I en rapport från 2018 konstaterar människorättsorganisationen Human Rights Watch att det är en stor framgång att miljoner av flickor i Afghanistan fått tillgång till utbildning sedan talibanernas fall 2001. Samtidigt skriver organisationen att två av tre flickor i landet inte går i skolan.
Redan 2018 varnade Human Rights Watch tillförordnade chef för organisationens avdelning för kvinnors rättigheter, Heather Barr, för tendensen att antalet flickor som går i skolan i Afghanistan minskar. Hon påpekade också att varken den afghanska regeringen eller de internationella biståndsgivarna fortfarande hade mycket kvar att göra på området.
Inför arbetet med rapporten besökte Heather Barr en flickskola i område Dasht-e-barchi, i Afghanistans huvudstad Kabul, Sayed ul-Shuhuada. Hon mötte där flickor som trots orimliga villkor tog sig till skolan varje dag för att studera.
Skolan var överfull, med många flickor som hade klass utomhus, utan toaletter och bibliotek. Flickorna tillhörde till en stor majoritet folkgruppen haazara och levde i stor fattigdom. Flera flickor vittnade om att de inte hade råd med busstransport och gick 1,5 timme varje dag, fram och tillbaka till skolan.
Minst 85 döda
I lördags detonerade en bilbomb vid skolan, som enligt obekräftade uppgifter även ska ha träffats av granater. Minst 85 personer, varav många flickor, dödades och 147 skadades.
– Det är en fruktansvärd upptrappning i vad som allt mer framstår som ett mönster av riktade attacker mot kvinnor och flickor. Den kommer få stora konsekvenser så till vida att många afghanska flickor inte kommer att fortsätta att gå till skolan eftersom de eller deras familjer är rädda. Risken för att vi kommer se fler liknande attacker framöver är stor, säger Heather Barr till OmVärlden.
Heather Barr säger att det krig som USA:s president Joe Biden nu säger är slut, inte är så för den afghanska befolkningen. USA:s och andra länders trupper är på väg hem efter 20 år av krig i Afghanistan, men lördagens attack mot en flickskola visar var krigsfronten ligger idag, säger hon.
Hon uppmanar USA och andra biståndsgivare att ta fortsatt ansvar för kvinnor och flickor i Afghanistan. Givarländerna måste bistå afghanska myndigheter med att undersöka vilka som ligger bakom attacken och ställa de ansvariga till svars, liksom i alla fall av riktade attacker mot civilbefolkningen.
Minskat bistånd
Parallellt med de internationella samfundets truppneddragningar rapporterar Human Rights Watch också att biståndet minskar. I en rapport från förra veckan visar organisationen hur det minskade biståndet slår mot kvinnors och flickors tillgång till hälsovård.
Under perioden 2013–2019 har de stora biståndsgivarländerna inom OECD minskat sitt bistånd till hälsovården i Afghanistan med en fjärdedel, från 141 miljoner till 105 miljoner US dollar. Samtidigt lovade givarna vid en internationell givarkonferens i november förra året 20 procent mindre bistånd till Afghanistan under perioden 2021–2024 i jämförelse med 2016–2020.
Neddragningarna slår hårt mot hälsovårdssystemet, där mycket av den grundläggande hälsovården länge varit gratis. Med minskat internationellt stöd behöver patienter betala för medicin och förebyggande hälsovård och information om familjeplanering skärs ner.
– Utmaningen med hälsovårdssystemet är inte bara begränsad kapacitet, utan att tillgången till hälsovård försämrats under de senaste åren, på grund av minskat stöd. Tjänster som tidigare var gratis är inte längre det, vilket sätter gränser även för den mest grundläggande vården, särskilt för kvinnor, säger Heather Barr.
Hon varnar för att den afghanska sjukvården förfaller i takt med att biståndet minskar, när det istället skulle krävas stora reformer, utvidgning och ökat kapacitet. Med ökade attacker på civil och kvinnor och flickor kommer fler att tveka att ta sig till en klinik för vård av sig själva eller barnen. Flera kvinnor vittnar i Human Rights Watch rapport om dyra och farliga transporter och vägar till närmaste klinik.
Erik Halkjaer
