I fattigdomens spår – fler vill hyra ut sina livmödrar till barnlösa par

Under en lång tid har surrogatmödraskap väckt frågor om ojämna maktrelationer, rätten till sin egen kropp och mänskliga rättigheter. Trots att surrogatmödraskap är förbjudet i Sverige kan barnlösa par vända sig till exempelvis Colombia, Ukraina och andra länder för möjligheten att få ett barn. I spår av pandemin och inflation ser både organisationer på plats och journalister att det är allt fler kvinnor i Latinamerika som lägger upp annonser för att "hyra ut" sina livmödrar för ett surrogatmödraskap.

Altruistiskt surrogatmödraskap innebär att en kvinna bär och föder ett barn för någon annans räkning utan ersättning, kommersiellt surrogatmödraskap involverar en ekonomisk kompensation. När brittiska BBC ställer frågan till kvinnor i Colombia, Venezuela och Chile efter att ha sett en ökad mängd annonser för uthyrning av livmödrar, är altruism en del av svaret, men det största skälet är ekonomiskt.

Hur många fler kvinnor det är är går inte att säga i dagsläget då det bland annat i Colombia genomförs på den så kallade svarta marknaden där det inte registreras. I andra länder, som exempelvis Mexiko som också har sett en ökning av antalet annonser online, har man samtidigt sett en dubbling av antalet surrogatförmedlare från cirka 15 till 30 mellan 2020 och 2022, skriver tidningen Vice.

En organisation som också noterat en ökning av antalet kvinnor som ser surrogatmödraskap som en väg ut ur fattigdom är Svalorna Latinamerika.

­– Det pågår en diskussion kring att det hjälper kvinnor ur fattigdom, men det är en diskurs som är under vår värdighet. Sverige som biståndsland borde kunna bidra till att vi ser andra möjligheter till att lyfta flickor och kvinnor ur fattigdom än att de ska behöva sälja sina kroppar, säger Maja Magnusson, informationshandläggare på Svalorna Latinamerika.

Svalorna Latinamerika arbetar för rätten till abort och Maja Magnusson belyser det komplexa i hur abort- och surrogatförbud och lagstiftningen kopplat till de båda ofta går hand i hand.

– Det finns likheter mellan förbudet av abort och förbudet av surrugatmödrarskap. Det är viktigt att poängtera att de båda sker oavsett om det är lagligt och säkert eller inte. Det skapas illegala strukturer för att komma runt förbudet. Vi, som arbetar för en liberal abortlagstiftning, ser ofta att de två går hand i hand. När abortförbud lättar gör även lagar som reglerar olika typer av ART (Alternative Reproduction Therapy) det också, som exempelvis IVF och surrogatmödrarskap. Katolicismens inflytande spelar också in så det finns gemensamma beröringspunkter även där, säger Maja Magnusson. 

Ett exempel på ett land där lagstiftningen går hand i hand är Kuba som under hösten 2022 röstade om en ny familjelagstiftning som godkänner både samkönade äktenskap och surrogatmödraskap.

Även adoptionsrättigheter för samkönade par samt föräldrarättigheter för icke-biologiska mammor och pappor ingår i den nya lagen. Den kubanska regeringen försökte anta lagen redan 2019, men mötte då hårt motstånd från Katolska kyrkan och andra religiösa och konservativa grupper.

– Att det skapas lagar som underlättar för behandlingar mot ofrivillig barnlöshet är en sak, men det måste gå att hålla två tankar i huvudet samtidigt.  Det är problematiskt när man skapar en lagstiftning som underlättar för surrogatindustrin men inte ser över konsekvenserna. Det är viktigt att poängtera och slå hål på myten att det främst skulle vara gaypar som använder sig av surrogatmödrar. Det stämmer inte, det är främst heterosexuella par, säger Maja Magnusson. 

Hon lyfter vidare att det går att arbeta med lagstiftningen även om ett land öppnar upp för en mer liberal lagstiftning i frågor de arbetat för, men samtidigt öppnar upp för något de arbetar emot.

– Sätter man på sig en feministiskt lins så är det inte så svårt att skilja på dessa saker. Vi samarbetar med feministiska organisationer som arbetar med påverkan kring lagstiftningen, för att den ska skydda kvinnor från att bli utnyttjade, säger Maja Magnusson.