Eleverna på Globala gymnasiets språkintroduktion Yorsalem Gebru, Pooya Abirinia, Mia Vlajic, Musa Suso Lamek Fisha Misghna och Masooda Mahmoudi berättar för OmVärlden vad de vill att svenska tidningar ska skriva mer om.

Eleverna på Globala gymnasiets språkintroduktion Yorsalem Gebru, Pooya Abirinia, Mia Vlajic, Musa Suso Lamek Fisha Misghna och Masooda Mahmoudi berättar för OmVärlden vad de vill att svenska tidningar ska skriva mer om.

Elevernas uppmaning: "Skriv mer om behoven av förändring”

Skriv om min resa från Gambia, ta upp demokratifrågorna och jag vill läsa mer om Afghanistan och Eritrea. Det var uppmaningarna från elever på Globala gymnasiet i Stockholm till OmVärlden under ett skolbesök som kom att handla om demokrati, journalistik och pressfrihet. 

Frågorna haglade på Globala gymnasiet i Stockholm. Eleverna i två språkintroduktionsklasser ska göra en tidning, Skolan bjöd därför in den saudiska journalisten och författaren Hana Al-Khamri. Hon berättade om hur det var att jobba som kvinnlig journalist i världens mest könssegregerade land. OmVärldens chefredaktör, Erik Larsson, blev också inbjuden för att prata om utrikesjournalistik och pressfrihet. Efter lektionen passade han på att fråga vad eleverna vill att svenska medier ska skriva om. 

Masa Suso från Gambia ler och säger att vi borde skriva om hans dramatiska resa från sitt hemland Gambia, som bland annat gick via Senegal och Italien. 

– Jag har sett så mycket, säger han.

Masooda Mahmoudi säger att hon vill se fler artiklar om sitt hemland Afghanistan och hur utvecklingen i landet där nöden just nu är stor.

– Jag skulle vilja att det skrevs mer om behoven där och vad som behöver förändras, säger hon.

"Vill jobba med mänskliga rättigheter"

Under lektionen berättade OmVärlden om hur den försämrade demokratiska utvecklingen i världen hänger ihop med attacker på journalister. Dagen innan, den 3 maj, var den internationella pressfrihetsdagen. Då hade Reportrar utan gränser släppt sitt pressfrihetsindex där pressfriheten i 180 länder jämförs. Det land som toppar listan och där pressfriheten är störst är Norge, därefter kommer Danmark och på tredje plats Sverige.

Det land med sämst pressfrihet var Nordkorea följt av Eritrea som ligger på plats 179 i indexet.  Lamek Fisha Misghna och Yorsalem Gebru berättar att de växt upp i Eritrea.

– I Eritrea har man inte rätt att uttrycka sina åsikter. Det är så stor skillnad mot i Sverige. Här kan man säga vad man vill. Det är viktigt att ni tar upp den skillnaden. När jag är klar med min utbildning vill jag jobba med mänskliga rättigheter. Jag är 19 år och har växt upp i en diktatur. Jag vill se till att det blir en förändring, säger Yorsalem Gebru.

Stora skillnader

Pooya Abirinia från Iran säger att det nu skrivs mycket om kriget i Ukraina och andra konflikter. Men han skulle gärna se fler artiklar om vilka globala konsekvenser som krig får, inte bara i de länder där krigen rasar.

Han tycker att journalister ska skriva mer om flyktingströmmar, prishöjningar och svårigheter att få tag på vissa varor. När han tänker på sitt hemland och jämför med Sverige tänker han på de stora skillnaderna.  

– I Iran lever bara en liten andel och någorlunda fritt liv. Bland kvinnorna är det väldigt få som kan uttrycka sig öppet, säger han.

Pooya Abirinia säger att han i klassen har lärt känna människor från många olika kulturer och att även om traditionerna är lite olika går det ändå att komma överens.

Mia Vlajic från Bosnien håller med.

– Även om det finns skillnader så tänker vi också till stor del på samma sätt. När jag gått klart här så vill jag lära mig mer om det svenska samhället och sen bli gymnasielärare, säger hon. 

Skrivtävling för gymnasieelever

Nu drar OmVärlden tillsammans med The Hunger Project Sverige i gång en skrivtävling för landets gymnasister. Är du mellan 16 och 20 år kan du skicka in en essä eller argumenterande artikel. Vinnaren presenteras på Bokmässan i Göteborg i höst. 

Skrivtävlingen Världens agenda har precis dragit i gång. Texterna som landets gymnasister uppmanas att skicka in ska ha en anknytning till minst två mål som finns i Agenda 2030, som är FN:s 17 mål för en bättre värld. Det kan handla om vad som behövs göra för att världen ska bli mer rättvis och hållbar eller synen på orättvisor och hunger.  

1. Du kan välja mellan att skriva en argumenterande text eller en kortare essä. 2. Texten ska vara max 3 000 tecken (inklusive blanksteg). 3. Du får gärna skriva personligt, med jag-perspektiv. 4. Skriv på svenska eller engelska. 5. I texten ska du koppla ihop minst två av målen i Agenda 2030. 6. Texten ska utgå från The Hunger Projects första princip om alla människors lika värde: Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Varje människa är kreativ, handlingskraftig och ansvarstagande. Människor som lever i hunger och fattigdom är viktiga förändringsaktörer som kämpar för avskaffandet av hunger.

Skicka in ditt bidrag senast den 1 juni 2022. Skicka din text som Word/PDF-fil till skrivtavling@thehungerproject.se, och ange ditt för- och efternamn, emailadress, telefonnummer, ålder (födelsedatum), skola och ort. Det vinnande bidraget kommer att presenteras på Bokmässan 2022 i Göteborg och publiceras i tidningen OmVärlden, Sveriges ledande nätmagasin om globala frågor som ägs av Sida.

Skrivtävlingen görs i samarbete med tidningen OmVärlden och finansieras med medel från Sida/ForumCiv. För innehållet ansvarar The Hunger Project Sverige.

Mer läsning

Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect, Erik Lysén, chef Act Svenska kyrkan, Charlotta Norrby, generalsekreterare SMR och Lena Ingelstam, generalsekreterare Diakonia skriver tillsammans med ytterliggare åtta andra under debattartikeln där de kräver att civilsamhället får plats vid bordet när toppmötet för katastrofriskreducering hålls i maj.

"Människor som drabbas hårdast av katastrofer måste vara en del av lösningen”

Alltför få länder ger civilsamhället en plats vid bordet när åtgärder för att förebygga och minska katastrofer diskuteras. Därmed utelämnas viktig kunskap och det katastrofriskreducerande arbetet tappar relevans och kvalitet. När toppmötet för katastrofriskreducering hålls i maj måste Sverige kliva fram och kräva att fler stater inkluderar civilsamhället.