Förläggaren Guin Minhai och journalisten Dawit Isaak har suttit fängslade i många år. Nu kommer kommissionen med sin granskning om vad regeringen gjort.

Förläggaren Guin Minhai och journalisten Dawit Isaak har suttit fängslade i många år. Nu kommer kommissionen med sin granskning om vad regeringen gjort.

Kritik mot UD i granskning av fallen Dawit Isaak och Gui Minhai

Regeringen har arbetat för få den fängslade journalisten Dawit Isaak och förläggaren Gui Minhai frigivna. Men granskningskommissionen riktar kritik mot att inte ha fått tillgång till all information.

I juni förra året gick den dåvarande socialdemokratiska regeringen ut med att det skulle tillsättas en kommission för att granska hur Utrikesdepartementets och utlandsmyndigheternas arbetat med att uppnå frigivning av Dawit Isaak och Gui Minhai.

Beslutet skedde efter flera års påtryckningar från organisationer inom civilsamhället som varit kritiska till att svenska staten inte agerat tillräckligt kraftfullt. Journalisten Dawit Isaak har suttit fängslad i Eritrea sedan 2001 och Gui Minhai sedan 2015.

– Vårt intryck är att arbetet fortgått hela tiden, under alla åren, säger kommissionens ordförande Helena Jäderblom som är ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen.

Tog lång tid

 Helena Jäderblom säger på en pressträff att det finns stora skillnader i fallen mellan Dawit Isaak och Gui Minhai, men även stora likheter. Några sådana är att de båda var svenska medborgare och greps i länder med auktoritära regimer.

Enligt henne brast det svenska agerandet i Dawit Isaak, det tog för lång tid att konstatera att det var en svensk medborgare som gripits. I fallet med Gui Minhai agerade Sverige snabbt men inte tillräckligt kraftfullt.

Kommissionen har i sitt arbete tagit del av handlingar på UD och inhämtat handlingar från Sveriges ambassad i Peking. Ett 50-tal personer har intervjuats. Statsråd, anhöriga, representanter från organisationer.

Helena Jäderblom säger ändå att de inte fått ta del av all dokumentation. I vissa dokument har UD maskat (täckt över) information med hänvisning till sekretess och att det som maskerats inte är relevant för kommissions bedömning.

– Vi är kritiska till det och därför lämnar vi vårt svar med förbehållet att vi inte kunnat göra en fullständig utredning, förklarar hon.

Brist på kontinuitet hos UD

Björn Tunbäck, journalist och ledamot i Reportrar utan gränser har under lång tid arbetat för att få Dawit Isaak frigiven. Han tycker att det är anmärkningsvärt att inte alla handlingar hos Utrikesdepartementet öppnats upp för granskning.

– UD svarar att det inte är relevant men det är väl inte deras sak att avgöra, säger han.

Han fäster sig även vid kommissionens konstaterande att det hela tiden är ny personal på UD och att därför kontinuitet saknas.

– Så är det definitivt inte på den eritreanska sidan – det är samma personer i ledningen och de är skickliga på att vinna tid. När en ny svenska minister eller ambassadör tillsätts är budskapet att det kommer besked , att man ska hålla  sig lugna och så vidare. Och så drar det ut på tiden.

Björn Tunbäck tycker det är noterbart att de fängslade svenskarna nämndes i regeringsförklaringen och han hoppas att det innebär att regeringen sätter hårdare press än tidigare.

– Sverige har hållit en låg profil i internationella sammanhang och när EU fattade beslut om biståndspaket till Eritrea 2009 och 2015 fanns inte Dawit Isaak och mänskliga rättigheter nämnt där. När man ger bistånd ska man definitivt tala om mänskliga rättigheter, säger Björn Tunbäck.

Utrikesminister Tobias Billström (M).
Utrikesminister Tobias Billström (M).

Tyst diplomati har inte fungerat

Fallen med Dawit Isaak och Gui Minhai har lett till en diskussion om hur effektivt det är att tillämpa så kallad tyst diplomati för att få svenska medborgare som fängslats utomlands frisläppta. Istället för att framföra kritik offentligt så är tanken att mer inofficiella kontakter ska öka möjligheterna att få de fängslade fria.

– I de här två fallen har det uppenbarligen inte varit framgångsrikt, säger utrikesminister Tobias Billström (M) till OmVärlden.

Något besked om hur den nya regeringen kommer att agera i de två fallen kom dock inte Tobias Billström med.

– Det är viktigt att vi läser igenom det här betänkandet och analyserar det. Sedan ska vi fundera över vilka lärdomar vi har att dra i liknande fall.

Det finns ett flera svenska journalister som har sin bakgrund i auktoritära länder, till exempel flera turkiska journalister i Sverige som just nu är oroliga. Vad är ditt råd till dem? Kan de resa utomlands?

– Jag skulle säga att en generell regel är att man måste alltid vara uppmärksam på säkerhetssituationen i länderna man åker till. Men det gäller alla personer, säger Tobias Billström.

David Grossman
Erik Larsson

Transparens: Erik Larsson sitter i Reportrar utan gränsers styrelse.

Dawit Isaak och Gui Minhai

Den svenske medborgaren Gui Minhai försvann den 17 oktober 2015 från Thailand under en semesterresa. I Hongkong, där han var bosatt, drev han ett förlag, Mighty Current Media, och en bokhandel. Förlaget gav ut kritiska böcker om det kinesiska ledarna. Den 17 januari 2016 framträdde Gui Minhai i den kinesiska statstelevisionen (CCTV). Där gjorde han en ”frivillig bekännelse” och sa att han överlämnat sig själv på grund av en påstådd inblandning í en trafikolycka år 2003. Ett år innan massakern på Himmelska fridens torg, sökte sig Gui Minhai till Sverige. Efter massakerna 1989 sökte han och hans fru politisk asyl och 1992 fick han permanent uppehållstillstånd. 

Den svenska journalisten Dawit Isaak fängslades i 2001 i Eritrea där han växte upp. I Eritrea var han dramatiker och journalist. Han flydde från Eritrea 1985 i samband med en konflikt med Etiopien. 1992 blev han svensk medborgare. 2001 återvänder han och familjen till Eritrea. Under 2001 börjar en grupp politiker och ministrar att kritisera hur president Isaias Afewerki styr Eritrea och i september grips han. 

Källor: Amnesty, Svenska Pen

Mer läsning