Ukraina och Ryssland tillsammans står för 30 procent av världens produktion av vete och 20 procent av den odlade majsen, två grödor som är basföda för miljarder av människor.
Hur kriget långsiktigt påverkar tillgången på dessa viktiga spannmål är osäkert, men fortsätter striderna i Ukraina kommer det att vara svårt för lantbrukare att så och skörda. Männen befinner sig i stridande förband, det finns risker med att ge sig ut på fälten och dessutom råder det brist på bränsle.
Lyckas ryska trupper inta hamnstaden Odessa kontrollerar de även transporterna av vetet från Ukraina som går med handelsfartyg över Svarta havet.
Ryssland viktig producent av konstgödsel
Ryssland producerar också enorma mängder näringsämnen, som
kaliumklorid och fosfat - nyckelingredienser i gödningsmedel. Halva jordens befolkning får mat som ett resultat av gödningsmedel. Tas det bort från fältet för vissa grödor kommer skördarna att minska med 50 procent.
– För mig handlar inte frågan om vi går in i en global livsmedelskris utan hur stor krisen kommer att bli, säger Svein Tore Holsether, vd för Yara International, ett bolag som handlar med gödningsmedel, i en intervju i BBC.
Priset på vete har nästan fördubblats
Det råder just nu ingen brist på spannmål men priserna på så kallade terminer (framtida leveranser) på råvarubörserna har ökat drastiskt. När detta skrivs kostar ett ton vete 480 dollar (cirka 4600 kronor) vilket är den högsta noteringen sedan 1989 enligt uppgifter från Chicago Board of Trade. Den 15 februari,
innan invasionen, låg priset på 286 dollar.
I en uppjusterad inflationsprognos från Swedbank räknar man med att livsmedelspriserna i Sverige ska stiga 5 procent i år. Men effekterna i andra delar av världen som till stor del är beroende av import av mat blir sannolikt mycket allvarliga. Den förra pristoppen av vete 2007 – 2008 ledde till höga brödpriser i Tunisien vilket var den utlösande faktorn till arabiska våren med alla dess konsekvenser. År 2011 införde G20-länderna ett system AMIS Market Monitor för att få en bättre bild av tillgången på vete, majs, ris och sojabönor .
- Skälet var att man ville undvika just det som hände 2008. I detta instrument ska länderna rapportera in skördar och prognoser vilket ger en bra bild av tillgång och efterfrågan, säger Christina Furustam på LRF som arbetar med internationella frågor.
Nästa rapport som kommer att visa utvecklingen på grund av kriget kommer den 7 april.
Beroende av ryskt vete
Stora delar av Afrika och Mellanöstern är beroende av matimporter från Ukraina och Ryssland. I Östafrika kommer 90 procent av vetet är från de nu krigförande länderna. Det är ett område som redan drabbats hart av missväxt på grund av torka och som redan har höga matpriser.
Enligt FN-organet World Food Program (WFP) står 120 miljoner människor bara i Afrika inför matkris och att behovet av stöd från WFP är rekordhögt. De räknar med att cirka 45 miljoner människor i 43 länder lever under risk för svält.
- Konflikten i Ukraina är katastrofalt för det ukrainska folket men också en katastrof för människor tusen kilometer bort. Störningar i exporten av mat till regionen kommer att förvärra ett redan pressat läge, säger Anne Poulsen, chef för WFP i Norden.
Skapar instabilitet i Mellanöstern
I Mellanöstern finns en oro för ökad instabilitet nr inte bara maten utan även bränslet blir för dyrt för vanligt folk. I Egypten som i princip får allt sitt vete från Ryssland till stapelbrödet aish baladi, ett sorts pitabröd, har regeringen sedan 1989 hållit tillbaka protester med kraftiga subventioner av brödet, enligt tidningen Economist rör det sig om runt 30 miljarder kronor per år i subventioner.
Rouzbeh Parsi, programchef vid Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet på Utrikespolitiska institutet tror att styret i Egypten ändå kan klara en matkris.
- Militären som leder Egypten har makt och ett våldskapital med en förmåga att upprätthålla kontroll. I Libanon är däremot ett just nu skört land som drabbats hårt av inre oroligheter och av pandemin med hög arbetslöshet och en svag valuta. Kommer nu även detta med höga matpriser som leder till att folk inte kan köpa mat för dagen ser jag stora risker för att det kan kollapsa. säger Rouzbeh Parsi.
Han tror att vi kommer få se mycket politiskt spel kring sanktionerna som lagts på Ryssland.
- Om Ryssland är paria kommer säkert vissa länder utnyttja situationen och köpslå om billigare priser på såväl vete som olja. Den typen av rabatter har vi sett florera i Iran som är satt under sanktioner från väst, säger Rouzbeh Parsi.
