Mais Qandeel och Eleonor Kristoffersson anser att lagstiftningen måste ändras om vi ska ha en chans att nå målen i Agenda 2030.

Mais Qandeel och Eleonor Kristoffersson anser att lagstiftningen måste ändras om vi ska ha en chans att nå målen i Agenda 2030.

Fler lagar behövs för att nå hållbarhetsmålen

Det behövs ny och tuffare lagstiftning om vi ska ha chans att nå FN:s hållbarhetsmål, visar forskare i en ny bok. I dag kan lagar som är tänkta att bidra till målen till och med riskera att vara kontraproduktiva, hävdar forskarna.

De lagar som finns i dag och är tänkta att bidra till att hållbarhetsmålen i Agenda 2030 uppnås räcker inte för att ta oss hela vägen. Ny och mer sammanhängande lagstiftning behövs – och det kan bli både komplicerat och dyrt. Det skriver ett antal forskare från olika ämnesområden vid Örebro universitet i en ny bok.

”Förändra plastpåseskatten”

Ett bekymmer med nuvarande lagstiftning är att den kan missa aspekter av hållbarhetsarbetet, när den försöker att reglera andra, konstaterar forskarna. De tar den svenska skatten på plastpåsar, som infördes 2020, som exempel. Den hade som syfte att minska mikroplaster i miljön och kan te sig både enkel och effektiv. Men lagstiftningen tar inte hänsyn till den miljö- och klimatpåverkan materialet i de påsar som ersätter plastpåsarna har, och blir på så vis kontraproduktiv, påpekar forskarna. 

– En bomullspåse måste du enligt vissa beräkningar använda över 7 000 gånger för att den ska vara mer miljövänlig än en plastpåse. Att tillverka en papperspåse kräver fyra gånger mer energi och 20 gånger mer vatten än en plastpåse, säger Eleonor Kristoffersson, professor i skatterätt vid Örebro universitet och en av författarna, i ett pressmeddelande.

–Alla miljömål ska ha samma prioritet och därför skulle skatten på plastpåsar behöva förändras, säger Eleonor Kristoffersson.

Ingen ”quick-fix” 

Forskarna påpekar också att regler som ska ta samhället närmare hållbarhetsmålen måste bli bindande – vi kan inte förlita oss på frivilligt ansvarstagande från exempelvis företag. Detta är minst lika viktigt på internationell nivå.

–Det finns ingen ”quick-fix” tror jag, utan tydliga mål, ett systematiskt målstyrt arbete och kontinuerlig uppföljning och utvärdering är vad som behövs, skriver Eleonor Kristoffersson i ett mail till OmVärlden.

Hon vill också betona skatternas roll, eftersom förverkligandet av de globala målen inte bara kräver bindande lagstiftning, utan också finansiella resurser, enligt henne.

–Hållbara skattesystem är en grundförutsättning för att förverkliga de globala målen, skriver hon.

Skulle man kunna säga att EU:s kommande lagstiftning om att företag måste ta hänsyn till mänskliga rättigheter är ett exempel på en lag av det slaget som behövs?

–Det är absolut ett steg i rätt riktning. Ett annat exempel på EU-nivå är EU:s gröna giv, som är ett bra exempel på hur tillförande av resurser i kombination med lagstiftning leder till förverkligandet av de globala målen.

Mer läsning

Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect, Erik Lysén, chef Act Svenska kyrkan, Charlotta Norrby, generalsekreterare SMR och Lena Ingelstam, generalsekreterare Diakonia skriver tillsammans med ytterliggare åtta andra under debattartikeln där de kräver att civilsamhället får plats vid bordet när toppmötet för katastrofriskreducering hålls i maj.

"Människor som drabbas hårdast av katastrofer måste vara en del av lösningen”

Alltför få länder ger civilsamhället en plats vid bordet när åtgärder för att förebygga och minska katastrofer diskuteras. Därmed utelämnas viktig kunskap och det katastrofriskreducerande arbetet tappar relevans och kvalitet. När toppmötet för katastrofriskreducering hålls i maj måste Sverige kliva fram och kräva att fler stater inkluderar civilsamhället.