Försörjning är viktigare än religion vid rekrytering till terrorgrupper som Boko haram, Al-Shabaab och Jama´s Nusrat ul-Islam wa al-Muslimin, enligt FN-organet UNDP:s rapport Journey to Extremism in Africa.
En av fyra som frivilligt gått med i en terrorgrupp har gjort det för att trygga sin försörjning, visar studien som bygger på intervjuer med nästan 1200 personer som varit medlemmar i en terrororganisation. 40 procent av de tillfrågade uppger att det varit i akut behov av försörjning. Andelen som angav religionen som främsta anledning har minskat från 40 procent till 17 procent sedan en tidigare studie 2017 som omvärlden tidigare rapporterat om.
Religionen används i rekryteringen, men många av de som går med kan inte själv läsa texterna. Rapporten visar att längre religiös utbildning motverkar tendensen att gå med i våldsbejakande extremistgrupper eftersom förmågan att läsa ökar möjligheten att fatta självständig beslut.
Afrika hårt drabbat av terror
Terrorism är ett stort problem på den afrikanska kontinenten. Enligt UNDP så dog 51 717 personer mellan 2011 – 2020 i terrorattacker endast i Afrika. Fem afrikanska länder är med bland de tio värst drabbade länderna 2021.
– Att stater bryter mot mänskliga rättigheter leder ofta till att personer tar steget och går med i våldsbejakande extremistgrupp, säger Nirina Kiplagat på UNDP som är en av huvudförfattarna till rapporten.
Stödet för förebyggande och fredsskapande processer är mindre än 2 procent av utvecklingsbiståndet till Afrika. Samtidigt som stora summor läggs på militären i syfte att minska våldet. En slutsats som dras är att mer resurser måste gå till förebyggande arbete.
–I norra Kamerun har man skapat möjligheter för människor att rapportera om de blir utsatta för övergrepp av militären, berättar Nirina Kiplagat.
248 av de intervjuade som varit med i en terrorgrupp var kvinnor. Rapporten visar att det finns en skillnad mellan kvinnor och män, där kvinnor mer sällan är ideologiskt eller politiskt motiverade.
– Att kvinnor ofta går med för att deras man eller en annan familjemedlem gått med speglar samhällsstrukturen i de områden där vi gjort undersökningen. Det är dock fler kvinnor som deltar i det förebyggande arbetet vilket väcker frågan hur vi bättre kan nå ut till dem som hör till högriskgruppen för att gå med frivilligt, säger Nirina Kiplagat.
Vägen bort från terrorgrupper
Anledningarna till att man lämnar en terrorgrupp är ofta samma som anledningarna till att man går med: förhoppningar om försörjning har inte infriats, eller så håller man inte längre med gruppens ideologi eller handlingar.
– Ett exempel på hur man motverkar våldsbejakande extremism i dag är ett mentorskapsprogram i Nigeria där man får stöd för att kunna hitta andra vägar att försörja sig.
– Genom att få stöd från en medmänniska får man just den känsla av tillhörighet som annars gör att många söker sig till en våldsbejakande extremistgrupp.
Både projektet i Nigeria och det i Kamerun har fått stöd genom ett regionalt program som Sverige stöttat via Sida.
Så gjordes rapporten
I rapporten intervjuades nästan 1200 som varit med i en våldsbejakande extremistgrupp. Intervjuerna gjordes mellan maj 2020 och augusti 2021. 884 av de tillfrågade uppgav att de gick med frivilligt. Resultaten har samlats in från Burkina Faso, Kamerun, Chad, Mali, Niger, Nigeria, Somalia och Sudan. Resultatet har jämförts med en kontrollgrupp på 1015 personer.
