Regeringens budgetförslag för 2022 som lades fram under måndagen ska klubbas i riksdagen och osäkerheten är förstås stor för denna budgets framtid med tanke på att Centerpartiet och Vänsterpartiet har villkorat sitt stöd med olika satsningar som man vill få igenom.
Men biståndsdelen i budgeten lär inte beröras av dessa förhandlingar och inte helt oväntat innehåller även denna budget från finansminister Magdalena Andersson, S, ett åtagande om att en procent av BNI ska gå till bistånd.
Det innebär i rena pengar 57,4 miljarder kronor för 2022, och alltså cirka fem miljarder mer än biståndsbudgeten 2021 (52,2 miljarder). Prognosen, om den svenska ekonomin inte tappar fart, är att biståndssumman landar på 61 miljarder år 2024.
Kvarstår i denna budget som ska gå till biståndsinsatser gör kostnader för mottagande av asylsökande och skyddsbehövande från låg- och medelinkomstländer under deras första år i Sverige. Prognosen är en totalkostnad på cirka 3 miljarder och från biståndsbudgeten lyfts 737 miljoner till det ändamålet. Den största delen är ersättningar och boendekostnader, exklusive stöd till personer som har återvänt till hemlandet
I stort följer de flest posterna i budgeten tidigare utgiftsnivåer men med en liten uppräkning. Men större ökningar får bland annat Folke Bernadotteakademin, FBA, från 189 till 213 miljoner kronor.
Regeringen skriver att ”Myndigheten får utvidgade och nya strategiuppdrag samt fortsätter arbetet med att renodla organisationen, effektivisera genomförande och stärka profilen inom freds- och statsbyggande.
– FBA välkomnar en ökning av myndighetens förvaltningsanslag. Det gör att vi kan stärka och utveckla vårt bidrag till fred, säkerhet och utveckling i några av världens svåraste miljöer, säger FBA:s generaldirektör Sven-Eric Söder.
Även Riksrevisionen för mer pengar till sitt internationella utvecklingssamarbete, från 39 till 50 miljoner kronor.
I politikens inriktning framåt är regeringen programförklaring denna:
”De utmaningar världen står inför har förvärrats och blivit mer komplexa. Antalet väpnade konflikter samt människor i behov av humanitärt stöd ökar, miljontals människor är på̊ flykt och mänskliga rättigheter inskränks. Den långvariga klimatkrisen eskalerar med temperaturhöjningar samtidigt med drastiskt minskande biologisk mångfald. Utvecklingen globalt för jämställdhet och kvinnors och flickors åtnjutande av mänskliga rättigheter, inklusive allas tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) är mycket oroande, liksom den ökade ojämlikheten och det ökade antalet extremt fattiga och ökad hunger. Pandemin gör det än svårare att uppnå̊ de globala målen för hållbar utveckling.
Sverige ska vara fortsatt ledande i att bidra till genomförandet av Agenda 2030 globalt, Addis Ababa Action Agenda om utvecklingsfinansiering (FfD) och Parisavtalet om klimat”
