”Agendafajt kan äta upp COP27”

Under året som gått sedan FN:s klimatmöte COP26 i Glasgow har klimatförändringarna återigen aktualiserats. Översvämningar i bland annat Tyskland och Pakistan och rekordhetta på många platser runt om på jorden har fått förödande konsekvenser för människor och matproduktion.

Men Rysslands invasion av Ukraina, global energikris samt en världsekonomi i gungning har saktat ned den fart klimatfrågan hade för ett år sedan. Samtidigt ökar utsläppen av växthusgaser, trots att den senaste IPCC-rapporten visar att utsläppen måste halveras till 2030 för att världen ska ha en möjlighet att uppnå 1,5-gradersmålet.

COP27, den 27:e konferensen under UNFCCC, hålls i Sharm el-Sheikh i Egypten i november. Redan nu varnar forskare för att det kan bli ett möte präglat av konflikt.

– Det finns en oro att man inte ens kommer att kunna enas om en dagordningen vid COP27. En agendafajt skulle kunna äta upp flera dagar i Sharm el-Sheikh, säger säger Richard J.T. Klein, senior forskare vid Stockholm Environment Institute, SEI, under ett seminarium.

Richard J.T. Klein är professor och expert på klimatanpassning.

– Detta kommer att bli en svår COP, säger han.

Konflikterna, spår han och andra forskare, kommer att handla om den nyckelfråga inom klimatförhandlingarna som tycks mycket svår att lösa: Klimatfinansieringen.

Under COP26 kom det mesta av Parisavtalets regelbok på plats, och frågan om implementering – och därmed finansiering – hann diskuteras en del. Men frågan löstes inte och besvikelsen var stor bland de nationer som drabbats hårdast av klimatförändringarnas konsekvenser. Överenskommelsen var att fortsätta arbetet i Sharm el-Sheikh.

– Utvecklingsländer som drabbats hårt börjar tröttna. De ser hur pengar gå till annat, såsom kriget i Ukraina, men de ser inte att tillräckligt mycket pengar går till deras behov, säger Katherine Browne, också forskare vid SEI och specialiserad på problematiken kring förluster och skador.

Med förvärrat världsläge blir den knuten knappast lättare att lösa i år.

Gapet är i dag stort mellan behovet av klimatfinansiering och de pengar som finns tillgängliga.

Det gäller dels finansiering av investeringar i klimatanpassning av våra liv, där omställning till utsläppsfria transporter till exempel är en viktigt del. I början av oktober kom en rapport som visar att investeringar på motsvarande 270 biljoner amerikanska dollar behövs för att klara målet om netto noll utsläpp globalt till 2050.

Den andra delen av finansieringen handlar om anpassning för att klara de skador som redan är skedda och de ökade utgifter eller minskade inkomster som de för med sig, det är vad som kallas ”förlust och skador” (loss and damage). Framför allt är det små önationer som i nuläget är i mest desperat behov av denna sorts finansiering, då de drabbats hårt av ökande temperaturer.

Pengarna har inte kommit in som utlovats – 100 miljarder dollar skulle man vara upp i till år 2023.

– Så vitt jag vet har ingen följt upp de löftena, men jag skulle tro att någon kommer att komma med en granskning av detta i Sharm el-Sheikh, säger Men Zoha Shawoo, klimatforskare på SEI.

– Men på grund av Ukrainakriget tror jag inte att vi kommer att se att man nått dit.

Inför COP27 har nationerna i Karibien meddelat att de tänker kräva att världens rika länder skapar en fond fond för förlust och skador, vilket är ett krav som även lyfts tidigare. Men Zoha Shawoo tror att vi kommer att se en utveckling mot mer bilateralt stöd, utanför ramen för UNFCC, för att lösa knuten som är klimatfinansiering.

– Danmark kom med ett sådant löfte för några veckor sedan, och EU har mjuknat i sin syn på finansiering av förlust och skador, säger hon.

Frågan är om det räcker?

– Det finns en oro att COP 27 skulle kunna resultera i ingenting alls, för att förtroendet mellan rika och fattiga länder är så förstört, säger Richard J.T. Klein.