Covid 19 testning i Somalia

Covid 19 testning i Somalia

Få vaccinerade när Somalia möter en tredje våg av covid-19

Ett svagt sjukvårdsystem, få vaccinerade och svårigheter för befolkningen att följa rekommendationer  gör det svårt att bekämpa covid-19 i Somalia. ”Vi är överbelastade av patienter”, säger Hodman Musesultan, svensk-somalisk läkare i Mogadishu.

Publicerad:

Enligt Världshälsoorganisationen, WHO:s, befinner sig Somalia sedan i juli i en tredje våg. Men väldigt få är vaccinerade, i mitten av oktober hade endast 1,4 procent av befolkningen fått två sprutor. WHO lyfter fram svårigheter för befolkningen att följa rekommendationer och att stora folkomflyttningar efter naturkatastrofer som svåra utmaningar för att dämpa smittspridningen. Gällande statistik över antal smittade och avlidna i Somalia på grund av covid-19 är bristfällig som en följd av ett svagt sjukvårdssystem.

Lågt förtroende i befolkningen

Kampen mot covid-19 har också att brottas med ett lågt förtroende hos befolkningen  och en sjukvård som redan före pandemin var mycket svag. I huvudstaden Mogadishu har en svensk-somalisk familj startat ett sjukhus, Swedish Somali Hospital , med verksamhet sedan 2018. Läkaren  Hodman Musesultan möter dagligen de utmaningar som pandemin orsakar. 

Hodman Musesultan, svensk-somalisk läkare i Mogadishu.

– Vi får hela tiden  in nya patienter med covid-19 och nu är vi överbelastade, säger Hodman Musesultan på telefon från huvudstaden Mogadishu.

 Hon har levt större delen av sitt liv i Sverige innan hon flyttade till Somalia för att arbeta på sjukhuset som hennes mamma startat i den somaliska huvudstaden. 

I början av pandemin var det i Mogadishu endast ett stort offentligt finansierat sjukhus som tog emot patienter med covid-19. Privata sjukhus var för rädda om sitt rykte, men öppnade sina portar efter hand. 

– Vid flera sjukhus har man varit, och är rädda, för att ta emot patienter. Detta för att inte få dåligt rykte när folk dör på sjukhusen, säger Hodman Musesultan.

Folk lever nära varandra

Somalia var redan före pandemin hårt drabbat av stora svårigheter, som översvämningar, torka, stora folkomflyttningar med omkring 2,5 miljoner interna flyktingar i stora läger, och ständigt återkommande kraftiga våldsaktioner från terrornätverk. Därför har många betraktat pandemin bara som ytterligare ett problem bland många. Det har bidragit till att sprida smittan i en kultur där man är vana vid att leva nära varandra. Tankesmedjan Somali Public Agenda skriver på sin hemsida att livet i Somalia bygger på nära kontakt och att människor prioriterar att hjälpa sjuka anhöriga framför risken att smittas. 

Hodman Musesultan säger att det är ett av somaliers sätt att visa kärlek.

– Man gör det genom att besöker varandra i stället för att ringa till någon som ligger sjuk. Genom att vara där visar man att man bryr sig. 

Ändå, för att skydda patienter och sin personal, försöker Swedish Somali Hospital förhindra familjemedlemmar att komma in i lokalerna. 

– När vi nekar dem besök innebär det också vi får ta hand om patienterna fullt ut. Här i Somalia är det inte som på sjukhus i Sverige att man får mat, hjälp med sin hygien, motion och så. Det sköter familjerna om som kommer på besök. Men när vi nekar anhöriga att komma in får vi ta hand om hela omvårdnaden, säger Hodman Musesultan.

Hon säger att det finns ett motstånd mot att berätta för sin familj att man blivit smittad. Ett sorts stigma som enligt tidigare erfarenheter även gäller andra sjukdomar som tuberkulos och hiv.  Människor fortsätter att leva nära varandra i hemmen och väntar in i det längsta med att söka vård. Det går heller inte att sjukanmäla sig utan man måste gå till jobbet.

– När de väl kommit hit till sjukhuset har det hänt att hela familjer på upp emot tjugo personer sökt vård samtidigt, säger Hodman Musesultan.

Brist på syrgas

Enligt WHO råder stor brist på respiratorer och syrgas på sjukhusen i Somalia. 

– Bristen på medicinsk syrgas är en starkt bidragande orsak till den senaste ökningen av antalet dödsfall, säger Mamunur Rahman Malik, epidemiolog som 2019 utsågs till WHO:s representant i Somalia.

Enligt statistik som finns tillgänglig, såg han i mitten av oktober, sett över hela landet, en viss nedgång i antal fall och avlidna. Men Mamunur Rahman Malik säger att det inte går att förutse hur det kommer att utvecklas. 

– De största utmaningarna nu är att vaccinationsgraden är mycket låg, att det är svårt för människor att följa rekommendationerna, och smittspridningen som följer av stora folkomflyttningar och folksamlingar vid det stundande valet. 

Enligt WHO har vaccinationstakten ökat efterhand men fram till den 13 oktober hade endast  600 000 doser getts, i en befolkning med 16 miljoner invånare där cirka häften är över 18 år.  Då fanns ytterligare 1,5 miljoner doser i landet, men det har saknats pengar och logistik för att få ut vaccinen.

Swedish Somali Hospital har ansökt om tillstånd att få ge vaccinationer. 

– Vi upplever att det är många som inte känner till att det finns vaccin, och av de som gör det är många skeptiska, säger  Hodman Musesultan.

Från omvärlden önskar hon resurser till personal och utbildning. 

– Vi behöver hjälpas åt att utbilda alla. De som städar, de som klipper gräset, lagar maten. Vi lever i en väldigt instabil vardag med mycket våld, så alla sjukhus har egna vakter. De är de första som möter patienterna och behöver utbildning för att kunna skydda sig själva mot covid-19.

Mer läsning