I skrivandes stund är dollarkursen mot kronan 10,10 kr, för ett år sedan var den 8,60, en försvagning av kronan med cirka 20 procent. Det gör import av många varor dyrare, turister till USA får mindre i plånboken och för biståndet innebär det att budgeten i reala pengar krymper för de flesta organisationer och partners till Sida.
Med tanke på att svenskt bistånd totalt hanterar 44 miljarder kronor per år är läget just nu ett stort tapp för de projekt som är i gång och ska finansieras den närmaste tiden.
– Valutakursförändringar kan slå hårt mot organisationer som arbetar med svenskt bistånd, då Sida inte kompenserar för valutakursförluster. Förutsägbarhet och långsiktighet är viktiga för utvecklingssamarbetets effektivitet, säger Åsa Thomasson, policysamordnare på Concord.
Fick panik
På We Effects kontor i Latinamerika har effekterna av den svaga kronan märkts av.
– Oftast kan vi hantera sådana här fluktuationer i valutan, men i år blev det extremt med stor uppgång av dollarn och på det även avräkningen som Sida gör på grund av Ukrainakriget, och så dessutom postcovid och högre priser, säger Pia Stavås Meier chef för We Effect i Latinamerika. Hon är stationerad i Guatemala City.
Pia Stavås Meier säger att hon fick panik när det första beskedet kom i våras att Sida skulle minska anslaget med 40 procent, med en svagare krona skulle det innebära 60 procent mindre att röra sig med.
- Det hade vi aldrig klarat av ens om all personal sagts upp. Efter att regeringen mildrat avskrivningarna landar tappet hos We Effect på totalt 30 procent (varav 20 procent är valutaeffekt) vilket även det får konsekvenser.
– I rena pengar innebär det realt runt 13 miljoner kronor mindre i vår budget. Vi har varit tvungna att säga upp två lokalanställda här på kontoret i Guatemala. Nya projekt med nya partners skjuts på framtiden. Vi hoppas innerligt att det är en tillfällig dipp så att de partners vi jobbar med inte ska behöva säga upp all personal. Som läget är nu får man trolla med knäna för att få ihop det, säger Pia Stavås Meier.
Mottagarna tar hela risken
Det är alltid mottagarna av biståndsmedel som står för den finansiella risken när kronan tappar i värde, då får utgifterna bantas ner och det blir så att säga mindre bistånd för pengarna. Men skulle ett projekt i slutändan på grund av att kronan blivit starkare ge vinst ska pengarna tillbaka till Sida och kan sedan användas i andra projekt.
Organisationer har inte rätt att fondera biståndspengar i ”goda år”.
– Det kanske är något man borde titta på. Eller att vi kan arbeta med en garanterad budget så det inte blir så tvära kast i verksamheten. Man måste kunna hitta en modell där vi och Sida tar risk tillsammans, nu ligger hela risken på oss, säger Pia Stavås Meier.
Valutasäkring kan mildra effekterna
Valutasäkring är en metod att mildra effekterna av valutasvängningar som en del företag och myndigheter använder sig av. Det är ett kontrakt där man på förväg avtalat vilken valutakurs som ska gälla vid växlingstillfället. Med det finansiella instrumentet terminer regleras skillnaden.
Svenska Riksgälden hanterar denna typ av valutasäkringar för myndigheter och det utan kostnad. Redan 2014 ansåg Riksrevisionen i en rapport att Sida och UD skulle använda sig av valutasäkring. Även EBA, Expertgruppen för biståndsanalys, rekommenderade metoden i en rapport 2018.
– Ska man kunna budgetera ett projekt är det bra att i förväg veta vad man har att röra sig med, säger Númi Östlund utredningssekreterare på EBA och författare till rapporten.
Hans analys är att Sida om de inför valutasäkring måste utöka sin finansiella kompetens och då anställa två eller tre personer som arbetar med sådana ärenden. Då behöver nya medel skjutas till i personalbudgeten.
– Om det underlättar för alla de organisationer som alla kämpar med valutaförändringar så tycker jag att det skulle var en bra idé. Sida tar ingen finansiell risk i nuläget, men samtidigt riskeras resultat och kvalitet i det svenska biståndet när valutorna fluktuerar, säger Númi Östlund.
Sida ser inget behov
Marie Nordlund, ekonomichef avdelningen för ledningsstöd på Sida anser inte att myndigheten är i behov av valutasäkringar.
– Vi har testat det men har inte valt att använda valutsäkring regelmässigt, då det inte medförde så stor skillnad, bland annat på grund av att det ofta är kort tid mellan beslutet om att göra en utbetalning och att den sedan ska verkställas, säger hon.
Marie Nordlund menar att valutasäkring inte är en garanti för att mottagaren erhåller ett högre belopp.
– Valutakursen kan fluktuera både uppåt och nedåt, och om kursen går ner innebär det att mottagare erhåller ett lägre belopp än vad som skulle ha varit aktuellt utan valutasäkring. Dessutom behöver vi som regel göra utbetalningar i nära anslutning till att vi har fattat beslut om ett stöd, och då förloras lite vitsen med valutasäkring. För fleråriga stöd sker utbetalningar först när vi har kontrollerat inkommen rapportering. Riksgäldens valutakoncernkonto ger bra växelkurser, och eftersom många utbetalningar växlas ytterligare en gång till en lokal valuta, har vi sett att det kan motverka den första valutaeffekten.
Kan det utgå någon kompensation till de organisationer som har det tufft nu när kronan är svag?
– Jag har inte vetskap om anpassningar har gjorts av avtal på grund av valutan, men det innebär inte att det kan ha skett. Den typen av justeringar görs av ansvarig enhet och i dialog med partnern. Kan hända att den typen av frågeställningar blir mer aktuella under hösten, när en större del av årets bidrag har förbrukats och effekterna av valutajusteringarna har blivit mer tydliga, säger Marie Nordlund.
