Extinction Rebellion protesterar i London den 9 april 2022 mot användandet av fossila bränslen. Vissa forskare tror att klimatfrågan kan bli ett forum för möte mellan länder nu när oron i världen är stor.

Extinction Rebellion protesterar i London den 9 april 2022 mot användandet av fossila bränslen. Vissa forskare tror att klimatfrågan kan bli ett forum för möte mellan länder nu när oron i världen är stor.

Forskare: Klimatfrågan kan ena i orostider

I juni är Sverige värd för klimattoppmötet Stockholm+50. Men går det att fokusera på klimatet med ett pågående krig i Ukraina? Ja, kriget gör det snarare ännu mer nödvändigt, hävdar forskare.

FN-mötet Stockholm+50 hålls på Älvsjömässan 50 år efter 1972 års Stockholmskonferens, som blev en start för det multilaterala arbetet inom klimat och miljö och dess placering i fronten av det globala samarbetet.  Vid 1972 års möte rasade kalla kriget. I dag har vi klimatkris, anfallskrig i  Europa och ökande spänningar i världen.

Stockholm+50 ska fokusera på ”årtiondet för agerande”, alltså hur vi ska kunna göra verklighet av klimatplaner för att nå målen i Agenda 2030 och Parisavtalet. Med Ukrainakriget som kuliss kan man fråga sig hur koncentrerade världens länder – framför allt Europas länder – kan vara på klimat just nu. 

Men kriget gör det än mer nödvändigt att fokusera på klimatarbetet, enligt forskare. I och med Ukrainakriget har det blivit tydligt hur nära sammankopplad klimatfrågan är med geopolitik, maktsträvan och konflikt.

Kriser kan leda till omställning

Fossila bränslen är vad som möjliggjort för Ryssland att kunna invadera Ukraina. I spåren av det pratas nu mycket om energisäkerhet och att inte vara beroende av länder som Ryssland. Det blir i sig en möjlighet för klimatomställning.

– Kriser orsakar problem såklart, men de kan också vara ett 
omställningsfönster, säger Åsa Persson, forskningsledare vid Stockholm Environment Institute (SEI), under Utrikespolitiska institutets seminarium  inför Stockholm+50.

– Stora samhällsomställningar har ofta följts på distruptiva händelser, säger Björn-Ola Linnér, professor i klimatpolitik vid Linköpings universitet, om kopplingen mellan Ukrainakriget och klimatarbetet.

Men ska det fungera är det viktigt att vi inte skapar nya block, som  under kalla kriget men i en annan kostym, betonar Björn-Ola Linnér.

Länder kan mötas i klimatfrågan

I dag  riskerar skiljelinjen mellan blocken att gå mellan de som utnyttjar fossila bränslen och förlitar sig på gammal teknologi, och de som tar sig bort från dem.

– Kriget har raserat internationellt förtroende mellan länder och det tror jag riskerar att påverka fortsatta klimatförhandlingar, säger Björn-Ola Linnér.

Samtidigt kan klimatförhandlingarna bli en oas, där länder kan mötas  utanför den kontext som Ukrainakriget skapat.

– Så blev det under kalla kriget, säger Björn-Ola Linnér.

Mötet ska mynna ut i rekommendationer för hur världen kan öka takten i  omställningen. Inga svåra beslut ska, till skillnad från under COP-mötena, förhandlas fram i Stockholm. Därför kan ländernas representanter när de samlas i Älvsjömässan få utrymme att tänka visionärt, tror Johanna Lissinger Peitz, ambassadör för Stockholm+50 på Regeringskansliet.

– Mina förhoppningar är att mötet injicerar ännu mer energi i den  multilaterala processen och identifierar de frågor där vi måste göra mer, säger hon.

Mötet hålls mellan den 2 och 3 juni.

Mer läsning

Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect, Erik Lysén, chef Act Svenska kyrkan, Charlotta Norrby, generalsekreterare SMR och Lena Ingelstam, generalsekreterare Diakonia skriver tillsammans med ytterliggare åtta andra under debattartikeln där de kräver att civilsamhället får plats vid bordet när toppmötet för katastrofriskreducering hålls i maj.

"Människor som drabbas hårdast av katastrofer måste vara en del av lösningen”

Alltför få länder ger civilsamhället en plats vid bordet när åtgärder för att förebygga och minska katastrofer diskuteras. Därmed utelämnas viktig kunskap och det katastrofriskreducerande arbetet tappar relevans och kvalitet. När toppmötet för katastrofriskreducering hålls i maj måste Sverige kliva fram och kräva att fler stater inkluderar civilsamhället.