Polis bevakar arbetare vid jadegruva i Myanmar.

Polis bevakar arbetare vid jadegruva i Myanmar.

Ädelstenen som göder Myanmars militärjunta

Militärjuntan i Myanmar tjänar miljardbelopp på utvinningen av jade. Organisationen Global Witness kan nu visa att korruptionen runt den dyrbara mineralen även kan knytas till militärjuntans ledare, general Min Aung Hlaing.

Publicerad:

I norra Myanmar utvinns varje år jade till ett uppskattat värde av 270 miljarder kronor, vilket är mer än hälften av landets bruttonationalprodukt. Uppemot 90 procent av ädelstenarna beskattas aldrig, utan smugglas ut ur landet, det mesta till Kina där jade är en eftertraktad statussymbol. På kinesiska auktioner kan jadesmycken gå under klubban för tiotals miljoner dollar.

Istället för att komma befolkningen till del försvinner en stor del av intäkterna från denna dyrbara naturresurs in i företag med kopplingar till de generaler som grep makten i kuppen den 1 februari i år. I en ny rapport som släpps idag visar organisationen Global Witness hur militären under de senaste åren har stärkt sin roll i jadesektorn, som idag bedöms vara mer korrupt än någonsin. 

– Militärens grepp om jadesektorn är idag så stark att det är nästintill omöjligt att köpa jade utan att bidra med pengar till generalerna och deras allierade, säger Keel Dietz, policyrådgivare på Global Witness.

Försökte reglera utvinning

År 2016 inledde den förra regeringen, ledd av den nu fängslade Aung San Suu Kyi, ett arbete med att reglera utvinningen av jade. Bland annat pausades beviljandet av nya gruvlicenser, men Global Witness granskning visar att militären såg till att roffa åt sig så många licenser de kunde innan reformerna trädde i kraft. 

Det militärägda konglomeratet Myanma Economic Holdings Limited (MEHL) är den enskilt största ägaren av gruvlicenser. En majoritet (58%) av MEH:s licenser införskaffades under några få månader innan Aung San Suu Kyis regering officiellt tillträdde. 

Jadehandlare i Myanmar
Jadehandlare i Kachinstaten, i Myanmar inspekterar jadestenar och förhandlar betalning. Foto: Global Witness/M.O

Enligt Global Witness kan handeln med jade knytas till militärjuntans ledare, general Min Aung Hlaing, detta genom sin egen familj. Han är sedan tidigare misstänkt för brott mot mänskligheten.

– Det visar hur den här lukrativa industrin bidrar till att den militära eliten kan behålla sin makt och sitt inflytande, säger Keel Dietz.

Rapporten visar även att flera etniska rebellgrupper, som strider mot Myanmars militär, också är iblandade i jadehandeln. Deras gemensamma intresse i att gräva upp så mycket jade de kan har till och med lett till lokala vapenvilor mellan militären och de här väpnade grupperna i områden runt jadegruvorna, samtidigt som de alltså legat i krig med varandra på andra håll i landet. Intäkterna från jade går i vissa fall direkt in i vapenhandel och göder de väpnade konflikterna i norra Myanmar.

Stora miljöproblem

Den okontrollerade utvinningen av jade har också skapat stora miljöproblem i Kachinstaten i norra Myanmar. Gruvavfall som dumpats i floder har lett till föroreningar och översvämningar, och i de stora dagbrotten där arbetare letar efter jade förekommer ofta dödliga jordskred. 

Förra sommaren dog över 160 arbetare när de lösa jordmassorna plötsligt gav vika och skapade en flodvåg av lera. Runt gruvorna är även tillgången på heroin stor och missbruket bland arbetarna utbrett.

Enligt Global Witness öppnade kuppen den 1 februari upp för ännu mer korruption, till följd av att rättsstaten försvagats, och att militären behöver få in pengar för att finansiera sitt styre. USA, EU, Kanada och Storbritannien har sedan kuppen försökt strypa militärens ekonomiska tillgångar genom olika sanktioner, mot till exempel det statsägda företaget Myanmar Gems Enterprise som bland annat ansvarar för licensiering och tillsyn av gruvdriften.

Enligt Keel Dietz är jade en viktig intäktskälla för juntan, som behöver alla pengar den kan få för att köpa vapen, bränsle och betala löner till soldaterna.

– De här naturresurserna fortsätter att plundras av militären och väpnade grupper utan hänsyn, samtidigt som lokalbefolkningen i Kachinstaten får bära konsekvenserna av väpnad konflikt, förtryck, dödliga jordskred och en narkotikaepidemi bland de som bor och arbetar i området, säger Keel Dietz.

Lyssna också på OmVärlden podd, avsnitt 119: Myanmars unga tar fajten mot militärjuntan

Mer läsning