockholm.

Som Världsbankens operativa chef handlar hans vardag om att finna finansieringar för att lindra klimatpåverkan, fattigdom och kris.  

Efter intervjun väntar möten med fler journalister och därefter seminarier under FN:s  klimattoppmöte Stockholm+50. 

Bland annat ska han på ett seminarium diskutera med Sidas generaldirektör Carin Jämtin och finansmarkandsminister Max Elger om hur privata investeringar kan bidra till utveckling.

De senaste årens trend har varit att allt mer görs för att öka privat finansiering av utvecklingsfrågor. Sida är en av aktörerna som drivit på. Biståndspengar används för att minska risker för företagens investeringar. Men närmandet till näringslivet har kritiserats. Kritikerna anser att det finns en konflikt mellan företagens krav på avkastning och målet att så effektivt som möjligt hjälpa de fattigaste och mest utsatta.

Ett kolkraftverk om dagen måste stänga

Axel van Trotsenburg säger att näringslivet måste vara med för att bidra till internationell utveckling och en grön omställning. De offentliga pengarna räcker, enligt honom, inte till. 

– Endast i Asien uppskattas en övergång från kolet till andra energikällor att kosta mellan 9 och 13 biljoner dollar de kommande tjugo åren. Ett kolkraftverk om dagen måste stängas i Asien de kommande tjugo åren. Med så stora utmaningar behövs både offentliga- och privata pengar, säger han. 

Axel van Trotsenburg tillägger att klimatutmaningen är allas ansvar. 

– Vi är en av många aktörer, ingen kan hantera detta själv så vi måste agera tillsammans. 

Men det är Världsbanken som just nu är den största investeraren i klimatprojekt i utvecklingsländerna. 

Varje år finansierar de investeringar för cirka 250 miljarder kronor. Enligt deras analys leder klimatförändringar till att 130 miljoner fler hamnar i fattigdom fram till 2030 samt att 200 miljoner kommer att tvingas flytta. 

Flera kriser samtidigt

Vid sidan av den rådande klimatkrisen finns dessutom flera kriser. Afghanistan, Ukraina, global matkris, prishöjningar och en hotande svältkatastrof vid Afrikas horn. Samtidigt minskar världen sitt bistånd. I Sverige har det gjorts avräkningar på tio miljarder kronor för att finansiera flyktingmottagandet från Ukraina. Hur ser han som chef på Världsbanken på det?

Axel van Trotsenburg säger att det inte är upp till honom eller banken att kommentera de svenska neddragningarna, det är en diskussion som vi får föra själva.

– Men vi ser att låginkomstländer nu behöver mycket stöd. Sverige är ett av de länder i världen som har högst bistånd per capita. Vår förhoppning är att fler länder höjer sitt bistånd.

Trots de kriser som finns på många håll påminner Axel van Trotsenburg att i mitten på 1990-talet så levde en tredjedel av världens befolkning i extrem fattigdom.

– Nu är det nio procent. Det har varit en oerhörd framgång. Nu har det backat på grund av pandemin, säger han. 

Extrem fattigdom räknas som att inkomsten är under 1,9 dollar per dag. Samtidigt som den andelen minskat så är det fortfarande många som klassas som fattiga och lever under 5,5 dollar per dag. 

– Det är 40 procent av världens befolkning, säger han. Vi har fortfarande en stor fattigdom även om den extrem fattigdomen har minskat.

Världsbanken

är en fristående överstatlig organisation som samverkar inom ramen för FN:s ekonomiska och sociala råd. Den består av fem internationella organisationer som är ansvariga för att finansiellt bistå och ge råd åt länder i syftet att främja ekonomisk utveckling och utrota fattigdom.

Banken är en av det enskilt största mottagarna av stöd från Sida. 2020 tog bankens fonder – Trust funds – emot 2,4 miljarder kronor från biståndsmyndigheten. Pengarna går till att stödja låginkomstländers ekonomiska utveckling och bidra till att skapa nya jobb som en väg ut ur fattigdom. Men de ska även stödja länders utbildning och hälsosektor.

Källa: Världsbanken, Sida

Mer läsning