Fem bra saker som hände i mars

FN har enats om ett avtal för att skydda djuphaven, efter förhandlingar som pågått i över ett decennium. Djuphaven täcker 45 procent av jordens yta och avtalet rör de hav som inget land äger eller kan bestämma över. I dag är bara ungefär en procent av djuphaven skyddade. Men när avtalet träder i kraft kan nya skyddade områden skapas. Haven täcker också hela 98 procent av biosfären, det vill säga den del av jorden som hyser liv.  

Forskare vid Chalmers tekniska högskola  har utvecklat en ny träbaserad teknik som kan rena avloppsvatten från färgföroreningar. Tekniken har visat sig ta bort upp till 80 procent av färgföroreningar från textilindustrins avloppsvatten. Det kan ha en betydande inverkan på miljön och folkhälsan i länder med dålig vattenrening. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) lever över två miljarder människor med begränsad eller obefintlig tillgång till rent vatten. Det finns flera orsaker till det, bland annat klimatförändringar, men även att industrier förorenar vatten.Forskargruppen vid Chalmers, ledd av biträdande professor Gunnar Westman, har därför utvecklat den nya tekniken med målet att mer effektivt rena vatten från färgföroreningar. 

Honduras första kvinnliga president Xiomara Castro upphävde i mars månad ett 13-årigt förbud mot dagen efter-piller rapporter BBC . Pillret är "en del av kvinnors reproduktiva rättigheter, och inte abort", sa hon på sociala medier när nyheten lanserades i samband med internationella kvinnodagen.  

Användningen av morgon-efter-piller förbjöds i landet efter en kupp 2009 som avsatte Xiomara Castros make, dåvarande president Manuel Zelaya. Abort är olagligt i alla fall i Honduras, straffbart med upp till sex års fängelse, även i fall av våldtäkt eller incest. Enligt en FN-uppskattning utförs mellan 51 000 och 82 000 osäkra aborter i Honduras varje år. 

I december förra året, efter kampanjer från feministiska grupper, godkände hälsoministeriet användningen av p-piller exklusivt för våldtäktsoffer, men nu är det öppet för alla att införskaffa dagen efter-piller.  

Namibias lejon har efter årtionden återvänt till landets kustremsa efter att de nästan utrotats i området. I takt med att lejonen börjat jaga sälar och andra vattenlevande djur har även deras möten med människor ökat, vilket återigen skapar konflikter i området. För att lösa problemen som uppstår mellan människa och djur har Namibias myndighet för miljö, skogsbruk och turism och den ideella organisationen Desert Lion Conservation Trust (DLCT) skapat ett virtuellt staket, känt som ett geofence, för att spåra lejon som närmar sig en 40 kilometer lång strandsträcka. Varje gång ett lejon korsar geofencen, registrerar systemet djurets GPS-koordinater och skickar automatiska varningar till DLCT:s lejonvaktare och chefer för den lokala campingplatsen, som stänger området för besökare. 

Den albanska regeringen har valt att skydda Vjosafloden i södra Albanien och göra den till en nationalpark. Vjosa är 270 km lång, kallas för den sista ”vilda” floden i Europa och sträcker sig från Albanien till Grekland och Adriatiska havet.  

Den albanska regeringen valde efter påtryckningar från nationella miljöorganisationer att lägga ner de planer som fanns på att bygga 30 vattenkraftverk längs floden. Istället skyddas floden och dess tillflöden tillsammans med 12 700 hektar mark och görs till nationalpark.  

Landets premiärminister Edi Rama, berättade även att regeringen tänker investera drygt 75 miljoner euro i reningsverk som ska förhindra avloppsvatten från att nå floden.