Cirka tre procent av Sveriges bistånd går till jordbruksutveckling. Alldeles för lågt anser bland annat We Effect. Aulelia Leonidas i Tanzania livnär sig på jordbruk.

Cirka tre procent av Sveriges bistånd går till jordbruksutveckling. Alldeles för lågt anser bland annat We Effect. Aulelia Leonidas i Tanzania livnär sig på jordbruk.

EBA-rapport: Jordbruk är lågt prioriterat i svenskt bistånd

Endast tre procent av Sveriges samlade bistånd går till jordbruksutveckling i låginkomstländer. ”Det har skett andra prioriteringar över tid och frågan är om trenden gått för långt”, säger Ivar Virgin, på Stockholm Environment Institute, en av rapportförfattarna.

Med torkan som drabbat stora delar av östra Afrika och med höga priser på spannmål till följd av kriget i Ukraina har frågan om livsmedelsförsörjningen i fattiga delar av världen hamnat mer i fokus. Enligt World Food Programme, WFP, är det just nu 345 miljoner människor i världen som lever i en situation av matbrist. 

EBA-rapporten ”Mapping Swedish aid to agriculture,” konstaterar att jordbruksutveckling är ett av de mest kraftfulla verktygen för att få ett slut på extrem fattigdom, dela ett ökat välstånd och föda en beräknad befolkning på 9,7 miljarder människor år 2050.

Världsbanken  anser dessutom att långsiktiga investeringar i jordbruk kan vara upp till fyra gånger så effektivt för att minska fattigdom jämfört med satsningar på andra områden.

Men hur har svenskt bistånd bidragit i den utvecklingen?

Rapporten har studerat perioden 2005-2020 och konstaterar att jordbruk, livsmedelsförsörjning och landsbygdsutveckling inte varit explicit prioriterade områden för svenskt bistånd eller svensk biståndspolitik under de senaste femton åren. Referenser till jordbruk, och livsmedelsförsörjning fanns i stort sett med i regeringens regleringsbrev i början av studieperioden men saknas i senare års regleringsbrev, enligt rapporten. 

Större satsningar på jordbruk på 1980-talet

Annorlunda var det fram till 1980-talet då cirka 13 procent av biståndskakan gick till jordbruk och då den så kallade lantbruksbyrån hos Sida var en stor enhet.

– Det har över tid gjorts andra prioriteringar mot områden som klimat och miljö. I början var jordbruksbistånd mer inriktad på produktion, alltså agronomi, rådgivning, växtförädling, mer hands on på fältet. Nu är det mer integrerat med marknader, värdekedjor, mikrofinans och miljöfrågor, säger Ivar Virgin, en av rapportförfattarna och tillägger. 

– Möjligtvis kan  trenden ha svängt för långt, att vi missat fokus att få upp produktionen av mer livsmedel, och där avkastningen per hektar för de flesta grödor i stora delar av Afrika ligger långt under det som tekniskt sett är möjligt att producera. Andra länder som Belgien, Holland och USA har en betydligt större andel av sitt bistånd inriktat på produktivitet än Sverige

Överskott påverkade biståndet

Den uppfattningen har även Alarik Sandrup, näringspolitisk chef på Lantmännen och tidigare landchef i Malawi för We Effect.  

– När man började skära ner på biståndet till jordbruk för 30-40 år sedan fanns ett överskott av jordbruksprodukter i väst som man räknade med att kunna skicka till Afrika och det fanns en tilltro till att bättre odlingsmetoder skulle sprida sig med automatik till länder som inte hade så utvecklade jordbruk, men det har det inte gjort, det är fortfarande en tiondel av världens som har för lite att äta.

Nu finns det, påpekar Ivar Virgin, ett stöd till jordbrukssektorn även i andra tematiska områden, såsom ekonomisk utveckling, miljö och klimat. Räknas det med ligger andelen möjligen på fem till sex procent istället för tre procent av den totala svenska biståndsbudgeten. Satsningarna kan till exempel vara stöd till klimatanpassning, jämställdhet och miljöarbete. 

Alarik Sandrup anser att insatserna generellt måste öka för bistånd riktat mot jordbruks- och livsmedelsproduktion och att insatser för att öka de fattiga ländernas produktivitet i jordbruket öronmärks.

– Problemet för alla de miljoner människor som lider av hunger är inte brist på till exempel biodiversitet, utan brist på mat och risken att dö på grund av det. I mina ögon är det självklart att jordbruks- och livsmedelsproduktionen måste vara huvudfokus så som situationen är nu.

Vill se större satsningar

Hos We Effect går en stor del av medlen från Sida till jordbruksutveckling.

Hanna Sjölund, påverkansansvarig på organisationen skulle vilja se att fem procent av Sveriges bistånd gick till jordbruksutveckling.

–  Vi får hela tiden nya rapporter från våra partners i fattigare länder hur de drabbas av de höga priserna på mat och bränsle och hur beroende de är av att importera grödor. Utan mat i magen går det inte att utveckla andra viktiga områden som ökad jämlikhet, demokrati och miljö. Därför måste man inkludera och tydliggöra kopplingar till matsäkerhet i allt vårt arbete, det vi kallar Rättvis mat till alla, säger Hanna Sjölund.

Komplexa frågor enligt biståndsministern

Biståndsminister Matilda Ernkrans skriver i en kommentar till OmVärlden:

”Jag välkomnar rapporten. I en tid av hungerkris på flera platser i världen är det oerhört viktigt att lyfta upp frågan om tryggad livsmedelsförsörjning. I ljuset av den globala livsmedelskrisen har Sverige ökat det humanitära stödet kraftigt och även inkluderat tryggad livsmedelsförsörjning och hållbara livsmedelssystem i flera nya biståndsstrategier.
Tryggad livsmedelsförsörjning och hållbara livsmedelssystem är komplexa frågor som spänner över en mängd områden. Som rapporten konstaterar finns det anledning att tro att allt det stöd som Sida har i dag inom jordbruksutveckling inte alltid framkommer i statistiken.”

Lyssna även på OmVärldens podd om ineffektiva jordbruk

Mer läsning