Avräkningar av biståndet i Sverige kan få allvarliga konsekvenser för hungern i världen, varnar vissa bedömare.

Avräkningar av biståndet i Sverige kan få allvarliga konsekvenser för hungern i världen, varnar vissa bedömare.

Bistånds­organisationer: Allvarligt om tio miljarder tas från budgeten

Biståndspengar ska gå till att bekosta flyktingmottagande. Några exakta summor är ännu inte fastslagna, men det rör sig om mellan åtta till tio miljarder. OmVärlden har frågat några organisationer och experter hur de tror att det kommer att påverka biståndet. Alla är överens om att effekterna blir stora.

Än så länge finns inga beslut. Det är oklart hur mycket av biståndsbudgeten som kommer att användas för att bekosta en ökad flyktingmottagning från Ukraina. Men migrationsminister Anders Ygeman (S) har dock uppgett att det blir en betydande del av mottagandet som ska att bekostas av biståndet, de summor det talas om i dag är mellan åtta och tio miljarder kronor. Det kan sättas i relation till den totala biståndsbudgeten som för 2022 är drygt 52 miljarder kronor,

Även om inget är klart så kommer situationen för många biståndsorganisationer att förändras. Vi har frågat flera experter och organisationer om vilka konsekvenser det kan leda till. 

Forum Civ:

Det skulle slå hårt mot våra partnerorganisationer och de lokala organisationer som de stöttar runt om i världen om vi drabbades av nedskärningar. Under hela pandemin har vi fokuserat på att hålla civilsamhället under armarna, just för att de här organisationerna inte ska försvinna till följd av den. Om pengarna dras ner nu så kan vi inte längre fortsätta att stödja de organisationerna som behövs mer än någonsin för att se till att vi får en mer rättvis fördelning av resurser och i kampen för demokrati och mänskliga rättigheter. 

Ett minskat bistånd skulle till exempel kunna leda till att människor som redan i dag riskerar sina liv för fred i Colombia skulle stå utan stöd och skydd, i världens dödligaste land för människorättsaktivister och där våldet eskalerar. Det är många människor, samhällen civilsamhällesorganisationer, miljöaktivister och människorättsförsvarare som behöver vårt stöd för att göra sitt jobb. De får inte tystas. 

Expertgruppen för biståndsanalys (EBA):

Jan Pettersson, kanslichef på EBA, uppger att effekterna beror på vilka bidragsminskningar som görs, och här är den kanske vanligaste lösningen att använda sig av förtida, extra eller senarelagda betalningar till multilaterala organisationer. Men effekterna beror också på hur budgeten ändras. Om vi vet en sak om biståndets effekter så är det att plötsliga förändringar har negativa konsekvenser. Kraftiga svängningar mellan, eller ännu värre inom, budgetår skapar en osäkerhet i planeringen som har effekter utöver själva minskningen.

Det hittills mest extrema exemplet är 2016 där avräkningarna för asylmottagande i budgetpropositionen beräknades till 8,2 miljarder. Efter vårändringsbudgeten, beslutad i juni, ökade de till 12,3 miljarder för att efter höständringsbudgeten, beslutad den 23 november, minskas med 6,4 miljarder till totalt 5,9 miljarder. Sådana snabba skift har självklart effekter på långsiktighet och kvalitet i de verksamheter som berörs. Han tror det också är viktigt att påminna sig att konsekvenserna av kriget i Ukraina inte enbart påverkar biståndet genom avräkningar utan att det sannolikt kommer ske betydande förändringar inom biståndsbudgeten för att finansiera ett ökat bistånd till landet.

Anders Olofgård, Handelshögskolan Stockholm:

Jag förväntar mig att bistånd syftande till långsiktig utveckling i första hand riskerar att ta stryk. Vi såg det hända vid den tidigare flyktingkrisen 2015–16 då avräkningarna till flyktingmottagandet ökade till liknande nivåer i proportion till den totala biståndsbudgeten. I år är vi också på väg mot flertalet simultana humanitära katastrofer runtom i världen på en nivå som vi inte sett på väldigt länge. Det gäller förstås i Ukraina, men också kanske lika akut på Afrikas horn. Och på grund av kraftigt ökade priser på bränsle och basala livsmedel (inte minst vete) så kommer stora delar av Afrika och Mellanöstern också snart drabbas, inte minst då i konfliktområden som Yemen och Syrien.

