Taliban hindrar journalister i Mazar-e-Sharif från att bevaka kvinnor som protesterar mot den nya regimen.

Taliban hindrar journalister i Mazar-e-Sharif från att bevaka kvinnor som protesterar mot den nya regimen.

"De kommer att börja jaga journalister"

Den afghanska journalisten Najib Sharifi lämnade sin arbetsplats hals över huvud när talibanerna tog makten. När OmVärlden träffar honom två veckor senare, i Köpenhamn, har han fortfarande svårt att förstå vad som hände.

Publicerad:

Najib Sharifi ser trött ut när OmVärlden träffar honom på ett kontor i Danmarks huvudstad Köpenhamn. Han talar lågmält och långsamt.

När de första rapporterna, om att talibanerna omringat Afghanistans huvudstad Kabul, kom på förmiddagen den 15 augusti satt han i veckomöte med sina kollegor på Afghanistan Journalists Safety Committee (AJSC). En organisation med drygt tio år på nacken.

– Vår säkerhetschef kom in i mötesrummet och sa att det gick rykten om att talibanerna kommit till Kabul. Jag tog min dator och lämnade kontoret, men människor var panikslagna och gatorna korkade igen helt så jag var tvungen att återvända, säger Najib Sharifi.

Några timmar senare var Kabul en belägrad stad. Bortsett från segerrusiga talibaner som gled runt i stulna pick-ups var gatorna tomma på folk. Ett kusligt lugn hade lagt sig över den afghanska huvudstaden. 

Lyckades smyga sig ut

Sent på eftermiddagen vågade Najib Sharifi smyga sig ut igen. Han låg lågt ett par dagar och efter ett tag gjorde han två försök att ta sig igenom kaoset utanför flygplatsen.

Första gången på egen hand. Han beskriver situationen som ett rent helvete.

– Det var helt omöjligt att ta sig igenom folkmassorna, så jag gav upp. 

Andra gången lyckades han ta sig ombord på en buss som chartrats av Qatars regering. 

– Vi kom till flygplatsen vid fem på morgonen och då var det redan fullt av människor utanför entrén. Talibanerna försökte stoppa bussen två gånger, men personal från Qatars ambassad pratade med dem och efter några timmar på bussen släpptes vi till slut igenom, säger Najib Sharifi.

Najib Sharifi är ordförande för organisationen Afghanistan Journalists Safety Committee, AJSC
Najib Sharifi vill helst inte synas på bild, här på IMS kontor i Köpenhamn i Danmark. Foto: Göran Engström

Det senaste året har afghanska journalister och människorättsaktivister varit extremt utsatta. Flera riktad mord har utförts, och även om talibanerna själva inte tagit på sig attackerna så verkar de flesta bedömare vara överens om att det är de som ligger bakom attackerna.  

Syftet, enligt Najib Sharifi, har varit att skrämma och tysta dem som står upp för det fria ordet.

Organisationen AJSC finansieras bland annat av den svenska biståndsmyndigheten Sida. De senaste månaderna säger de sig ha evakuerat flera hundra lokala journalister och deras familjer från olika delar av landet till säkra platser i Kabul.

Svårt föreställa sig kollapsen

Susanna Inkinen är programansvarig för IMS arbete i Afghanistan och en av grundarna till AJSC. Av säkerhetsskäl vill hon inte avslöja hur många lokala journalister som just nu gömmer sig i landet.

Trots att både det generella säkerhetsläget och hotbilden mot journalister förvärrats avsevärt efter att USA i mitten av april satte ett slutdatum för sin insats i Afghanistan, så var det ingen som kunde föreställa sig att den totala kollapsen skulle komma så snabbt.

Talibanerna har sagt att de inte har för avsikt att straffa dem som jobbat för regeringen eller utländska organisationer. De har också sagt att de vill att afghanska journalister ska fortsätta att göra sitt jobb, men Najib Sharifi litar inte på dem. 

