IRC, en biståndsorganisation med bas i New York, gör i slutet av varje år en prognos för den humanitära situationen i världen kommande år. Sammanställningen, Emergency Watchlist, bygger på en mängd olika indikatorer, som risken för påverkan av krig och konflikter, miljöpåverkan, ekonomi och hur robust en stat är för att klara av olika katastrofer – en kraftig orkan på Haiti får större humanitär påverkan än orkaner i västländer som Japan eller USA.
För 2022 målar IRC upp en riktigt dyster bild. Man konstaterar att läget nu i slutet av 2021 är: 80 miljoner människor har lämnat sina hem, 42 miljoner lever i en situation nära svält och 247 miljoner människor i världen behöver humanitär hjälp, det är 64 procent fler jämfört med hur det var för två år sedan.
I de 20 värst utsatta länderna med en total befolkning på 800 miljoner människor är det en fjärdedel som behöver hjälp till mat och försörjning.
De 20 mest utsatta länderna i världen utgör bara 10 procent av världens befolkning – men står för 89 procent av de människor som är i behov av humanitärt stöd och 80 procent av världens flyktingar och asylsökande.
– Det är i första hand konflikter som är den största orsaken till dessa kriser, därefter klimat och covid-19, säger David Miliband, vd för IRC under en internationell digital pressträff.
Systemfel orsaker till lidande
I rapporten för 2022 argumenterar IRC för att råder några allvarliga systemfel, eller om man så vill systemkollaps, som är de bakomliggande orsakerna till att vi idag har så stora humanitära kriser med enormt mänskligt lidande.
– Stater misslyckas med att skydda sina medborgare och vi ser att konfliktaktörer använder hungern och livsmedelsförsörjningen som ett politiskt medel och kontrollverktyg, säger David Miliband.
Exempel på det är framför allt Jemen och Etiopien där alla stridförande parter försöker kontrollera hjälpsändningar och tillgången på livsmedel. IRC:s egna hjälpsändningar har även blivit attackerade i Jemen.
IRC anser att diplomatin misslyckats med sitt uppdrag, under 2020 undertecknades bara 21 fredsavtal vilket är den lägsta siffran sedan det kalla kriget. David Miliband konstaterar även att konflikterna blir allt svårare att lösa.
- Det pågår 55 interna konflikter i världen men i alla konflikter med höga dödstal är det många utomstående stater med i bilden, som i Jemen, Libyen och Syrien. Är det nio, tio eller till och med 12 länder involverade i striderna blir de svåra att lösa med diplomatiska medel.
50 procent till sköra stater
Rapporten pekar även på att rättsstaten är på reträtt med växande attacker mot mänskligheten som sker utan att ansvar utkrävs. Och sist men inte minst anser IRC att det även finns stora brister i hur det humanitära biståndet hanteras.
– Vi anser att 50 procent av biståndet till andra länder borde gå till sköra stater i konfliktområden, av de 150 miljarder dollar som är det totala utvecklingsbiståndet (ODA) är det endast 25 miljarder som går till de sköraste staterna, säger David Miliband.
Afghanistan, högst upp på 10-listan över länder med de sämsta humanitära förutsättningarna 2022.
Jämfört med Watchlist 2021 har läget försämrats i Afghanistan, Etiopien och Nigeria. Jemen låg högst upp på 10-listan förra året men Tamuna Sabadze, landansvarig för IRC i Jemen menar att situationen är lika illa i landet och att tredjeplatsen beror på att läget förvärrats så mycket mer i Afghanistan och Etiopen.
1. Afghanistan
2. Etiopien
3. Jemen
4. Nigeria
5. Sydsudan
6. Demokratiska republiken Kongo
7. Myanmar
8. Somalia
9. Syrien
10. Sudan
