– Vi har sett en ökning av lånekapital från bankerna till sektorer som vi klassificerar som bruna. Det vill säga sektorer med höga växthusgaser, inom branscherna olja och gas, tung industri och transport, säger Aaron Maltais, Senior forskare på Stockholm Environment Institute (SEI).
De fem största bankerna i Sveriges utlåning är inte i linje med Parisavtalet, visar en rapport av SEI, Stockholm Sustainable Finance Centre (SSFC) och Mistra Center for Sustainable Markets (Misum).
Rapporten har kartlagt nationella och internationella kapitalflöden hos de fem största bankerna i Sverige för att se vilken klimatpåverkan det har bidragit till. Bankerna är Svenska Handelsbanken, Skandinaviska Enskilda Banken, Swedbank, Danske Bank och Nordea.
Klassar investeringar som färger
Forskarna har kategoriserat kapitalflöden i bruna, grå och gröna kategorier. Grön kategori innefattar hållbara sektorer. Grå kategori är de sektorer som är svåra att klassificera, till exempel fastighetsbranschen som kan klassas som grön i energieffektivitet, men brun inom framtagning av stål och cement. Brun är kategorin med stora utsläpp.
– Samtidigt som lånekapital till bruna företag har ökat har den procentuella andelen till den kategorin minskat. Det innebär att bankerna alltmer lånar ut till gröna företag och företag i grå-zonen. Vi ser att utlåning till gröna sektorer ökar men från ganska låga nivåer, säger Aaron Maltais.
Studien visar att endast tio procent av bankernas kapitalflöden är gröna, och mer än dubbelt så många är bruna. Den stora majoriteten, 67 procent, går till grå sektorer.
Brist på transparens
Rapporten belyser att brist på transparens och tillgängliga data gör det svårt att göra en fullständig bedömning av klimatflödenas klimatpåverkan. Exempelvis kan det saknas data om lånekapitalets slutdestination eller data på bolagsnivå. Avsaknad av tydliga kategorier för vad som klassificeras som gröna eller bruna sektorer är också problematiskt.
– Vi har inte detaljerade data över hur mycket utsläpp bankerna bidrar till i de här verksamheterna. Vi tittar på sektorsnivå så vi vet inte exakt vart investeringarna har gått och hur gröna och bruna de är. Det krävs mer transparens och bolagsdata för att förstå, säger Aaron Maltais.
Per Bengtsson, senior rådgivare inom Klimat och Finans på Naturvårdsverket, instämmer i att det finns utmaningar med att följa upp bankernas data.
– Det har inte funnits ett krav på att redovisa den här datan ur ett klimatperspektiv. Samtidigt håller redovisningsreglerna på att ändras nu då nya krav träder i kraft. Vi kommer att se en utveckling i rapportkrav från bankernas kunder.
Om kartläggningen
Rapporten har mätt storbankerna som en grupp och inte separat. Därmed går det inte att urskilja enskilda bankers kapitalflöden till bruna, grå och gröna sektorer. Rapporten har gjorts på uppdrag av naturvårdsverket och mätdatan är från perioden 2010–2020.
