Det blir bakläxa till EU-kommissionen. Samtliga partier är kritiska till EU-kommissionens förslag till lag om mänskliga rättigheter, men M, KD och SD vill helt stoppa förslaget.

Det blir bakläxa till EU-kommissionen. Samtliga partier är kritiska till EU-kommissionens förslag till lag om mänskliga rättigheter, men M, KD och SD vill helt stoppa förslaget.

Högerpartier vill stoppa EU-förslag om människo­rättslag

EU-lagförslaget om företags ansvar för mänskliga rättigheter sågas av högern – och samtliga partier vill stoppa delar av förslaget. Nu skickar riksdagen bakläxa till EU-kommissionen. ”Ett läskigt läge”, hävdar Oxfam Sverige.

Det var i februari som EU:s förslag om en ny lag som reglerar företags ansvar för miljö och mänskliga rättigheter i sin leverantörskedja, en så kallad HRDD-lag, till slut kom. Då hade den utlovats under en tid, men skjutits upp flera gånger.

EU klubbade redan 2021 att en lagstiftning skulle skapas, och många av de stora svenska företagen såväl som svenska politiker välkomnade då beslutet och att en lag skulle skrivas på just EU-nivå.

När förslaget kom väckte det dock besvikelse i civilsamhället, där flera organisationer arbetat för att få till en skarp och omfattande lagstiftning. Förslaget kallades ”urvattnat” och tolkades som att företag även med lagen på plats kan ta sig runt ansvar.

Riksdagen: Inte en fråga för EU

Svenska riksdagen fick, liksom alla EU-länders parlament, förslaget från Bryssel på sitt bord under våren. Strax innan sommaruppehållet beslutade riksdagens åtta partier att de vill stoppa tre av punkterna i lagförslaget. Partierna anser att punkterna strider mot EU:s så kallade subsidiaritetsprincip. Subsidiaritetsprincipen säger att beslut i EU ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.
De tre punkterna det rör sig om handlar om bolagsstyrelsernas ansvar, till exempel aktsamhetsplikt för medlemmar av företagets ledning.

– Det är klart att bolagsstyrelser har ett ansvar, men vi menar att det är nationell lagstiftning som ska lösa den frågan, säger Åsa Eriksson (S), ledamot i Riksdagens näringsutskott, till OmVärlden.

Riksdagen kommer att skicka sina synpunkter om de tre punkterna till EU-kommissionen genom ett så kallat motiverat yttrande. Om fler länder inkommer med sådana kan det trigga en ”gult kort”-process i EU och kommissionen tvingas då ta tillbaka hela förslaget för revision. Men det är mycket ovanligt och kräver att minst en fjärdedel av medlemsländerna gör det.

Är det här en principfråga för Sveriges del, eller hur ska man tolka detta?

– Ja, det är det, säger Åsa Eriksson (S).

Sågar hela förslaget

Den tuffa mottagandet av EU-förslaget i Sverige slutar inte där. I beredningen visade sig högerpartierna M, KD och SD nu motsätta sig hela lagförslaget. Det gjorde många förvånande, uppger Åsa Eriksson, som deltog i debatten i näringsutskottet.

– Vi förstod ingenting. De allra flesta svenska företag vill ju ha någon typ av HRDD-lagstiftning för att få rättvisa konkurrensvillkor. Jag trodde att detta skulle vara ganska oproblematiskt, säger hon.

I sin reservation till riksdagsbeslutet om EU-förslaget skriver högerpartierna att ”det finns stora risker med att det förslag som kommissionen presenterat kommer att medföra ökad byråkratisering och ett större antal regler med ökande administrativa bördor som följd som tar fokus från företagens möjligheter att konkurrera internationellt.”

På sätt och vis kan man väl se att det finns en sådan risk, säger Åsa Eriksson (S).

– Men som jag förstår det så gör de allra flesta större svenska företag redan någon typ av due diligence, så jag har svårt att förstå varför man säger nej. Men partierna har inte majoritet i EU-nämnden så svenska ståndpunkten är ju att vi är för förslaget.

OmVärlden har sökt samtliga representanter i riksdagens näringsutskott från M, KD och SD för en kommentar om deras ståndpunkt. Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) svarar per mejl och skriver ”Vår uppfattning är att det redan i dag finns omfattande regler när det gäller frågor som rör mänskliga rättigheter och miljömål i annan lagstiftning” och tillägger att ”vi såg alltså en risk med byråkratisering”.

Konkurrenskraft påstås hotas

Trots att tongångarna kring lagstiftning var positiva inför och att idén fick stöd av stora svenska företag, visade en granskning från i våras att exempelvis Svenskt Näringsliv aktivt lobbat emot lagstiftningen.

På sin hemsida skriver branschorganisationen att de är oroliga för att ”förslaget i praktiken kan leda till att företag lämnar eller undviker att engagera sig i komplexa marknader, att de hålls ansvariga för aktörers agerande över vilka de saknar kontroll”. Men i ett brev till EU-kommissionens nämnd för lagstiftningsgranskning går de längre och varnar för att ”politiskt motiverade förslag kläs ut för att framstå som baserade på fakta när de i själva verket mestadels vilar på omtvistade studier”.

– Svenskt näringsliv har sagt på alla scener inför förslaget att de är för en lag, men när förslaget väl kom har de börjat att pusha emot, säger Hanna Nelson, policychef på Oxfam, till OmVärlden.

Hon och andra representanter för civilsamhället oroas för vad det innebär att HRDD-förslaget möts av motstånd i Sverige, när grannländer som Norge redan har en lag på plats sedan länge.

Svenskt näringsliv säger i en skriftlig kommentar till OmVärlden: "Vi stöder fullt ut målsättningen med ökad hållbarhet – ekonomisk, miljömässig och social - och är övertygade om att företagen har en avgörande roll att bidra till detta. Däremot är det vår roll att peka på och försöka förändra förslag som vi tror är kontraproduktiva ur hållbarhetssynpunkt och drabbar företag och företagsamhet."

På frågan om varför Svenskt näringsliv driver en linje som flera stora svenska företag avviker ifrån, svarar de att de representerar alla sina 60.000 medlemsföretag.

”Läskigt läge”

– Jag tycker att det är ett läskigt läge, när vi har KD, SD och M som är emot lagförslaget. Skulle de få med sig något mer parti så kan det bli majoritet emot, säger hon.

Regeringen har ännu inte publicerat sin ståndpunkt gällande förslaget, det har inga andra länder heller gjort.

– Vi förstår inte varför det tar sådan tid att komma med en svensk ståndpunkt, säger Hanna Nelson.

Hon säger att när processen drar ut så mycket på tiden så hinner motståndarna mot lagen mobilisera och att det därmed finns en risk att det inte blir någon lag alls.

– Men man ser ju att det finns ett starkt stöd för den runt om i Europa, så det är nog få som tror att den ska läggas ner. Men frågan är vad som blir kvar av den.

Ulrika Sandberg, sakkunnig i företag och mänskliga rättigheter på Amnesty, besökte OmVärlden Podd i november och pratade om den kommande lagstiftningen.

Mer läsning