Stora förändringar är på gång inom Sida. Det stod klart då biståndet debatterades under en utfrågning i riksdagen.

Stora förändringar är på gång inom Sida. Det stod klart då biståndet debatterades under en utfrågning i riksdagen.

Skilda syner på biståndet – stödet debatterades i riksdagen

Sverige tar nu av sig ledartröjan inom biståndet, hävdar civilsamhället. Medan regeringen beskriver den nya biståndspolitiken som effektivare och med högre kvalitet. Bilden på bistånd skiljer sig kraftigt, vilket framkom under en utfrågning i riksdagen.

Det är stora förändringar på gång. Vissa kallar det ett paradigmskifte. Den nya regeringen har slopat enprocentsmålet, kärnstödet ska minska och biståndet kopplas ihop med utrikeshandel. Dessutom ska det användas för att motverka migration. 

Utrikesutskottet höll med anledning av det en öppen utfrågning om biståndsbudgeten. 

Diana Janse (M), statssekreterare för biståndsfrågor, inledde med att beskriva vad hon ansåg vara en väg mot ett stöd med ökad kvalité.

– Biståndet blir mer förutsägbart och vi har ett satt ett tak som säger att avräkningarna inte får vara med än 8 procent, sa hon under utfrågningen. 

Det inlägget kan ses som en kommentar till den socialdemokratiska regeringen som i år hastigt gjorde stora avräkningar för att finansiera ett ökat flyktingmottagande från Ukraina.

Enligt henne så innebär avsteget från att sätta biståndet i relation till den svenska ekonomin att det i framtiden blir lättare att planera för ett långsiktigt bistånd.

Diana Janse höll fast vid det regeringen meddelat tidigare, Sverige ska minska det så kallade kärnstödet

Några detaljerade planer på hur det svenska biståndet ska förändras har regeringen ännu inte presenteras. För Sidas del lär det bli ett förtydligande kring jul då regleringsbrevet från regeringen troligen kommer.  

Regeringen håller fast sin inriktning om att öka kopplingen till näringslivet. Det statliga företaget Swedfund, som investerar i företag i utvecklingsländer, ska få ytterligare en miljard kronor nästa år. Regeringen ska även öka satsningar på att ge ekonomiska garantier.

En annan tydlig inriktning är att Sverige ska satsa stort på Ukraina.

Det är alltså en rad förändringar på gång för de som jobbar med bistånd. Sidas överdirektör Marie Ottosson sa under utfrågningen att biståndet i dag går till länder som präglas av krig, kris och repressiva miljöer. Hon såg det som viktigt att det biståndspersonal fanns stationerad på de svenska ambassaderna. Det är bland annat viktigt för att följa upp hur insatserna har gått. 

Flera som deltog i utfrågningen var kritiska till att regeringen ska minska kärnstödet.

Caroline Åberg, FN-organet UNDP:s Sverigerepresentant, var en av dem. Att ge kärnstöd innebär att organisationer, som till exempel FN, själva får bestämma hur pengarna ska användas. Det är en stor skillnad från öronmärkta stöd som endast går till olika projekt.

– De öronmärkta stöden försvårar möjligheten att agera strategiskt och långsiktigt, sa Caroline Åberg.

Sverige har under många år gett ett stort kärnstöd till olika FN-organ. De har tacksamt tagits emot eftersom kärnstödet innebär att FN kan agera snabbt på akuta kriser, som till exempel under covid-19-pandemin.

Det svenska kärnstödet har, enligt Caroline Åberg, även fått andra konsekvenser.

– Det har inneburit att Sverige haft ett stort förtroendekapital inom FN. Jag har själv sett det. Det ska inte underskattas, sa hon.

Oroad över konsekvenserna

Petra Tötterman Andorff som under utfrågningen företräde biståndsplattformen Concord oroades också över konsekvenserna av att Sverige i framtiden ska satsa mindre på kärnstöd. Hon såg det som att Sverige håller på att ta av sig den ledartröja som vi haft i flera multilaterala organisationer.

– Det går inte att underskatta Sveriges röst inom dessa forum. Omvärlden kommer att titta på Sverige nu. Jag är nu orolig för att de länder som inte har samma prioriteringar kring jämställdhet, mänskliga rättigheter och demokrati nu kommer att tycka att vi har gått med i deras lag, sa Petra Tötterman Andorff.

Mer läsning