Under januari fortsatte matpriserna att stiga, plus 2,8 procent från månaden innan. Sammantaget har livsmedel blivit 22,1 procent dyrare jämfört med för ett år sedan. Det leder till att konsumenter i högre grad väljer billigare varor, vilket även syns i försäljningsstatistiken för rättvisemärkta och ekologiska varor.
Fairtrade är en internationell certifiering av råvaror som odlas i länder med utbredd fattigdom. Produkterna ska vara producerade med hänsyn till högt ställda sociala, ekonomiska och miljömässiga krav.
Med stämpeln kommer också ett lite högre pris och under 2022 har Fairtrade sett en nedgång för vissa av produkterna.
– Den mest noterbara nedgången är inom kaffe i dagligvaruhandeln. Där har en rad faktorer haft inverkan på priset, vilket påverkat försäljningen av både Fairtrade-märkt kaffe och övrigt sortiment, säger Ingrid Arinell, pressansvarig på Fairtrade i Sverige.
I volym handlar det om en minskning av Fairtrade-märkt kaffe från 2 316 ton år 2021 till 1 808 ton år 2022.
Kaffet ökat mest i pris
Kaffe är också en av varorna som ökat mest i pris i svenskens varukorg den senaste tiden. Under 2022 blev denna, vår älskade dryck, 30 procent dyrare. Och under februari fortsatte ökningen i samma takt. Kaffepriset steg med 11,6 procent jämfört med januari.
Även marknaden för ekoprodukter minskade under 2022. Andelen ekovaror var då 5,1 procent av den totala livsmedelsförsäljningen, året innan var det 5,8 procent och 2020 var andelen ekologiskt 6,3 procent. En nedåtgående trend.
Kravmärkta produkter står för cirka hälften av de ekologiska varorna. I en ny rapport från Krav skriver organisationen att räknat i försäljningsvärde blev det en uppgång med 2,5 procent under 2022, men det är på grund av att priserna på livsmedel ökat.
Räknat i volym sjönk det dock, och mest i butikshandeln, där grönt och frukt gått ned med 17 procent och mejeriprodukter minus 15 procent. Den minskade efterfrågan på ekologiska varor påverkar även jordbruken. Till 2024 beräknas den ekologiskt brukade jordbruksarealen i Sverige minska med 44 000 hektar jämfört med toppåret 2019.
– Vi är inne i en period som vi inte har sett i modern tid där ett antal ekologiska hektar försvinner varje år och 2022 är det år vi har haft den största minskningen i arealerna, sade Niclas Åkeson, författare till Ekologiska årsrapporten till lantbrukets tidning ATL
Topp för ekologiskt sex år sedan
Hur utvecklingen för rättvisemärkta och ekologiska varor utvecklas framåt beror mycket på konsumenternas plånböcker, men också i vilken grad folk betraktar dessa varor som alternativ.
– Vi såg en topp för ekologiskt för sex år sedan och flera livsmedelsföretag hade då som mål att tio procent av försäljningen skulle vara eko. Men det tycks vara svårt att uppnå. Jag tror det beror på att fokus varit att vi ska äta svenskt och inte nödvändigtvis ekologiskt, säger Nina Torlen Simberg, som är senior konsult inom hållbarhetsfrågor på byrån Hallvarsson & Halvarsson.
Till det tror hon även att konsumenter som börjat äta mer växtbaserad mat känner att de ”gör rätt” för klimatet och hållbarheten även om dessa varor inte är ekologiska.
– Rättvisemärkta varor är en annan sida och där är min förhoppning att ny lagstiftning på EU-nivå, som till exempel CSDD, Corporate Social Due Diligence , ska leda till att de flesta varor som köps in är odlade och framtagna under arbetsförhållanden som är förenliga med de olika konventioner som finns. I den bästa av världar behöver vi inte någon rättvisemärkning överhuvudtaget, säger Nina Torlen Simberg.
