Klimatförändringar leder till ett extremare väder och översvämningar. Skadorna är allvarligare än forskarna tidigare anat, enligt IPCC

Klimatförändringar leder till ett extremare väder och översvämningar. Skadorna är allvarligare än forskarna tidigare anat, enligt IPCC

Klimat­rapporten: Värre än forskarna väntat sig

”En atlas över mänskligt lidande” kallar FN:s generalsekreterare António Guterres IPCC:s nya klimatrapport. Länderna gör inte nog och farorna som klimatförändringarna innebär växer så hastigt att det riskerar att bli för mycket för både naturen och mänskligheten, slår forskarna fast.

Det var en nedslående och flera tusen sidor lång rapport som forskarpanelen Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) släppte på måndagen.

Rapporten är en global utvärdering av forskningen kring klimatförändringarnas effekter och de faror och risker som förknippas med dem – på fackspråk anpassning och sårbarhet – skriven av flera hundra akademiker.

– En atlas över mänskligt lidande och en fördömande anklagelse om misslyckat klimatledarskap. Med fakta efter fakta avslöjar den här rapporten hur människor och planeten slås ner av klimatförändringarna, sa FN:s generalsekreterare António Guterres om rapporten.

Värre än vad som tidigare befarats

Bland annat visar rapporten att riskerna som klimatförändringarna innebär har förvärrats avsevärt sedan IPCC:s senaste stora sammanställning av forskning på ämnet år 2014. Då bedömdes klimatförändringarna få en begränsad påverkan på människors hälsa och våra liv i form av exempelvis extremt väder. Nu visar forskningen att det blivit värre än så, och dessutom ökar glappet mellan den finansiering som finns och de summor som skulle behövas.

– Den senaste forskningen visar att riskerna är större vid en viss klimatförändringsnivå än vad man tidigare bedömt, och det är genomgående, säger Markku Rummukainen, forskare vid Lunds universitet och Sveriges kontaktperson för IPCC, vid presentationen av rapporten.

Halva jordens befolkning har brist på vatten

Rapportförfattarna konstaterar att länderna inte gjort nog för att anpassa till klimatförändringarna. Halva jordens befolkning har brist på vatten och bara under 2019 satte extremt väder fler än 13 miljoner människor i världen på flykt från sina hem.

– En av de mest slående slutsatserna i vår rapport är att vi ser negativa effekter som är mycket mer spridda och värre än vi hade förväntat oss, sa den amerikanska miljöforskaren och medförfattare till rapporten, Camille Parmesan, till tidningen New York Times.

Författarna pekar på ännu kraftigare konsekvenser vid en global uppvärmning som överstiger 1,5 grader än vad man tidigare trott. Vi är inte säkra bara för att vi håller uppvärmningen under 2 grader. Ju högre temperaturerna blir, desto svårare blir det att anpassa sig och att vända utvecklingen, enligt rapporten.

– Man har inte genomfört klimatanpassning i den takt som skulle ha behövts för att hålla jämna steg med klimatförändringarna, säger Markku Rummukainen.

Utvecklingsländer är känsligare för klimatförändringarnas konsekvenser än rikare länder, säger rapporten. Mellan 2010 och 2020 tog extrema väderhändelser livet av 15 gånger så många människor i världens fattiga länder som i världens rika.

Sida: Mer pengar till anpassning

Maria van Berlekom, enhetschef för globala miljösamarbeten på Sida, deltog i den svenska presentationen av rapporten. Hon säger att Sida kommer att prioritera klimatanpassning i sitt arbete under 2022 genom mer pengar och mer engagemang.

– När vi säger prioritera så menar vi också i medvetenheten om att frågornas vikt eskalerar och att det nu verkligen är en kärnfråga för utveckling och bistånd. Klimatanpassning är inget man kan göra som ett sidoprojekt, säger Maria van Berlekom.

2020 var klimatstödet från Sida drygt fyra miljarder kronor, varav 75 procent gick till klimatanpassning. 2022 ska det öka, säger Maria van Berlekom, och IPCC-rapporten gör det än tydligare hur nödvändigt det är. Även i biståndsprojekt som inte explicit är anpassningsprojekt, ska anpassningen vägas in.

– Det gäller egentligen allt. Ska man till exempel bygga en vårdcentral så ska man tänka på att inte lägga den där den blir känslig för klimatförändringarna.

Det finns några positiva inslag i IPCC-rapporten. Författarna konstaterar att vi fortfarande har chans att vidta kraftfulla åtgärder.

– Det positiva är att det finns väldigt många sätt at hantera klimatförändringarnas effekter, säger Markku Rummukainen.

Senare i år kommer en rapport om hur vi kan minska klimatförändringarna och sent i höst 2022 kommer IPCC:s syntesrapport för sjätte perioden.