Afganska flickor fick inte gå i skolan efter talibanerna tog makten i augusti 2021. I veckan träffade företrädare för talibanerna västerländska diplomater i Oslo för att diskutera frågan

Afganska flickor fick inte gå i skolan efter talibanerna tog makten i augusti 2021. I veckan träffade företrädare för talibanerna västerländska diplomater i Oslo för att diskutera frågan

Fortsatt oklart om flickors skolgång i Afghanistan

I veckan samlades västerländska diplomater och företrädare för talibanregeringen i Oslo för att diskutera den humanitära krisen. Den norska regeringen krävde att flickor över tolv år återigen skulle få gå i skolan, vilket talibanerna öppnat för tidigare. Men det är ännu oklart om så blir fallet.  

Söndagen den 23:e januari påbörjades en tre dagars förhandling med representanter från det tillförordnade talibanstyret i Afghanistan och representanter från Norge, Storbritannien, USA, EU och biståndsorganisationer.

Bakgrunden till mötena är den allvarliga humanitära kris Afghanistan står inför. Under förhandlingarna togs kränkningar av mänskliga rättigheter upp, där kvinnor drabbats hårdast. Flickor har inte tillåtits att gå i skolan efter årskurs sju i majoriteten av landets provinser.

Den norska regeringen gick innan mötet ut med att tydliga krav skulle ställas på talibanerna under förhandlingarna:

”De måste respektera sina internationella förpliktelser och mänskliga rättigheter för alla afghaner, inte minst flickor och kvinnors rätt till utbildning, arbete och delaktighet i samhället.”

En förutsättning för besöket i Norge var att talibanerna skulle träffa ledande afghanska kvinnliga aktivister, journalister och representanter från afghanska organisationer.

Efter förhandlingarna sa Norges utrikesminister Anniken Huitfeldt att de ställde tydliga krav på utbildning för flickor och att tjejer över 12 år ska ha rätt till skolgång.

Talibanerna ville inte kommentera rykten om löften

Talibanerna har gett tydliga och bindande löften om att flickor ska få utbildning på alla utbildningsnivåer och att minoriteter i landet ska skyddas, enligt Jan Egeland som är generalsekreterare för det norska flyktingrådet.

Den afghanska tillförordnade utrikesministern Amir Khan Muttaqi vill inte kommentera om konkreta löften getts.

Däremot uppgav talibanernas biträdande kultur och informationsminister i en intervju med nyhetsbyrån AP förra veckan att de ser över möjligheten att öppna klassrum för kvinnor och flickor i mars. Det var, enligt honom, en fråga om kapacitet eftersom flickor och pojkar måste gå i separata skolbyggnader, vilket kräver resurser.

Arbetslösheten i Afghanistan

Samtidigt som förhandlingarna om flickors skolgång pågår befinner sig Afghanistan i en djup ekonomisk och social kris. Mer än en halv miljon människor har blivit arbetslösa under det tredje kvartalet av 2021.

FN:s arbetslivsorgan ILO uppskattar att 700 000 jobb kan gå förlorade till april 2022. Den siffran kan öka om situationen för kvinnor fortsätter att försämras och människor fortsätter att emigrera. Sex miljoner människor, av landets totalt 40 miljoner människor, uppskattas ha haft en anställning i slutet av 2021, enligt ILO.

 – Situationen på arbetsmarknaden förvärras av osäkerheten efter maktövertaget som har inneburit en massflykt av välutbildade afghaner, minskad export och en stigande inflation. Maktskiftet har också medfört en förlamning av banksektorn, konstaterar ILO i ett mejl till OmVärlden.

FN:s utvecklingsprogram UNDP uppskattar att 97 procent av befolkningen kommer att leva i fattigdom till sommaren 2022.

Mer läsning

Unga afrikaner oroar sig över möjligheten att få jobb, visar en ny undersökning,

Unga afrikaner är oroliga inför framtiden

Pandemin, klimat och politisk instabilitet har bidragit till en oro för framtiden för Afrikas unga. Nästan nio av tio tror att det blir svårt att hitta ett välbetalt jobb. Det finns även ett växande missnöje mot att utländska företag utvinner kontinentens råvaror, visar en ny undersökning.