Najwa Alimi och Jamila Afghani tilldelas årets Anna Lindhs pris.

Najwa Alimi och Jamila Afghani tilldelas årets Anna Lindhs pris.

Afghanska kvinnor tar emot Anna Lindhpriset

2022 års Anna Lindh pris går till den afghanska utbildningsaktivisten Jamila Afghani och journalisten Najwa Alimi som i dag deltar i en prisceremoni på Medelhavsmuseet i Stockholm. 

– Det här är ett försök från vår sida att uppmärksamma afghanska aktivister. Nu är ingen av dessa kvar i landet längre men Najwa Alimi fortsätter sitt arbete som journalist och Jamila Afghani jobbar fortfarande aktivt i Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet Afghanistan, säger Lena Hjelm-Wallén som är ordförande för Anna Lindhs minnesfonds styrelse.

Jamila Afghani har grundat och leder flera afghanska organisationer för flickors utbildning och kvinnors rättigheter. Najwa Alimi är journalist och arbetar för att lyfta fram kvinnors situation i Afghanistan och 2019 fick hon svenska regeringen Per Angerpris.

Bådas kamp bedrivs, enligt minnesfonden, i Anna Lindhs anda. Prissumman är 50 000 kr till vardera och kommer att delas ut vid en ceremoni i Stockholm i dag, den 16 juni. 

Lena Hjelm-Wallén säger att nu när mycket av uppmärksamheten riktas mot kriget i Ukraina ville de rikta blickarna på vad som händer i Afghanistan. 

– Men priset är också ett sätt ge styrka till de här två kvinnorna som vi tycker är väldigt duktiga. 

Minnesfonden har i år även inrättat ett specialpris som går till det ukrainska fackliga nätverket Trade Union Lifeline som stärker de offentliganställdas roll i uppbyggnaden av det krigsskadade Ukraina. Nätverket jobbar inom det ukrainska facket för offentliganställda, State Employees Union of Ukraine (SEUU), som sedan länge samarbetat med bland annat Fackförbundet ST.

Anna Lindhpriset delas ut årligen sedan 2004 till minne av Anna Lindh, som avled 2003.

Mer läsning

Unga afrikaner oroar sig över möjligheten att få jobb, visar en ny undersökning,

Unga afrikaner är oroliga inför framtiden

Pandemin, klimat och politisk instabilitet har bidragit till en oro för framtiden för Afrikas unga. Nästan nio av tio tror att det blir svårt att hitta ett välbetalt jobb. Det finns även ett växande missnöje mot att utländska företag utvinner kontinentens råvaror, visar en ny undersökning.