FN-toppmötet om livsmedel ska hitta hållbara lösningar för matförsörjningen i världen.

FN-toppmötet om livsmedel ska hitta hållbara lösningar för matförsörjningen i världen.

FN:s matmöte kritiseras för att missa småbönder

FN-toppmötet om livsmedel har mötts av kritik för brist på insyn, för att inte kunna leda till några konkreta beslut och för att vara alltför storföretagsvänligt. Det senare har fått en stor sammanslutning av småbönder att bojkotta mötet.

Publicerad:

Det är första gången som FN samlar till toppmöte (UN Food Systems Summit 2021) där fokus ligger på världens så kallade livsmedelssystem, alltså de stora, globala system som stora delar av jordens befolkning är beroende av för att få mat på bordet. Många experter är i dag överens om att våra livsmedelssystem inte är hållbara och måste förändras kraftigt för att undvika svält och hunger i framtiden och för att klara klimatmålen. 

På senare år har flera faktorer försvårat kampen mot hunger och pandemin har förvärrat läget ytterligare. I sin rapport från tidigare i år slog FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) fast att undernäring globalt ökat med 1,5 procentenheter på bara ett år under pandemin. Enligt FAO:s beräkningar kommer vi inte att klara att utrota hunger till 2030, i enlighet med Agenda 2030.

FN-toppmöte som startar den 23 september i New York ska ta fasta på lösningar för hur alla på jorden kan få mat på ett sätt som är hållbart. Det handlar till exempel om hur odling kan effektiviseras, hur transporter kan bli mer hållbara och om vad vi ska äta i framtiden.

Men redan innan starten har mötet mötts av kraftig kritik. Bland annat anklagas upplägget för att skapa en situation där det är oklart vem eller vilka som ska fatta de viktiga besluten.

Inga resolutioner kommer att antas under mötet, utan i stället är arbetet uppdelat i ett antal fokusområden eller ”spår” där FN-organ, intressenter och länder ska samlas kring specifika frågor och ämnen. Ett av spåren är till exempel ”övergången till hållbara konsumtionsmönster”, där Sverige ingår i styrgruppen. Länders anslutande till de olika fokusområdena och de förslag som produceras är frivilligt och inte bindande.

Kritiken handlar också om att processen fram till mötet, med sommarens förmöte i italienska Rom, har varit oklar och att spelreglerna ändrats under vägs gång. Aili Keskitalo, ordförande för norska sametinget och deltagare i den norska delegationen till FSS, säger till Bistandsaktuelt:

– Den här processen har varit ganska förvirrande. När jag var på förmötet i Rom var det många intressanta sessioner och ämnen som lyftes fram. Men det var delvis en lång rad monologer och lite oklart för mig var själva diskussionerna ägde rum och besluten togs.

En annan kritik handlar om att upplägget är alltför storföretagsvänligt och präglat av affärsintressen. Hundratals civilsamhällesorganisationer i forumet Civil Society and Indigenous Peoples Mechanism (CSM), som ingår i FN: s kommitté för livsmedelssäkerhet, har bojkottat processen av den orsaken. Organisationerna är exempelvis småbönder. I ett brev till FN:s generalsekreterare António Guterres skriver CMS tillsammans med flera hundra andra organisationer att de tycker att mötet bortser från frågan om mänskliga rättigheter, förbiser småskaliga livsmedelsproducenter och brister i transparens.

Småskaliga odlare har uppfattat utnämnandet av FN:s särskilda sändebud till FSS som ett tecken på att stora intressen går före småskaliga. Den rwandiska jordbruksforskaren och politikern Agnes Kalibata, som har haft ansvar för processen fram till toppmötet, leder organisationen Alliance for a Green Revolution in Africa (AGRA). AGRA har klandrats för att svika småskaliga jordbrukare till fördel för stora företag. Agnes Kalibata försvarade sig mot kritiken i en debattartikel i The Guardian tidigare i år. ”Alla har en plats vid bordet”, skriver hon.

Elisabeth Hidén, ordförande i LRF Ungdomen och en av kring 20 personer i den svenska delegationen FSS, säger till OmVärlden att hon inte uppmärksammat den problematiken. Åtminstone inte vad gäller Sverige.

–Det har varit en väldigt inkluderande process hittills här, säger hon.

Elisabeth Hidén.
Elisabeth Hidén. Foto: Katarina Cumselius

Däremot förstår hon kritiken kring bristen på möjlighet till konkreta beslut. 

–Samtidigt pågår det ju FN-processer hela tiden som egentligen omfattar det man har samlat i det här mötet, säger hon.

Delegationen från Sverige, liksom övriga delegationer som alla består av en blandning av civilsamhälle, politiker, myndigheter och akademi, kommer inte att kunna göra inspel under själva mötet. Det är synd, tycker Elisabeth Hidén, dom för egen del hoppas att unga och kvinnor ska lyftas och att människor i allmänhet får upp ögonen för jordbrukets roll för att hållbart samhälle, säger hon. Hon hoppas också att frågan om investeringar i jordbruket ska tas upp och om biståndets roll i att få fart på jordbruk i fattiga länder för att på så vis bekämpa hunger. 

Ungefär 2,6 procent av svenskt bistånd går i dag till jordbruksutveckling, en rejäl minskning sedan några decennier tillbaka. Det internationella snittet är 5 procent, skriver organisationen Weeffect i en uppdaterad rapport som de släpper inför mötet.

–Jag tror att man får ut väldigt mycket av varje lagd krona genom att öka biståndet till lantbrukare i fattiga länder, Elisabeth Hidén.

Mer läsning

EU-kommissionärerna Stella Kyriakides och Jutta Urpilainen

”Vaccinrättvisa är en geopolitisk nödvändighet”

Som Team Europe måste vi infria löftet om att stödja låg- och medelinkomstländer genom att dela med oss av över 250 miljoner doser före årets slut. Så här långt har EU-länderna endast delat med sig av ungefär 50 miljoner doser. Nu är det dags att fullgöra detta åtagande, skriver EU-kommissionärerna Stella Kyriakides och Jutta Urpilainen.