En allt ovanligare syn i Hongkong. Efter en ny lag har demonstrationerna avtagit och många gripits i staden som går till val i helgen.

En allt ovanligare syn i Hongkong. Efter en ny lag har demonstrationerna avtagit och många gripits i staden som går till val i helgen.

Endast patriotiska kandidater ställer upp i valet i Hongkong

Helgens parlamentsval i Hongkong blir ett val där prodemokratiska krafter rensats bort och valsystemet skrivits om för att endast tillräckligt patriotiska kandidater ska kunna ställa upp. Många planerar att bojkotta valet.

Efter proteströrelsen i Hongkong 2019 har mycket hänt i den självstyrande regionen.

2020 beslutade Peking om en nationell säkerhetslag för Hongkong. Den förbjuder allt som kan vara en fara för den nationella säkerheten såsom samröre med utländsk makt och att förespråka självständighet.

Lagen satte effektivt stopp för såväl de stora demonstrationerna, som kunde dra uppåt två miljoner människor, som individuella protester mot ett ökat inflytande från Fastlandskina.

Skrivningarna i lagen var så generella att de öppnade för att tolka in mycket av det som demonstranterna krävde och gjorde.

”Säkerhetslagen har minskat friheten i staden och skapat en verklighet där mänskliga rättigheter i allt större utsträckning inte respekteras”, konstaterade Amnesty International i en rapport i somras.

117 gripna på ett år
Carrie Lam, Hongkongs ledare, och de styrande i Peking menade att lagens syfte var att stoppa den våldsamma utveckling som protesterna tagit då polis och demonstranter drabbat samman.

Snart började människor att gripas med hänvisning till den nya lagen, både vanliga demonstranter och högprofilerade aktivister.

Den oppositionella tidningen Apple Dailys grundare Jimmy Lai greps i augusti 2020 för misstanke om att ha samarbetat med främmande makt.

Hösten 2020 beslutade Peking att stänga av fyra prodemokratiska ledamöter i Hongkongs parlament, då de ansågs bryta mot säkerhetslagen. I protest lämnade då även de övriga 15 prodemokratiska ledamöterna sina platser i det 70 personer starka parlamentet.

I januari i år greps fler än 50 oppositionella i ett uppmärksammat tillslag. En av dem var Benny Tai, känd juridikforskare och aktivist. När lagen funnits i ett år hade sammanlagt 117 personer gripits för att ha brutit mot den.

I våras skrevs också Hongkong vallag om. Ändringarna innebär bland annat att en kommitté bestående av nära 1500 i huvudsak Pekingvänliga representanter ska utvärdera och godkänna de kandidater som ska få kandidera till parlamentet, Legco.

Prodemokratern borta
Parlamentsvalet som hålls i helgen är det första valet i Hongkong sedan den nya säkerhetslagen trädde i kraft. Det skulle ha hållits förra året, men sköts upp på grund av pandemin. De sakpolitiska frågorna har drunknat i det faktum att de oppositionella saknas i startfältet.

Förutom Pekingvänliga och ”mittenkandidater” finns det visserligen några som kallar sig ”etablissemangskritiska”, säger Kenneth Chan, före detta parlamentsledamot för den prodemokratiska sidan men numera forskare i statsvetenskap vid Hong Kong Baptist University.

– Men ingen av dem vill betraktas som prodemokratiska så som den termen brukar tolkas, säger Kenneth Chan.

De prodemokratiska partierna och grupperna är antingen upplösta, förbjudna eller så är kandidaterna diskvalificerade, i fängelse eller i exil.

Stödet för den prodemokratiska sidan är traditionellt högt i Hongkong. Men det finns förstås de som stöttar regeringen och är för Pekings växande inflytande.

Historiskt har uppdelningen varit ungefär 30 till 40 procent stöd för de Pekingvänliga och resterande stöd för den prodemokratiska sidan.

De Pekingvänliga Hongkongborna har ofta bakgrund på fastlandet. Den sidan har också unga parlamentskandidater, såsom årets yngsta, Joseph Chan. En av hans valfrågor är att han vill att unga som dömts för brott under den nya säkerhetslagen ska få hjälp att återintegreras i samhället.

Planerar bojkott
Den nya vallagen innebär också att andelen platser i parlamentet som folket tillsätter genom direkta val har minskat.

Hongkong har ett system med både geografiska och så kallade funktionella valkretsar, där man röstar efter till exempel yrkestillhörighet, och man kan ha inflytande i flera.

En kartläggning som tidningen Hong Kong Free Press gjort visar att 41 mäktiga Hongkongbor var och en har över 7000 gånger så stort inflytande över parlamentets sammansättning som en vanlig person.

Många prodemokrater planerar att visa sitt missnöje genom att bojkotta helgens val. Trots att det är förbjudet i lag att uppmuntra till bojkott har detta inte kunnat stoppas.

Förväntningarna är ett rekordlågt deltagande, så få som 30 procent, vilket i sådana fall blir ett bottenrekord slaget endast på 1990-talet.

Hongkongs högsta ledare, den post som Carrie Lam nu innehar, utses inte genom val utan av samma kommitté på nära 1500 personer som avgör om parlamentariker är tillräckligt patriotiska.

Till våren ska nästa mandatperiods högsta ledare utses. Spekulationer finns om att Carrie Lam åter ska väljas, det skulle i sådana fall innebär att hon blir det första att inneha den posten två mandatperioder i rad sedan Hongkong överlämnades från Storbritannien.

Mer läsning