En palestiner i Gaza får matleverans från FN. Andelen svenskar som vill minska eller helt avskaffa biståndet har ökat något, visar en undersökning från Sida.

En palestiner i Gaza får matleverans från FN. Andelen svenskar som vill minska eller helt avskaffa biståndet har ökat något, visar en undersökning från Sida.

Allt fler svenskar vill minska stödet till biståndet

Fler svenskar vill minska eller helt avskaffa biståndet, visar en ny rapport från Sida. Attityden till det svenska biståndet påverkas, enligt en annan undersökning, av det politiska klimatet.

Publicerad:

Sedan 1974 har Sida genomfört attitydundersökningar om vad svenskarna anser om biståndet. De senaste åren har åsikterna blivit allt mer polariserade. 

I årets rapport är andelen som vill minska eller slopa biståndet helt 38 procent. Det är en marginell ökning med cirka 2 procentenheter sedan förra året. Den långsiktiga trenden är ändå att allt fler svenskar är mer kritiska. För fem år sedan ville endast 22 procent minska eller helt slopa det.

Det finns stora skillnader mellan olika grupper i synen på bistånd. De mest kritiska är personer med låg utbildning. I den gruppen vill mer än hälften minska eller avskaffa biståndet. I gruppen högutbildade vill endast en tredjedel göra neddragningar. 

Det finns även skillnader mellan könen. Män mellan 30 och 49 år är mest negativa till dagens biståndsnivå, medan kvinnor mellan 18 och 29 år är mest positiva. 

Synen på bistånd påverkas av opinionsvindarna

Enligt Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, finns en tydlig koppling mellan inställning till bistånd och ideologisk övertygelse. Han skriver till OmVärlden att biståndsopinionen är knuten till flyktingopinionen och den kris som inträffade 2015.

Efter det så började vissa politiska partier att ifrågasätta utlandsbiståndet på ett nytt sätt. Nu finns flera partier som vill minska biståndet och menar att pengarna behövs här hemma. Det gäller framför allt Sverigedemokraterna.

Biståndet har blivit en politisk stridsfråga och därför följer, enligt honom, opinionen efter.

– Eftersom det blåser åt höger i opinionen faller också stödet för biståndet, säger han i en tidigare artikel i OmVärlden.

Nästan hälften vill behålla dagens biståndsnivåer

Samtidigt som andelen biståndskritiker växer så anser en majoritet, 47 procent, att dagens nivå är lagom. 77 procent av de tillfrågade uppger också att det är viktigt att Sverige bidrar till utveckling i fattiga länder. Det är siffror som ligger i nivå med föregående år. 

Carin Jämtin, Sidas generaldirektör, kommenterar siffrorna så här:

– Pandemin har visat tydligt vilken betydelsefull roll biståndet har. Människor som redan lever i fattigdom har drabbats hårdast av att hela samhällen, och inte minst arbetsplatser och skolor stängts ner. Svaren i årets mätning visar att en majoritet av befolkningen står bakom biståndet och att våra insatser är viktiga för fattigdomsminskning och frågor som jämställdhet, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling, säger hon.

Kunskapen om Agenda 2030 ökar

Årets undersökning visar även att kunskapen om FN:s 17 mål för en bättre värld, Agenda 2030, har ökat. 51 procent uppger att de hört talas om FN:s mål, vilket är 4 procentenheter högre än förra året. 

Svenskarna har dock fortfarande har en överdrivet mörk syn på världsläget.

Endast 15 procent känner till att barnadödligheten har minskat kraftigt de senaste åren. En majoritet av svenskarna har också en överdrivet negativ bild på utvecklingen i Vietnam, Tanzania, Bangladesh och Kenya vad gäller medellivslängd, läs- och skrivkunnighet, barnadödlighet. 

Undersökningen har gjorts av Sifo som har intervjuat 1 500 personer mellan 18 och 74 år som är bosatta i Sverige. Intervjuerna genomfördes mellan 12 och 19 oktober 2021. 

Mer läsning