Journalister i Mazar-e-Sharif intervjuar en företrädare för talibanerna.
Journalister i Mazar-e-Sharif intervjuar en företrädare för talibanerna. Foto: Göran Engström

– Det är bara tomma ord. Jag är övertygad om att de kommer att börja jaga journalister. Vi ser redan ett ökat inslag av självcensur. Folk är rädda för att kritisera talibanerna, säger Susanna Inkinen.

Från IMS sida handlar det om att få en förståelse dels för vad talibanerna kommer att tillåta, dels vilka möjligheter det finns att stärka journalisternas säkerhet och säkra tillgången till information.

– Vi väntar på riktlinjer från talibanerna, men förväntar oss att vi ska kunna fortsätta att arbeta med afghanska medier och journalister – både dem som befinner sig i exil och dem som är kvar i landet.

Relativt bra pressfrihet

Afghanistan har av organisationen Reportrar utan gränser i flera år rankats som ett av de bästa länderna i regionen när det kommer till pressfrihet. Till och med bättre än Indien, konstaterar Najib Sharifi med en blandning av skärpa och stolthet i rösten.

– Det som händer nu riskerar att rasera alla de ansträngningar som gjorts. Det är en massflykt av journalister från landet och många mediehus har redan stängt sina kontor.

Vad kan då göras för att den oberoende journalistiken ska kunna överleva? 

Najib Sharifi ser två möjligheter.

– Dels att de afghanska mediehusen etablerar kontor i utlandet. På det sättet kan talibanerna inte kontrollera innehållet. Dels genom så kallad medborgarjournalistik, där personer som befinner inne i Afghanistan publicerar sina berättelser på sociala medier.

Redan nu varnas det för att talibanerna har kapacitet att avlyssna vanliga sociala medier som Messenger och WhatsApp. Stämmer det så är det en stor säkerhetsrisk för alla användare – inte minst journalister.

– De kommer att göra allt för att kontrollera och censurera innehållet, men ärligt talat: hur många medier kan de egentligen hålla koll på? Låt oss säga att det finns 20 miljoner Facebookanvändare i Afghanistan, det är jättesvårt att kontrollera innehållet. 

Hur tror du att omvärlden kommer att reagera om talibanerna stänger ner sociala medier?

– Om jag ska vara helt ärlig så har jag förlorat hoppet om att omvärlden ska kunna göra något åt Afghanistan. Ingen afghan ville ha de amerikanska trupperna här för alltid, men USA kunde åtminstone gjort en ansvarsfull reträtt. Nu har de istället varit med och skapat en enorm humanitär katastrof. För mig som afghan känns det verkligen som att resten av världen inte bryr sig ett dugg om Afghanistan, säger Najib Sharifi.

Arbetat för flera medier i USA

Najib Sharifi utbildade sig till journalist i Nederländerna och gjorde även ett år på ett universitet i USA. I Afghanistan har han jobbat både för nationella och internationella mediehus – bland annat CNN, Washington Post och New York Times.

De senaste tio åren har han som ordförande för AJSC framför allt arbetat med medieutveckling och säkerhet för journalister tillsammans med IMS. Lättnaden över av att ha lyckats ta sig ut blandas nu med frustrationen över att inte kunna vara på plats i hemlandet och hjälpa de kollegor som tvingas gömma sig.

– Det känns oerhört frustrerande att inte kunna vara där och hjälpa till, men jag gör vad jag kan härifrån, säger han. 

IMS har lyckats evakuera flera journalister, men har en lång lista med fler som behövs tas ut. Enligt Susanna Inkinen, som jobbat i stort sett dygnet runt sedan talibanerna tog makten, rör det sig om såväl journalister och människorättsaktivister som deras anhöriga. 

Av flera skäl har det varit väldigt svårjobbat, konstaterar hon. 

– Evakueringarna hade kunnat organiseras bättre. Pressen på att få ut så många som möjligt innan tidsfristen löpte ut gjorde att ambassaderna inte prioriterade att koordinera sina insatser sinsemellan. Dessutom hade vi kaoset utanför flygplatsen som innebar att många av de mest prioriterade personerna inte lyckades ta sig in till de startklara planen. 

Artikeln har på grund av det förändrade säkerhetsläget för journalister i Afghanistan redigerats något efter publicering.

Mer läsning