För första gången sedan den ryska invasionen har Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj besökt östra Ukraina. Den 29 maj var han i staden Kharkiv. Ryssland har nu tagit en femtedel av Ukraina och många tror att en ryska strategi är att införliva ukrainska regioner med Ryssland. Men folkrättsexperter menar att dessa områden inte kommer att erkännas internationellt.

För första gången sedan den ryska invasionen har Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj besökt östra Ukraina. Den 29 maj var han i staden Kharkiv. Ryssland har nu tagit en femtedel av Ukraina och många tror att en ryska strategi är att införliva ukrainska regioner med Ryssland. Men folkrättsexperter menar att dessa områden inte kommer att erkännas internationellt.

Folkrättsexpert om Donbass: "Kan aldrig erkännas som stat"

Den ryska strategin – som kan vara utropa Donbass som egen stat eller en del av Ryssland – döms ut av folkrättsexperten Ove Bring. ”Inte en chans att de kommer att få internationellt erkännande”.

Drygt tre månader sedan kriget i Ukraina bröt ut har Ryssland lagt cirka en femtedel av Ukrainas territorium, inklusive tidigare annekterade Krim, under mer eller mindre rysk kontroll. Nu pågår hårda strider i Sievjerodonetsk och grannstaden Lysychansk som ligger i Luhanskregionen.

Om Vladimir Putins plan när invasionen inleddes var att snabbt ockupera landet och avsätta den ukrainska presidenten Volodymyr Zelensky för att sedan göra Ukraina till en lydstat likt Belarus har den gått i stöpet. Nu är det oklart vad Rysslands långsiktiga mål är. Militära bedömare tror att Ryssland fokuserar på att ta full kontroll över regionen Donbass med en i huvudsak rysktalande befolkning.

Mycket tyder på att den ryska armen även vill skapa en korridor längs med Svarta havskusten, eventuellt även då inta Odessa och därmed skärma av Ukraina från sina hamnar vid Svarta havet och därmed möjligheterna till export och import av varor med fartyg.

Skulle Ryssland göra halt där uppstår frågan på vilket sätt dessa områden under rysk kontroll kommer att hanteras av Kreml. Några dagar innan kriget inleddes deklarerade Ryssland de så kallade ”folkrepublikerna” Luhansk och Donetsk som självständiga stater.

Ryska pass delas ut

Ryssland har delat ut ryska pass till folk som bor i ryskkontrollerade områden och även döpt om gator och torg från ukrainska till ryska namn. Det kan tolkas som steg till att man långsiktigt tänker annektera eller bygga en federation med "befriade områden”.

De enda länder, vid sidan av Ryssland, som erkänt Luhansk och Donetsk som egna stater är Belarus, Venezuela, Nicaragua, Syrien, Sudan och Centralafrikanska republiken. Samtliga är diktaturer med stort beroende av stöd från Ryssland.

Det är till stor del samma länder som även erkände utbrytarstaterna Sydossetien och Abchazien när Ryssland 2008 startade krig mot Georgien, även då med syftet att ”rädda ryssar från folkmord”. Trots att det gått 14 år finns i dag inga tecken på att dessa två stater kommer att få ett brett erkännande.

– Jag kan inte tänka mig något annat än att världssamfundet kommer att se på en lydstat i Donbass på samma sätt, och det även efter lång tid av rysk kontroll eller ockupation. Det finns inte chans att de får internationellt erkännande, säger Ove Bring, professor emeritus på Stockholms universitet och Försvarshögskolan och expert inom folkrätt.

Den internationellt etablerade principen inom folkrätten är att en stat kan erkännas om den har ett avgränsat territorium, en fast befolkning, och en regering som kontrollerar territoriet.

Folkrättsexperten Ove Bring. Foto: Pawl Flato
Folkrättsexperten Ove Bring. Foto: Pawl Flato

– Men att det sitter en regering som har kontroll över sitt territorium är ingen garanti för diplomatiskt erkännande. Till syvende och sist är det varje lands bedömning som avgör och när det gäller dessa ryskkontrollerade områden ser jag det som uteslutet att de kan bli medlemmar i något internationellt samfund. I FN måste säkerhetsrådet först rekommendera att en stat tas upp till prövning som medlem i generalförsamlingen och det kommer inte att ske, säger Ove Bring.

Ryssland pekar på Kosovo

Från ryskt håll har ofta Kosovo lyfts fram som exempel på en stat, erkänd av de flesta västländer, trots att det fram till 2008 var en del av Serbien. Nato intervenerade militärt i konflikten och länderna i väst, även Sverige, ansåg att kosovoalbanerna som är i majoritet hade rätt till ett eget land. Ryssland anser att det finns paralleller till situationen för rysktalande i Ukraina och i Georgien.

– Ryssarna försöker imitera en argumentation från Kosovo och hävdar att det pågår ett folkmord riktade mot rysktalande i Ukraina trots att Internationella brottmålsdomstolen i Haag, ICC, inte funnit några bevis för det. Det är dessutom märkligt att åberopa Kosovo när Ryssland själva inte godkänt landets självständighet, säger Jakob Hedenskog, analytiker Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet.

Folkomröstning kan utlysas

För att stärka bilden av att befolkningen själva inte vill tillhöra Ukraina och att Ryssland är befriare är det tänkbart att Ryssland utlyser en folkomröstning i de områden man ockuperar. På Krim gjordes 2014 en ”folkomröstning ” som enligt resultatet visade att 95 procent av Krims invånare ville tillhöra Ryssland.

– Krim var då redan ockuperat och när Ryssland gjorde klart att man inte kommer att dra tillbaka sina trupper blir en ”omröstning ” under vapenhot och med en given utgång, säger Jakob Hedenskog.

En folkomröstning som nyligen gjordes av Kyiv International Institute of Sociology visar att 82 procent av ukrainare som bor i ryskkontrollerade områden har en negativ syn på Ryssland. Men det finns skäl att även här vara skeptisk eftersom de pågår ett propagandakrig från båda håll i konflikten.

Även om en del av befolkningen i Donbass vill bryta sig loss från Ukraina så innebär det inte per automatik att de har rätt till det. Jakob Hedenskog nämner som exempel konflikten i Nagorno Karabach där en stor del av befolkningen är armenier men området ligger inom Azerbajdzjans erkända landgränser. Här uppstår en intressekonflikt mellan folkets rätt till självbestämmande och staternas territoriella integritet.

– Den konflikten visar hur komplext det är att förena dessa två rätter. Här har Azerbajdzjan internationellt stöd och det trots att armenierna i en folkomröstning 1991 röstade för självständighet. Karabach- armenierna har inte har rätt att bara bryta sig ut bara för att de vill de själva, säger Jakob Hedenskog.

Hur ser du den mest troliga utvecklingen ut i ett ryskkontrollerat Donbas?

– Lyckas Ryssland befästa kontrollen över området kan jag tänka mig att det annekteras som Krim. Om man inkorporerar Donbass som en del av den ryska federationen kan Kreml, enligt sin gällande kärnvapendoktrin, hävda att försök från ukrainska sida att återta ockuperade områden utgör ett existentiellt hot mot hela Ryssland och att Ryssland då har rätt att använda kärnvapen. Om man nu vågar gå så långt, säger Jakob Hedenskog.

Mer läsning