Attackerna har blivit flera vittnade deltagarna på ForumsCivs seminariumet ”Human rights defenders risking their lives” den 18 november unde MR-dagarna i Örebro.

Attackerna har blivit flera vittnade deltagarna på ForumsCivs seminariumet ”Human rights defenders risking their lives” den 18 november unde MR-dagarna i Örebro.

Attackerna mot MR-försvarare fortsätter – oroande mönster

Mord, övergrepp och attacker på MR-försvarare i världen ökar. Att stå upp för mänskliga rättigheter är att sätta sitt liv på spel. ”Det är ett mycket oroande mönster.”

De senaste trettio årens demokratiska utveckling har raderats.

– Vi är nu tillbaka i samma situation som vi var 1989. Det påverkar läget för MR-försvarare över hela världen. De senare åren har covid-19-pandemin och trenden med fler konflikter förvärrat läget, säger Cecilia Ruthström-Ruin som är Sveriges ambassadör för mänskliga rättigheter.

Under ett seminarium som arrangerades av ForumCiv på MR-dagarna i Örebro uppgav hon att det finns ett mycket oroande mönster, konsekvensen av att demokratin backar i världen blir att fler attacker sker på de som står upp för mänskliga rättigheter. 

Förra året mördades 358 människorättsförsvarare i 35 länder, enligt en rapport från Frontline defenders. Cirka 60 procent försvarade rätten till sin mark, miljön eller urbefolkningens rättigheter. 

Under seminariet vittnade flera människorättsförsvarare om en hård utveckling. 

Winnet Shamuyarira, från organisationen WoMin i Zimbawe, jobbar för att uppmärksamma våldet mot kvinnorna i sitt hemland. Ofta ligger det en markkonflikt bakom. Stora gruvbolag eller markägare vill få tillgång till småbrukarnas mark. 

– Våldtäkt och sexuella trakasserier används som ett vapen för att tysta de kvinnor som protesterar, säger hon.

Colombia är mycket våldsamt, berättar Viviana Garzon Ramirez från organistaionen La Mixera.

Enligt Frontline defenders statistik är Colombia det farligaste landet i världen för människorättsaktivister och 2021 mördades 138 MR-aktivister där. 

– Och bara i år har mellan 70-80 sociala ledare mördats. Sedan 2016, då vi fick ett fredsavtal, har 1300 ledare inom sociala rörelser dödats, säger Viviana Garzon Ramirez från organistaionen La Mixera. 

Fredsavtalet 2016 innebar att gerillan i landet avväpnades. Men trots det så har morden fortsatt. Våldsamma paramilitära grupper samt kvarvarande gerillagrupperingar står för en stor del av våldet. Dessutom vill drogmaffian ha kontroll över kokaodlingar och mark.

Trots att Colombia är mycket våldsamt finns det, enligt Viviana Garzon Ramirez, nu en smula hopp. 

Tidigare i år fick landet en ny president och flera MR-organisationer hoppas att vänsterregeringen ska lyckas bättre med att implementera de överenskommelser som gjordes i fredsavtalet från 2016, vilket OmVärlden skrivit om tidigare.

– Vi har äntligen fått ett litet hopp om en bättre framtid, säger Viviana Garzon Ramirez.

Mer läsning