Då regeringen skulle presentera sin vårbudget var det många som hoppades på ett tillskott till biståndet på cirka 1,3 miljarder kronor. Pengarna togs från biståndsbudgeten för att täcka flyktingkostnader, men användes aldrig eftersom flyktingströmmarna blev mindre än befarat.
– Regeringen för inte tillbaka pengar för de kostnader som dragits för att ta emot flyktingar, konstaterar Jan Pettersson, kanslichef på Expertgruppen för biståndsanalys (EBA).
”Sverige sticker ut”
Magnus Walan, senior policyrådgivare på Diakonia, är en av dem som krävt att regeringen ska återföra dessa pengar.
– Sverige sticker ut bland givarländerna. Vi sänker biståndet samtidigt som vi finansierar flyktingkostnader med dessa pengar. Så gör inte en majoritet av OECD-länderna. Det är olyckligt att den här regeringen, liksom den tidigare regeringen, drar mer från biståndet än vad Migrationsverket och Arbetsförmedlingen bedömt behövas. Det visar på en bristande förståelse för att biståndet behövs, säger Magnus Walan som tagit upp frågan tidigare i en debattartikel i OmVärlden.
Extra tillskott till Ukraina
Ukraina är regeringens huvudfokus i biståndspolitiken och i vårändringsbudgeten har det tillkommit ett bidrag med 1,15 miljarder som ska täcka räntekostnader och kostnader för likviditetsförvaltning för lån som EU har gett till Ukraina. Pengarna fördelas under fyra år (2024-2027).
Inom klimatområdet konstaterar debattören Mattias Goldman att regeringen vill göra större satsningar på att minska utsläppen utomlands snarare än i Sverige. Regeringspartierna hävdar att det är smartare att använda pengar för att bekämpa utsläpp i andra länder eftersom det får en större effekt.
– Som litet land är vår viktigaste roll är att vara en förebild för andra att ta efter, och då duger det inte att bara ta notan för andra länders billigaste utsläppsminskningar. I svåra tider är det förstås inte lysande för arbetsmarknaden att skicka klimatpengarna utomlands i stället för att använda dem hemma, säger Mattias Goldman.
Vårbudgeten
Under höstbudgeten presenteras de övergripande ramarna för regeringens ekonomiska politik och den får ett stort genomslag. I vårbudgeten görs justeringar av höstbudgeten baserat på nya ekonomiska prognoser och andra faktorer.
Som tidigare aviserat är det internationella biståndet en av posterna i budgeten som regeringen drar ner på. Enprocentmålet följs inte längre och för 2023 – 2025 är taket 56 miljarder kronor per år. I regeringens vårproposition har inget ändrats på den punkten.
Regeringen har nu lagt två propositioner som påverkar biståndet. Den så kallade vårproppen anger en inriktning för hur statens ekonomi ska förvaltas. I den finns för biståndet inga större skillnader jämfört med i höstbudgeten.
Den andra propositionen är vårändringsbudgeten som är mer detaljerad. Värt att notera är de pengar – 1 261 miljoner kronor – som inte använts för flyktingmottagande inte återförs till utgiftsområde sju, internationellt bistånd. En fyrårig satsning på Ukraina finns också med.
