Den senaste protestvågen startade i september 2022 efter att 22-åriga Mahsa Amini dött efter att ha gripits av iranska moralpolisen. Demonstrationer mot regimen hölls därefter över hela världen. Här sker en demonstration i Bryssel den 23 september förra året.

Den senaste protestvågen startade i september 2022 efter att 22-åriga Mahsa Amini dött efter att ha gripits av iranska moralpolisen. Demonstrationer mot regimen hölls därefter över hela världen. Här sker en demonstration i Bryssel den 23 september förra året.

Irankännare: Splittring i den iranska regimen

Två personer avrättades i helgen och fler riskerar att gå samma öde till mötes. Trots det fortsätter protesterna i Iran och enligt experter finns tecken på splittring inom regimen. 

– Regimen har genom sitt agerande kastat bensin på elden, säger professor Mohammad Fazlhashemi på teologiska institutionen på Uppsala universitet. 

Under lördagen avrättades två demonstranter i Iran efter anklagelser om att de dödat en säkerhetsvakt. Enligt flera människorättsorganisationer tvingades dock erkännandet fram med våld.

Hittills har fyra personer avrättats sedan den senaste vågen av demonstrationer, som började i september förra året. Människorättsorganisationer befarar att fler kan stå på tur.

Oro för fler avrättningar

Under helgen fördes också två unga demonstranter till en dödscell i Rajai Shahr fängelset i staden Karaj. Oroliga har samlats utanför fängelset och det genomfördes demonstrationer utanför murarna.

Mohammad Fazlhashemi säger att avrättningarna är ett uttryck för regimens strategi att fortsätta att använda våld för att kväsa protesterna. Samtidigt konstaterar en rapport från iranska utbildningsdepartementet – som publicerades i oktober förra året – att det skedde en vändpunkt inom proteströrelsen 2017.  Då förekom stora landsomfattande demonstrationer mot prisökningar. Men efter att dessa slogs ned var det få demonstranter som längre trodde att det var möjligt att reformera det rådandet systemet. 

– I stället riktades protesterna mot hela systemet som man insåg inte var förändringsbenäget, säger Mohammad Fazlhashemi.

Brett missnöje

De protester som tog fart i september förra året inträffade efter att den 22-åriga kurdiska Mahsa (Jina) Amini dog efter att hon frihetsberövats av moralpolisen. Den här gången drivs demonstrationerna, enligt Mohammad Fazlhashemi, främst av unga människor som inte har någon tilltro till det religiösa och politiska styret. De är starkt kritiska till att staten gör intrång i deras privatliv, med exempelvis krav på slöja eller hur man ska bete sig offentligt. Missnöjet späds på av att många unga med universitetsutbildning inte får de jobb de hoppats på efter utbildningen.

Till skillnad ifrån tidigare protester är stödet nu mycket brett. Samtidigt saknas en ledning som styr protesterna. Det kan både vara en för- och nackdel. 

– Fördelen är att de inte går att fängsla ett ledarskapet. Nackdelen är att det är många olika viljor och grupper av människor som har olika anledningar att ansluta sig till protesterna, säger Mohammad Fazlhashemi.

En annan attityd

Det våldsamma svar som myndigheterna gjort har inneburit att protesternas intensitet klingat av.

­– Regimen är beväpnade till tänderna. De har även de ekonomiska resurserna som krävs och teknologi som gör att de kan identifiera demonstranter, säger Irankännaren Arvin Khoshnood på Lunds universitet.

Trots det konstaterar han att protesterna fortsätter. 

– Folket viker sig inte den här gången. Trots att det sker avrättningar och skjuts skarpt mot demonstranter så sker det dagliga protester. Vi hör också via sociala medier och kontakter i Iran att det skett en politisk splittring inom regimen och även inom de väpnade styrkorna. Där finns flera som vägrar ta till vapen mot demonstranter. Men hur stor den splittringen är mycket svårt att säga just nu.

Mer läsning