Fartuun Adan och Ilwad Elman, mor och dotter får, tillsammans med tre andra pristagare, tilldelas årets pris.

Fartuun Adan och Ilwad Elman, mor och dotter får, tillsammans med tre andra pristagare, tilldelas årets pris.

De får Right Livelihoodpriset 2022

Årets pris går till de som kan visa att en systemförändring är möjligt, uppger Right Livelihood då de meddelade vilka som skulle få ta emot priset 2022. Pristagarna kommer från Somalia, Ukraina, Venezuela och Uganda.

De har lyckats bygga gräsrotsorganisationer och sätta mänskliga rättigheter i fokus. Så sammanfattar stiftelsen Right Livelihood pristagarnas insatser då de tillkännagav vilka som ska tilldelas årets pris.

– Deras framgångar visar hur vi kan bygga samhällen grundade på rättviseprinciper i stället för exploatering, säger Ole von Uexküll, vd för Right Livelihood, om 2022 års pristagare i ett uttalande.

Pristagarna företräder organisationer som på olika sätt jobbat för att motverka könsbaserat våld, bygga demokratiskt hållbara institutioner, skapa rättvisa ekonomiska modeller samt stödja och göra lokalsamhällens röst hörd då oljebolag vill exploatera mark för fossilutvinning.

2022 års pristagare kommer att hyllas vid en tv-sänd prisutdelning i Stockholm, onsdagen den 30 november. Här är årets pristagare:

Ilwad Elman leder tillsammans med sin mamma Fartuun Adan den somaliska kvinnoorganisationen Elman Peace and Human Rights.

Fartuun Adan och Ilwad Elman

Släpp vapnet och ta upp pennan. Det var mottot för organisation, Elman Peace and Human Rights, som Fartuun Adan och hennes man la grunden till i början av 1990-talet i Somalia. Men 1996 dödades hennes man och hon flyttade till Kanada och återvände 2007. Nu jobbar hon tillsammans med sin dotter Ilwad Elman. Både mor och dotter och människorättsförsvarare som leder organisationen som jobbar mot könsbaserat våld.

”Genom sin organisation Elman Peace har mamman och dottern använt innovativa och kulturellt relevanta lösningar för att stödja överlevande av könsbaserat våld, avväpna och rehabilitera före detta barnkombattanter och utrusta kvinnor och ungdomar med jobb och ledarskapsförmåga.” skriver stiftelsen Right Livelihood.

Elman Peace sätt att arbete har blivit ett föredöme för många organisationer på kontinenten och lett till att nätverket Peace by Africa vuxit fram. Där ingår 60 fredsorganisationer som jobbar med att inkludera ungdomar och kvinnor i samhället.

Pristagaren Oleksandra Matviichuk från Ukraina är ordförande för Center for Civil Liberties (CCL).


Oleksandra Matviichuk

Kriget rasar i Ukraina och Oleksandra Matviichuk är en av landets främsta människorättsadvokater. Hon började engagera sig i frågor som rör mänskliga rättigheter år 2007 och var en tongivande röst redan kring 2013-2014 under de folkliga protesterna på Majdantorget i Kiev.

Stiftelsen skriver:

”Oleksandra Matviichuk är en av de mest framstående människorättsförsvararna i Ukraina. Hon strävar efter att uppnå en fullständig demokratisk övergång och säkerställa rättvisa. Som ordförande för Center for Civil Liberties (CCL) har hon och organisationen varit avgörande för att stärka det ukrainska civila samhället och nationella institutioner i över ett decennium, samtidigt som de har drivit på för att främja rättsstatsprincipen och efterlevnaden av internationell rätt.”

CCL:s arbete med att dokumentera krigsförbrytelser och kränkningar av mänskliga rättigheter har, enligt Right Livelihood, fått allt större betydelse sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022.

Cecosesola började som begravningsbyrå men är nu ett alternativt sätt att bedriva företagande. De producerar och säljer mat, erbjuder hälsovård och flera andra tjänster.


Cecosesola

Det började 1967 som en begravningsbyrå för fattiga i Venezuela men växte sedan till en social organisation som erbjuder mat, hälsovård och annan social service till 100 000 personer som lever på marginalen i det fattiga landet.

Cecosesola (Central de Cooperativas de Lara) ”är en ledstjärna som inspirerar dem som letar efter ett alternativt sätt driva företag, de har frångått den traditionella hierarkiska modellen som finns i privata och statliga företag. Organisationen fokuserar på att lära sig, genom kollektiv reflektion.” Enligt Right Livelihood präglas organisationen av öppenhet på arbetsplatserna.

Dickens Kamugisha på AFIEGO i Uganda jobbar med att göra lokalbefolkningens röst hörd då stora oljebolag vill borra efter olja.

Africa Institute for Energy Governance (AFIEGO)

Spåren efter olja- och gasutvinning förfärar på många ställen i världen. I Uganda har Africa Institute for Energy Governance (AFIEGO) stått upp mot exploateringen av fossila bränslen. Genom opinionsbildning, mediakampanjer och lokala och internationella rättsliga åtgärder har de sett till att vanliga människors röst har hörts av beslutsfattare innan beslut om exploatering har fattats.

2006 upptäcktes en stor oljereserv i Uganda och många företag ville börja borra. I samband med de blev markkonflikterna allvarligare,

”AFIEGO grundades 2005 och har vuxit fram som en nyckelaktör för att skydda rättigheterna för drabbade samhällen. I synnerhet har organisationen legat i framkant av ansträngningarna att stoppa byggandet av den östafrikanska råoljeledningen (EACOP), som skulle transportera Ugandas råolja till en hamn i Tanzania.” skriver Right Livelihood.

Organisationens arbete har dock lett till starka reaktioner från regeringen i Uganda. Anställda på AFIEGO har hotats, trakasserats och gripits. Organisationen fortsätter dock att kämpa för miljöskydd för drabbade samhällen ”genom att använda innovativa juridiska metoder och skapa utrymme för det civila samhällets röster.”

Right Livelihoodpriset

Priset instiftades 1980 av den svensk-tyske tidigare EU-parlamentarikern Jakob von Uexküll och varje år sedan dess delas priset ut av en stiftelse som har sitt huvudkontor i Stockholm. De har även kontor i Genève och Zürich. Right Livelihood har konsultativ status i FN.

Priset är, enligt stiftelesen, till ”för att uppmärksamma modiga människor och deras visionära insatser för en bättre värld. Genom pristagarna har vi byggt starka och handlingskraftiga nätverk runt om i världen och tillsammans får vi kraften att skapa verklig och hållbar förändring.” 

Källa: Right Livelihood 

Årets jury valde mellan 175 nominerade från 77 länder.

 

Mer läsning

Avsnitt 153: Fotbolls-VM:s mörka baksida

Fotbolls-VM skulle bli Qatars väg in i finrummet. Men nu pratas det istället om brott mot mänskliga rättigheter och döda migrantarbetare. Byggnads Johan Lindholm, journalisten Martin Schibbye och skribenten Ekim Çaglar talar om sport och politik i senaste avsnittet av OmVärlden podd.