Detta kommer leda till ett behov av ytterligare omprioriteringar i svenskt bistånd mot humanitära insatser och stöd till multilaterala institutioner inom detta område. Forskningsbistånd brukar få stryka på foten. Det faktum att Miljöpartiet inte längre sitter i regeringen kan också innebära mindre fokus på miljöbistånd. Det är alltså väldigt olyckligt att i en stund då behoven är större än på länge, både vad gäller humanitära insatser och stöd till den gröna omställningen, så skärs det faktiska biståndet ned. Det kommer få konsekvenser för mottagarna, samt de organisationer vi stöder, men det är omöjligt att sätta en siffra på omfattningen av konsekvenserna.

Concord:

Framför allt bidrar en minskning av Sveriges internationella bistånd till att miljontals människor inte får tillgång till livsviktiga resurser. Regeringen överväger att ta 20 procent ur årets biståndsbudget, och en minskning mitt i ett budgetår kommer också att slå väldigt ojämnt mot olika delar inom biståndet. Det bilaterala biståndet är mer sårbart än det multilaterala. Med tanke på eskaleringen av de globala behoven i pandemikrisen, klimatkrisen och den globala demokratikrisen, kriget i Ukraina och hungern i dess spår är det uppseendeväckande att regeringen inte ens verkar ha genomfört en ordentlig konsekvensanalys av hur utsatta människor kommer att drabbas innan den förespråkade att använda medel ur biståndsbudgeten.

Att i alla politiska beslut väga in effekterna för människor i fattigdom och förtryck är för övrigt ett krav i både Sveriges politik för global utveckling och i EU:s grundfördrag. Det faktum att höginkomstländerna i DAC har gett sig själva utvägen att redovisa flyktingmottagande som officiellt bistånd betyder varken att det är en väg man måste välja eller ett bra beslut.

Diakonia, Plan Sverige, We effect:

Vi har tittat på ett liknande scenario och granskat vad en minskning från 1 procent av Sveriges BNI till 0,7 procent eller ungefär 16 miljarder kronor skulle få för effekter i världen. I praktiken kommer miljontals människor drabbas. Minskningen kan i sammanhanget verka marginell, men får i verkligheten direkt effekt när projekt dras in. Det kan handla om bortprioriterade abortkliniker, sämre säkerhet för feminister som utmanar diktatorer och våldsutsatta HBTQIA+-personer som inte får stöd. 

En sänkning av biståndet kan få allvarliga konsekvenser för hungern i världen. En minskning från 1 procent till 0,7 procent skulle innebära att 760 000 färre människor skulle få stöd via World Food Programme. Minst en miljon människor som i dag får stöd via We Effect skulle få svårare att säkra sin livsmedelsförsörjning. Samtidigt ökar hungern i världen på grund av bland annat klimatförändringar, pandemi och stigande matpriser. En nedskärning av biståndet kan också få andra allvarliga konsekvenser för världens mest utsatta personer. Vi kan visa att fyra miljoner tonåringar inte skulle få sexualundervisning och preventivmedel, att två miljoner människor skulle bli utan tillgång till rent vatten och att två miljoner färre barn skulle få chansen att gå i skolan. 

Med den här granskningen vill vi peka på de katastrofala konsekvenserna det här beslutet kan få. Vare sig det blir 0,7 eller 1 procent av BNI som går till bistånd kommer det påverkas av kriget i Ukraina då ekonomin i stort kommer att gå ner. Det kan i sin tur leda till arbetslöshet och – inte minst – hunger, i en tid där många länder med utbredd fattigdom fortfarande kämpar mot pandemin och dess effekter.

Mer läsning

Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect, Erik Lysén, chef Act Svenska kyrkan, Charlotta Norrby, generalsekreterare SMR och Lena Ingelstam, generalsekreterare Diakonia skriver tillsammans med ytterliggare åtta andra under debattartikeln där de kräver att civilsamhället får plats vid bordet när toppmötet för katastrofriskreducering hålls i maj.

"Människor som drabbas hårdast av katastrofer måste vara en del av lösningen”

Alltför få länder ger civilsamhället en plats vid bordet när åtgärder för att förebygga och minska katastrofer diskuteras. Därmed utelämnas viktig kunskap och det katastrofriskreducerande arbetet tappar relevans och kvalitet. När toppmötet för katastrofriskreducering hålls i maj måste Sverige kliva fram och kräva att fler stater inkluderar civilsamhället.