Etiopiska flyktingar på flykt i Sudan

Etiopiska flyktingar på flykt i Sudan

FN larmar om humanitär katastrof i Etiopien

FN:s generalsekreterare António Guterres varnar för att en humanitär katastrof i norra Etiopien nu rullas ut framför världens ögon. ”Problemet är att lastbilar med mat och förnödenheter inte släpps in”, säger Åsa Andersson, biståndsråd på Sveriges ambassad i Etiopien. 

Publicerad:

I helgen, den 27 augusti, var det en vecka senast en konvoj med humanitär hjälp nådde fram till de många nödställda i det krigsdrabbade Tigray, i norra Etiopien. Samtidigt varnade FN:s generalsekreterare António Guterres inför säkerhetsrådet om att Tigray står inför en humanitär katastrof.

”Tigray står de facto inför en humanitär blockad och är avskuret från all from av grundläggande service som elektricitet och kommunikation”, sa generalsekreteraren. Han lyfte även de många rapporterna om sexuella övergrepp och könsbaserat våld som de stridande parterna begår i konflikten. 

Bara i Tigray befinner sig två miljoner människor på flykt. Som OmVärlden skrev nyligen är cirka 5,5 miljoner människor i behov av nödhjälp och 400 000 människor hotas av svält. Sjukvården är även hårt drabbad där cirka 90 procent av sjukhusen och vårdcentralerna i Tigray är utslagna.

Svårt ta sig in

Åsa Andersson är biståndsråd på den svenska ambassaden i Etiopien. Hon är för tillfället hemma för möten på biståndsmyndigheten Sida och säger till OmVärlden att det är mycket svårt att ta sig in i Tigray.

– Vi upplever det inte som att biståndsorganisationer har några problem att röra sig i Tigray. Det stora hindret är att komma in i området.  Det finns en enda väg in och säkerhetskontroller görs av alla transporter som kommer in i Tigray från Afar, säger Åsa Andersson.

Passagen är en flaskhals, särskilt som utrustning som ska undersöka fordonen är sönder, och enbart 378 lastbilar med förnödenheter har passerat sedan början av juni. Enligt FN behövs det 100 lastbilar per dag. 

– Vi och andra internationella hjälporganisation har påtalat detta problem för regeringen, att man måste lösa det så att det blir bättre tillträde med en korridor till de behövande.

Åsa Andersson är biståndsråd på ambassaden i Etiopien
Åsa Andersson, biståndsråd på ambassaden i Etiopien, tillfälligt hemma i Stockholm. Foto: David Grossman

Går inte att föra in pengar

Utmaningarna med att nå in med nödhjälp i Tigray har pågått sedan början av året, men har också förvärrats på grund av attacker mot hjälparbetare. Stridigheterna påverkar också flera av Sidas utvecklingsprogram i Tigray. 

– En del verksamheter har inte kunnat upprätthållas, som ett stort program för social trygghet med utbetalningar av kontanter till de mest utsatta hushållen. Det går nu inte att föra över pengar eftersom bankerna i Tigray lagts i blockad. Vi stöder ett program där UNFPA, United Nations Population Fond, satt upp så kallade Safe Houses för kvinnor som utsätts för sexuellt våld. Det har tyvärr skett många övergrepp mot kvinnor visar en Amnestyrapport, säger Åsa Andersson. 

Utöver konflikten i norr, som också spillt över till grannprovinserna Amhara och Afar, påverkas biståndsarbetet i landet även av den pågående pandemin. 

- Den har faktiskt påverkat vårt arbete mer än kriget i Tigray. Våra anställda har varit tvungna att ställa om mer av verksamheten under pandemin. Man ska komma ihåg att merparten av de insatser som Sida stöder är utanför de områden som nu påverkas av striderna, säger Åsa Andersson. 

Totalt är var femte invånare i Etiopien, ungefär 23,5 miljoner människor, i behov av nödhjälp. Sida fördelar under året 235 miljoner kronor i humanitärt stöd över hela landet. Behoven i norr har ökat markant på grund av konflikten. 

Ny strategi

Vid årsskiftet ska den svenska regeringen fatta beslut om en ny strategi för internationella utvecklingssamarbete med Etiopien. Sida har lämnat ett förslag där vid sidan av mänskliga rättigheter, inkluderande ekonomisk utveckling och klimatförändringar även lagt till området fredliga inkluderande samhällen.

– Det finns 80 etniska grupper i Etiopien och konflikter sprungna ur det, därför är det så viktigt att befolkningen kan hitta en samsyn kring vad man menar med ett enat Etiopien och hur ska det se ut. Vi vill stödja den typen av möten och diskussioner, säger Åsa Andersson.

Tänkbara partners och plattformar är fredsförsoningsprogram med ungdomar och kvinnor, till exempel på universitet och inom trossamfund. Även om Åsa Andersson mest rör sig i huvudstaden Addis Abeba märker hon av den splittring som finns mellan olika folkgrupper. 

- Det råder en polariserad stämning med mycket starka åsikter om de olika parterna, inte minst på sociala medier. Jag får även rapporter om tigreaner i Addis som blir trakasserade och får sina butiker konfiskerade. Jag har också kollegor och bekanta som är tigreaner och som känner sig oroliga i Addis.

Ser du tecken på att man är nära en lösning på konflikten?

- Nej, inte just idag, det verkar mest som parterna förbereder sig mer för krig än att påbörja en dialog, säger Åsa Andersson. 

Mer läsning