Mer än fem miljoner har nu flytt från Ukraina, enligt FN. Länderna i Europa har nu återigen en flyktingkris att hantera. I Sverige räknar regeringen med att det första halvåret i år kan komma 76 000 ukrainska flyktingar. Finansieringen av mottagandet ska till stor del ske med biståndspengar. Regeringen deklarerade nyligen att 9,2 miljarder kronor ska tas från biståndsbudgeten utöver de 1,1 miljarder kronor som tidigare beslutats om.
Sverigedemokraternas ekonomisk-politisk talesperson Oscar Sjöstedt välkomnar beskedet.
– Vi ser positivt på att man väljer att finansiera kostnaderna för det ukrainska flyktingmottagandet med avräkningar på biståndet, uppger han till OmVärlden och tillägger att nedskärningar leder fram till prioriteringar inom den ”överdimensionerade” biståndsramen.
Moderaternas uppger att de anser att regeringens avräkning är väl avvägd och att det innebär att Sverige nu kan hjälpa människor som flyr från Ukraina.
Övriga riksdagspartier uppger dock till OmVärlden att de anser att avräkningen är för stor.
– Hade frågan hamnat i riksdagen, vilken den tyvärr inte gör, så hade vi röstat nej till så stora avräkningar. Vi tycker som tidigare att avräkningarna av biståndet högst ska kunna vara 8 procent, säger Centerpartiets Magnus Ek.
Regeringen räknar med att dagens avräkningar kan bli 18 procent av biståndsramen.
Kan leda till problem i framtiden
Kristdemokraternas talesperson i biståndsfrågor, Gudrun Brunegård, uppger att de anser att avräkningarna som regeringen föreslår är för stora.
– Det innebär att redan utlovade medel till viktiga biståndsprojekt dras in och att större problem skapas på lång sikt. Dessutom sker det i en tid då det pågår flera stora humanitära kriser i omvärlden som riskerar att förvärras av matbrist på grund av Rysslands krig i Ukraina och i en tid då coronapandemin förvärrat existerande problem med hunger, fattigdom och bristfällig skolgång, kommenterar hon.
Gudrun Brunegård tillägger också att avräkningarna riskerar att skapa större behov av bistånd i framtiden och att skapa nya flyktingströmmar.
Fler kan tvingas fly
Miljöpartiet språkrör Per Bolund är också starkt kritisk till avräkningarna.
– Att betala för flyktingmottagande med biståndsmedel är att sätta utsatta grupper mot varandra. Det är dålig och osolidarisk politik som i längden kommer leda till att fler tvingas fly, att fler svälter och att fler får sina rättigheter kränkta. Det är inte MP:s politik, kommenterar han.
Yasmine Posio, biståndspolitisk talesperson för Vänsterpartiet, uppger till OmVärlden att ”bara för att regeringen enligt regelverket får göra avräkningar finns det inget som säger att den måste göra det.”
– Sverige har alla möjligheter att vara en fristad för människor på flykt från Rysslands anfallskrig, utan att behöva göra avkall på det internationella biståndet. Finansministern har själv slagit fast att svensk ekonomi är motståndskraftig tack vare starka offentliga finanser. Att använda möjligheten till avräkningar genom att så drastiskt minska biståndet för att finansiera mottagandet av de människor som nu flyr Ukraina är fel väg att gå, fortsätter Yasmine Posio.
Liberalerna presstjänst skriver i ett mejl att det kan vara motiverat med avräkningar i krislägen men att det bör användas sparsamt. ”I det nu aktuella läget vill vi skjuta till pengar från Sveriges beredskapskredit i additionellt stöd till Ukraina. Vi är särskilt kritiska till att regeringen föreslår extra kraftiga nedskärningar i demokratibiståndet.”
Om ett förslag om avräkningar trots allt skulle behandlas av riksdagen är det en mängd faktorer som avgör utfallet – hur förslaget formulerats, om biståndet ingår i andra politiska uppgörelser eller hur enskilda ledamöter väljer att rösta – men om riksdagsledamöterna skulle följa partilinjen skulle en omröstning kunna bli mycket jämn.
