Kriget i Ukraina och Rysslands beslut att stänga av gasleveranserna till Europa har drivit upp energipriserna till rekordnivåer. En av de centrala frågorna för politikerna i EU är nu att säkra tillgången på energi i höst och vinter.
För att ersätta en del av den ryska gasen, som i vanliga fall står för 40 procent av naturgasen till Europa, pågår ett intensivt arbete för att bygga upp system för transport av flytande gas, LNG, som importeras bland annat från USA och länder i Mellanöstern. Ökade leveranser av gas från bland annat Norge ska även fylla på gasledningarna i Europa.
Några länder i EU, som Tyskland och Nederländerna, har även aviserat att kol- och oljekraftverk som tagits ur bruk ska återstartas. Sammantaget görs inom EU satsningar på minst 50 miljarder euro (drygt 500 miljarder kronor) på ny och utökad infrastruktur och försörjning av fossila bränslen, inklusive gas som fraktas in från utlandet och kol för att driva kolkraftverk i malpåse. Beräkningen är gjord av energitankesmedjan Ember-Climate.
Farhågor finns att dessa stora satsningar ska leda till att miljömålen för att fasa ut de fossila bränslena inte kan uppnås. Inom EU ska kolet fasas ut senast 2030 och unionen ska vara klimatneutralt 2050.
– I stället för en massiv återhämtning av förnybar energi upplever vi en massiv fossil tillbakagång, sa Luisa Neubauer, känd aktivist i Fridays for Future som kallats Tysklands Greta Thunberg.
Men professor Tomas Kåberger tror att energikrisen som vi befinner oss i snarare kommer att påskynda omställningen till fossilfritt.
– Såväl politiker som konsumenter inser att beroendet av fossila bränslen är för riskabelt, såväl ekonomiskt som geopolitiskt. Den erfarenheten kommer att ha stor betydelse i länder som Japan och Europa. Man vill inte igen bli beroende av att importera energi från totalitära regimer och riskera att få betala extrema priser. Även om priserna i framtiden sjunker för fossilt kommer vi vilja att vara oberoende, säger Tomas Kåberger.
Han betraktar de nu höga priserna som en pålaga för snabbare omställning.
– Det vi nu har är det närmaste en global koldioxidskatt vi någonsin haft, ingen kommer undan. Alla måste betala.
Utfasning kan gå snabbare
Även Henrik Wachtmeister, forskare i globala energisystem på Uppsala universitet, anser att vi får se en snabbare utfasning.
– Med höga priser, med oviljan att vara beroende av länder som Ryssland och till det klimatfrågan finns nu flera samordnade krafter och en marknadsdynamik som vi inte haft utan denna kris.
Henrik Wachtmeister säger också att den ökade medvetenheten om elpriser och vårt hushållande av el kan få bestående effekter.
– Dels i våra beteenden, dels i alla åtgärder med bättre isolerade hus, solpaneler och så vidare. Allt detta kommer att hänga kvar, säger Henrik Wachtmeister.
Mer kol bränns
Hur utsläppen av växthusgaser påverkas på kort sikt av energikrisen är svårt att beräkna. Ökad förbränning av kol och olja ger ett tillskott av koldioxid jämfört med naturgas, men i Europa finns enligt Ember inte så stor kapacitet att öka kolkraften. Deras prognos är att ytterligare koleldning till följd av krisen inte kommer öka EU:s totala utsläpp med mer än 1,3 procent.
Kol är dock fortfarande en stor del av totala utsläppen, 23 procent av de totala i EU (2019). Minskad konsumtion av el som produceras av fossila bränslen är en motverkande faktor, men även där råder osäkerhet. Elförbrukningen i EU har hittills inte minskat så mycket trots högra priser. Bara cirka 2 procent jämfört med förra året, enligt data från Rystad Energy.
Naturgas (metan) är ur klimatsynpunkt ett bättre fossilt bränsle än kol som släpper ut dubbelt så mycket koldioxid som gas. Men metangas som inte förbränns och som kommer ut i atmosfären har betydligt större påverkan på växthuseffekten än motsvarande mängd koldioxid. Sett över 100 år orsakar metan 28 till 34 gånger värre effekter på den globala uppvärmningen jämfört med koldioxid.
Den flytande naturgasen, LNG, som ska ersätta rysk gas transporteras med fartyg långa sträckor och det är fartyg som drivs av fossila bränslen. Men det är ändå ur klimatperspektiv ett bättre alternativ än ryska pipelines som läcker stora mängder av metan.
– Rysk gas till Tyskland har ett klimatavtryck som är större än gas från USA och Qatar enligt nya uppskattningar, säger Henrik Wachmeister.
Den gas som nu Ryssland inte längre exporterar till Europa kommer till största delen från de västra delarna av landet och än så länge kan den inte föras vidare med pipeline till andra länder i öst, som Kina och Indien. Det finns inte heller infrastruktur på plats att tillverka ny LNG. Det leder bland annat till att en del av gasen bränns upp i så kallad ”flaring”. Vilket setts vid till exempel den finska gränsen.
– Ur klimataspekt är det bättre att bränna än att släppa ut som metan. Sedan är också en säkerhetsrisk att släppa ut metan eftersom det då finns explosionsrisker, säger Henrik Wachtmeister.
